Hemma

Nu är jag hemma från härliga Charmonix. Det har varit superbra, men det är alltid skönt att komma hem. 
Inga ben bröts heller, så det får man vara tacksam för.
 
Denna vecka ska bli mycket spännande. Det är dags att boka in ultraljudet för Lucy. 
Man vill ju alltid veta så snabbt som möjligt och jag kollar efter tecken. Idag såg jag den där typiska flytningen som tikarna brukar ha. Däremot har det inte förekomit några kräkningar eller matvägran som ska vara ett typiskt tecken. Men Lucy är ju alltid hungrig, så det ska nog mycket till om hon ska välja bort sin mat. Hon försöker istället sno åt sig av Dixies mat. Jag tycker också att midjan börjar försvinna lite och spenarna är ganska stora. 
Ja, det tjänar inget till att gissa. I veckan kommer svaret och jag hoppas att det ska vara positivt!
 
Håll tummarna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0