Majtippans blogg

Idag är Selma här. Har nyss gått med dem båda och Selma är så duktig på att inte skälla på andra hundar som passerar. Det har hon ju gjort hela sitt liv, men hon håller sig bra när Dixie är med.
Det är hopplöst att gå med dem båda de första 5 minutrarna. Dixie vill gå långt fram och Selma vill stanna och lukta på ALLT så hon vill gå långt bak. Man får långa armar. =)
Men efter ett tag hittar båda min takt.

Vad gäller Dixies rus just nu så har hon fortfarande inte tagit ett enda varv. Idag tränade vi i en inhängnad just på lös. Och vi tränar några lydnadsmoment, men hon har glömt allt. Men det gör mig inget sålänge hon inte springer och det har hon inte gjort. Hon reste sig och sprang efter mig idag när vi skulle träna sitt kvar i inkallningen. Men jag blir nästan glad för det. För det är inga som helst problem. Jag kan träna ett perfekt sitt kvar när som helst, men jag gör inte det nu.
Går det såhär så får hon gärna ha glömt bort allt, bara hon vill jobba med mig. Och det vill hon just nu.

Vi går tillbaka till grunderna sen, men just nu är jag så glad att hon är såhär. Allt annat kan kvitta. Och jag har faktiskt inte tränat så mycket som innan. Och speciellt ingen precision. Och det fungerar än så länge.
Hon får vila från alla krav nu.

Vi får se hur det går. Kanske är det rus imorgon som gäller, vad vet jag?
Men jag är lycklig för denna korta stund det varar.