I Väntan på våren
Var är Dixie och var är våren?
Nu kom Dixie fram och då väntar vi bara på den andra. (Men det är en väldigt bra vinter jämfört med de senaste vintrar vi haft. Ingen snö än så länge, soligt och några enstaka minus.)
Det blir lite lek på stenarna
Det är is på havet till Lucys stora besvikelse. Hon vill ju alltid bada. Men här har hon istället fått span på ett 10-tal poliser med sina polishundar som hade rastning och träning, mycket intressant tyckte hon.
Spanar...
Igår var det träning som vanligt. En riktigt knivig bana på agilityn. Den redde vi inte riktigt ut. Men vi gjorde ett gott försök. Jag är mycket nöjd med slalomen nu. De tre senaste gångerna har hon tagit alla slalom felfritt i banor, ja ALLA 12 pinnar. Det är jag mycket nöjd med.
På lydnaden så tränade jag och Dixie på starter och på att få bort skallet. Jag har nu lokaliserat vilka skyltar som hon börjar skälla vid. Det är alla de med sitt framför. Mesta delen av sitt liv är hon ju tränad vid att sitta på min vänstra sida och på utställning så står man framför mig. Man sitter aldrig framför, så det är det som hon blir lite frustrarad över varför jag ber henne om det. Men det känns skönt, för nu vet jag vad problemet beror på och då kan jag träna det. Så det gjorde vi igår. Om hon skällde eller gnällde vid de typer av skyltar så bröt jag direkt. sedan fick hon göra om tills hon klarade det utan att ljuda. Det gick faktiskt riktigt bra. Det blev betydligt bättre och det ska vi fortsätta jobba med.
Jag har fått en liten hälsning från Svea i Norrland (Majtippans Safir of Cheba)
Hon är en mycket pigg och alert hund och som älskar att arbeta och träna (Undrar just vem hon kan ha ärvt det från, sin arbetsnarkoman till mor kanske? =))
Hon har gått en helgkurs i freestyle och kan nu ännu fler trick än tidigare :)
Hon hänger även med på familjen långa ridturer med hästarna så hon får mycket fysisk och mental stimulans.
Enligt Sveas familj är Svea världens bästa hund =)
Det värmer en uppfödares hjärta =)
Jag ska planera in en kennelträff i sommar, troligtvis juli. Ska försöka boka in en dag för MH-beskrivningar och aktivitetsdag till vår ädelstenskull. De blir ju två år i augusti och jag tycker man helst bör MH-beskriva hundar mellan 1 och 2 års ålder då de fortfarande är unga. Ju äldre de blir sen desto mer beteende blir inlärda och hunden är mer erfaren av olika plötsliga händelser som den stött på i vardagen och då blir det lite svårare att skilja på vad som är arv och vilket som är miljö (inlärt).
Löp
Precis som hundarnas beteende har skvallrat om i en veckas tid så har nu Lucy satt igång med sitt löp.
Det har varit mer nosande, mer kissande och mer hungrigt än vanligt och nyss när hon tvättade sig kollade jag extra noga och strök med en tops och den blev röd.
Då blir det till att sätta igång med planering nu.. spännande! :)
Det har varit mer nosande, mer kissande och mer hungrigt än vanligt och nyss när hon tvättade sig kollade jag extra noga och strök med en tops och den blev röd.
Då blir det till att sätta igång med planering nu.. spännande! :)
Så var helgen över....igen
Helgerna går så fort. Man hinner knappt blinka förrän det är söndag kväll och en ny vecka ligger framför en.
Som tur är gillar jag veckorna också :)
Men så är det när det händer mycket. Igår var vi först och handlade lite på den slutrean. Affärerna nästan skänker bort grejerna så jag handlade lite ny heminredning bland annat.
Sedan hade vi besök av en mycket trevlig familj som vill ha valp av Lucy. Lucy sålde in sig till 100%. Familjen hade ju 2 barn på 6 och 10 år och Lucy älskar ju barn och hon satte sig mitt emellan dem så de kunde mysa med henne hela tiden och sedan la hon sig på rygg så de kunde klia hennes mage läääänge :) De hade nog gärna tagit med henne hem direkt =)
Sedan blev det middag hemma hos mina föräldrar där vi även tittade på DVD Solsidan. Den är så himla bra och fantastiskt kul så det blev en väldigt skrattfylld kväll fram till midnatt då det var dags att åka hem och lägga sig.
Idag var det nämligen ingen sovmorgon eftersom jag och Dixie skulle på heldagskurs tävlingsinriktad rallylydnad.
Det var kallt, men vi fick många bra tips med oss hem som vi ska träna flitigt.
Det är väldigt bra att få höra hur en domare tänker och dessutom är en av Sveriges hårdaste i sin bedömning och dessutom igen kanske kommer att dömma på den kommande tävlingen. (Hjälp! =))
Då får man vara glad om man får över 70 poäng.
