Då var julen slut
Ikväll har vi kommit hem efter 3 dagars julfirande. Vi har alltid en väldigt lång jul med vår släkt när alla sover över två nätter. Det är vad som krävs för att vi ska hinna äta upp all julmat och hinna spela alla nya spel som alla får i julklapp och bygga pussel med tusentals bitar. Under dessa dagar hinner man verkligen njuta av julefriden och man blir alldeles avslappnad. Vissa tycker det är jobbigt att umgås med sina släktingar och familjer för mycket, men så har inte vi det. Vi umgås gärna och mycket =)
Denna julen har vi haft 10 grader varmt och sol. Nästan som midsommar? =)
Hundarna har varit jätte duktiga som vanligt och Lucy har som vanligt lekt mycket med Blanca. Tomten kom i år också och denna gången hade han klappar med till alla fyra hundarna och varje hund fick gå fram när han sa deras namn och hämta sin julklapp, de blev väldigt glada. Dixie slet upp sin julklapp direkt och tog itu med jätte benet som fanns inuti. Lucy gick istället iväg för att gömma sin julklapp och hon tyckte det bästa stället var att gräva ner det bland alla andra julklappar som låg under granen. Det var ingen annan som tyckte det.
Selma och Blanca struntade i sina julklappar och var mer intresserade av vad de andra hundarna hade fått.
Några som väntar på tomten?
Nu ikväll när vi kommit hem och var ute på promenad så kom det ett gäng små killar och naturligtvis kastade de smällare mot vägen där vi gick på andra sidan. Lucy gillade det inte (vem sjutton gjorde det?) och svansen åkte ner. Men hon klarade av att inom 10 sekunder leka med mig och träna konster och leta godis som avledning.
Hon fick snabbt tillbaka svansen, så jag tyckte hon skötte sig väldigt bra. Men efteråt ville hon gärna gå hem, men hon var fortfarande lyhörd när jag kallade på henne. En hund som blivit riktigt skrämd kan inte höra när man kallar på den eftersom de stänger av, så det är en koll man kan göra om hunden kan lyssna för att se hur påverkad den blev. Mycket duktig Lucy!
Dixie är totalt oberörd. När skottet kom vände hon dirket till mig och frågade:
"Nu ska jag väl få en godis för jag var så duktig och hörde skott?"
Något tråkigt som har inträffat är att min farmor fått ännu en allvarlig stroke två dagar innan julafton och denna gången finns ingen återvändo. På lillejulafton togs det svåra beslutet av de närmaste anhöriga tillsammans med läkare att slangarna skulle kopplas ur. Och eftersom hon inte kan röra sig eller äta/svälja så är de sista dagarna räknade. Mycket tungt och sorgligt och det känns grymt. Men det är inte heller något värdigt liv att bara ligga och leva med hjälp av maskiner. Skänker en tanke till min fina farmor och till farfar!
Denna julen har vi haft 10 grader varmt och sol. Nästan som midsommar? =)
Hundarna har varit jätte duktiga som vanligt och Lucy har som vanligt lekt mycket med Blanca. Tomten kom i år också och denna gången hade han klappar med till alla fyra hundarna och varje hund fick gå fram när han sa deras namn och hämta sin julklapp, de blev väldigt glada. Dixie slet upp sin julklapp direkt och tog itu med jätte benet som fanns inuti. Lucy gick istället iväg för att gömma sin julklapp och hon tyckte det bästa stället var att gräva ner det bland alla andra julklappar som låg under granen. Det var ingen annan som tyckte det.
Selma och Blanca struntade i sina julklappar och var mer intresserade av vad de andra hundarna hade fått.
Några som väntar på tomten?
Nu ikväll när vi kommit hem och var ute på promenad så kom det ett gäng små killar och naturligtvis kastade de smällare mot vägen där vi gick på andra sidan. Lucy gillade det inte (vem sjutton gjorde det?) och svansen åkte ner. Men hon klarade av att inom 10 sekunder leka med mig och träna konster och leta godis som avledning.
Hon fick snabbt tillbaka svansen, så jag tyckte hon skötte sig väldigt bra. Men efteråt ville hon gärna gå hem, men hon var fortfarande lyhörd när jag kallade på henne. En hund som blivit riktigt skrämd kan inte höra när man kallar på den eftersom de stänger av, så det är en koll man kan göra om hunden kan lyssna för att se hur påverkad den blev. Mycket duktig Lucy!
Dixie är totalt oberörd. När skottet kom vände hon dirket till mig och frågade:
"Nu ska jag väl få en godis för jag var så duktig och hörde skott?"
Något tråkigt som har inträffat är att min farmor fått ännu en allvarlig stroke två dagar innan julafton och denna gången finns ingen återvändo. På lillejulafton togs det svåra beslutet av de närmaste anhöriga tillsammans med läkare att slangarna skulle kopplas ur. Och eftersom hon inte kan röra sig eller äta/svälja så är de sista dagarna räknade. Mycket tungt och sorgligt och det känns grymt. Men det är inte heller något värdigt liv att bara ligga och leva med hjälp av maskiner. Skänker en tanke till min fina farmor och till farfar!
Kommentarer
Trackback
