Majtippans blogg

Idag var det löshundskurs och där brukar Dixie som vanligt vara sämst. Men det gick faktiskt bra. Jag tror mycket det har att göra med att det var nytt stanna-moment som väckte intresse hos den lilla fröken.
Hon hade en bra ttityd och svansen den gick som aldrig förr, precis som den alltid gör när vi lär in något nytt.

Utmaningen idag var att jag stod på ena sidan och Dixie på andra sidan och hon skulle komma på inkallning trots att alla hundar var ivägen. Plus att Britts Fenja sprang lös och Britts barnbarn. Jag trodde inte Dixie skulle greja det, men det gick 2 av 2 möjliga försök.
Idag var första gången som jag tyckte jag såg framsteg just när hon är lös. Men än är det långt kvar.

Vi hade kommit lite inna kursen så Dixie kunde springa av sig. Hon var helt galen när jag släppte henne i hagen. Sprang och sprang.. Hon ska alltid börja med att springa och skälla på mig. (Den som kan förklara det för mig)
Jag förstår inte vad hon vill. Men nått är det. Antagligen är det jagad hon vill, för hon gör på mig som hon gör på andra hundar när hon vill ha igång dem. Men jag tänker minsann inte jaga henne.

Platsliggningen på lydnaden är helt som bortblåst. Hon ligger och luktar och reser sig. Vi får börja om igen. Jag som nyss hade kommit på en så utmärkt störning jag skulle lägga till. Nu blir det grunder. Men det känns bra. Jag gillar att gå tillbaka till grunderna och Dixie blir säkrare när vi repeterar.

Imorgon ska jag massera Lukaz och så ska vi träna på hopphindret så att det förmodligen sitter på nästa tävling. Det är inget svårt, bara mer nötande som krävs.

godnatt