Men Dixie la även till sitt skall i banan denna gång. Jag förstår inte varför hon börjat med det. Får vi inte bort det kommer vi inte bli godkända oavsett om hon gör allt annat korrekt.
Det lustiga är att hon bara gör det när det är en hel bana, för om vi bara tränar några skyltar så är hon tyst.
Här krävs att jag tänker till ordentligt nu så vi kan få bort skallet. Men naturligtvis har jag ju en plan =)
Och när man kom hem idag så hade världens bästa sambo städat och handlat och lagat jätte fin middag och köpt blommor till mig. Ett mycket bra avslut på en mycket bra helg.
Igår hann jag också klippa och klistra ihop ett litet minne av Dixies Paris succé. Den är nu inramad och hänger fint på väggen tillsammans med övriga championat. Det blev väldigt tjusigt!
Mer pysseltavlor är pågång på hundarna.
Som tur är gillar jag veckorna också :)
Men så är det när det händer mycket. Igår var vi först och handlade lite på den slutrean. Affärerna nästan skänker bort grejerna så jag handlade lite ny heminredning bland annat.
Sedan hade vi besök av en mycket trevlig familj som vill ha valp av Lucy. Lucy sålde in sig till 100%. Familjen hade ju 2 barn på 6 och 10 år och Lucy älskar ju barn och hon satte sig mitt emellan dem så de kunde mysa med henne hela tiden och sedan la hon sig på rygg så de kunde klia hennes mage läääänge :) De hade nog gärna tagit med henne hem direkt =)
Sedan blev det middag hemma hos mina föräldrar där vi även tittade på DVD Solsidan. Den är så himla bra och fantastiskt kul så det blev en väldigt skrattfylld kväll fram till midnatt då det var dags att åka hem och lägga sig.
Idag var det nämligen ingen sovmorgon eftersom jag och Dixie skulle på heldagskurs tävlingsinriktad rallylydnad.
Det var kallt, men vi fick många bra tips med oss hem som vi ska träna flitigt.
Det är väldigt bra att få höra hur en domare tänker och dessutom är en av Sveriges hårdaste i sin bedömning och dessutom igen kanske kommer att dömma på den kommande tävlingen. (Hjälp! =))
Då får man vara glad om man får över 70 poäng.
Men Dixie la även till sitt skall i banan denna gång. Jag förstår inte varför hon börjat med det. Får vi inte bort det kommer vi inte bli godkända oavsett om hon gör allt annat korrekt.
Det lustiga är att hon bara gör det när det är en hel bana, för om vi bara tränar några skyltar så är hon tyst.
Här krävs att jag tänker till ordentligt nu så vi kan få bort skallet. Men naturligtvis har jag ju en plan =)
Och när man kom hem idag så hade världens bästa sambo städat och handlat och lagat jätte fin middag och köpt blommor till mig. Ett mycket bra avslut på en mycket bra helg.
Igår hann jag också klippa och klistra ihop ett litet minne av Dixies Paris succé. Den är nu inramad och hänger fint på väggen tillsammans med övriga championat. Det blev väldigt tjusigt!
Mer pysseltavlor är pågång på hundarna.
Mycket på gång
Ibland har man så mycket att göra. Just nu är det massa som ska vara färdigt på jobbet, massa deadlines som man kallar det. Jag gillar deadlines, men bara om man klarar dem. Men det gör jag nog.
Ikväll håller jag valpkurs för ett stort gäng jätte duktiga hundar och ägare och imorgon har jag två avslutningar på valpkurser. De ska få göra ett avslutningsprov, men det kommer de klara så bra :)
I helgen får vi besök av en familj som är intresserade av valp. Det är alltid roligt att visa och prata hund.
Och på söndag är det heldagskurs för mig och Dixie i rallylydnad. Tanken med det är väl att vi ska få träna lite i annan grupp och annan plats.
Som sagt fullt upp just nu.
Jag fick precis ett samtal från en kvinna i Örebro. Hon ringde för att hon hade fått en bekräftelse och CACIB-kort från Paris i mitt namn och på Dixie, men det var hennes adress och dit det hade kommit.
Hur kan det ha blivit så? Hon undrade om jag hade fått hennes CACIB-kort, men det har jag inte.
Men jag blir ändå inte direkt förvånad för inget var som det skulle på den världsutställningen.
Om jag ska välja ut vilken utställning jag har tyckt varit sämst arrangerad så är det utan tvekan världsutställningen i somras.
Katalogerna var "slut", det var hundskit överallt, och när man ändå betalt 700 kr per hund för att få deltaga och ens hund blir BIM på en v ä r l d s u t s t ä l l n i n g så är dem så snåla så man får absolut ingenting för det inget pris, ingen rosett absolut ingenting, det brukar man ju t o m få på de allra minsta utställningarna. ( inte för att jag bryr mig så mycket om det, för jag lägger ändå bara rosetterna i en låda, men konstigt tycker jag det är) Och nu kan dem inte ens skicka bekräftelsen till rätt person.
Och så till liten uppdaterig om det som skulle vara den nya utmaningen. Lucy knäckte den "utmaningen" direkt och igår kunde hon skilja ut sitt kort från Dixies och Selmas hur jag än ställde korten i oordning. Men hon har ett fantastiskt seende som jag aldrig sett hos någon annan hund. Inte nog med att hon är en extrem tv-tittare och kan ligga i timar och följa ett program. Hon tittar även på bilder, både små och stora och studerar motivet och speciellt om det föreställer ett djur elelr människa. Förra året när vi hade en väggalmanacka på Barbeter så studerade hon dem bilderna noga.
Nu tror jag egentligen inte att det är just bilden på henne själv som gör att hon tar rätt kort, utan själva ramen och lukten från den (även om alla ramar är likadana). Men det behöver man ju inte berätta =)
Totalt har vi tränat 2 gånger och totalt 6 minuter. Det ska bara befästas ytterligare lite till sen kommer det på film.
Ikväll håller jag valpkurs för ett stort gäng jätte duktiga hundar och ägare och imorgon har jag två avslutningar på valpkurser. De ska få göra ett avslutningsprov, men det kommer de klara så bra :)
I helgen får vi besök av en familj som är intresserade av valp. Det är alltid roligt att visa och prata hund.
Och på söndag är det heldagskurs för mig och Dixie i rallylydnad. Tanken med det är väl att vi ska få träna lite i annan grupp och annan plats.
Som sagt fullt upp just nu.
Jag fick precis ett samtal från en kvinna i Örebro. Hon ringde för att hon hade fått en bekräftelse och CACIB-kort från Paris i mitt namn och på Dixie, men det var hennes adress och dit det hade kommit.
Hur kan det ha blivit så? Hon undrade om jag hade fått hennes CACIB-kort, men det har jag inte.
Men jag blir ändå inte direkt förvånad för inget var som det skulle på den världsutställningen.
Om jag ska välja ut vilken utställning jag har tyckt varit sämst arrangerad så är det utan tvekan världsutställningen i somras.
Katalogerna var "slut", det var hundskit överallt, och när man ändå betalt 700 kr per hund för att få deltaga och ens hund blir BIM på en v ä r l d s u t s t ä l l n i n g så är dem så snåla så man får absolut ingenting för det inget pris, ingen rosett absolut ingenting, det brukar man ju t o m få på de allra minsta utställningarna. ( inte för att jag bryr mig så mycket om det, för jag lägger ändå bara rosetterna i en låda, men konstigt tycker jag det är) Och nu kan dem inte ens skicka bekräftelsen till rätt person.
Och så till liten uppdaterig om det som skulle vara den nya utmaningen. Lucy knäckte den "utmaningen" direkt och igår kunde hon skilja ut sitt kort från Dixies och Selmas hur jag än ställde korten i oordning. Men hon har ett fantastiskt seende som jag aldrig sett hos någon annan hund. Inte nog med att hon är en extrem tv-tittare och kan ligga i timar och följa ett program. Hon tittar även på bilder, både små och stora och studerar motivet och speciellt om det föreställer ett djur elelr människa. Förra året när vi hade en väggalmanacka på Barbeter så studerade hon dem bilderna noga.
Nu tror jag egentligen inte att det är just bilden på henne själv som gör att hon tar rätt kort, utan själva ramen och lukten från den (även om alla ramar är likadana). Men det behöver man ju inte berätta =)
Totalt har vi tränat 2 gånger och totalt 6 minuter. Det ska bara befästas ytterligare lite till sen kommer det på film.
Utmaning
Här har vi den nya utmaningen som ska bli Lucys till att börja med. Jag hade tänkt lära henne att på frågan: "Vem är finast?" gå och hämta sitt eget foto och lämna det till mig. Sedan kanske Dixie får lära sig en annan fråga? Det har jag inte tänkt ut ännu.
Roligt ska det bli och om eller när vi lyckas så ska jag försöka lägga ut en film på resultatet.
Sånt väder som det varit idag är perfekt. Några minusgrader, blå himel och vindstilla. Det bästa med minusgrader är att hundarna håller sig renare efter varje promenad och man slipper blöta tassar.
Idag träffade vi en ny hund (golden/labbe) som de fick leka med. Eller, Lucy lekte med honom och Dixie försökte lådsas som om han inte fanns efter att hon skällt ut honom. Slyngelhanar i 9 månaders ålder är Dixie alltid väldigt kort och bestämd mot. Men efter att hon har lagt ribban så räcker det med att hon ger slyngeln en blick för att han ska vända om.
Igår kom äntligen boken jag längtat efter länge. Jag känner mig helt efter att jag inte har läst denna tidigare, men jag ser mycket framemot det och denna bok kommer garanterat hamna på min rekommenderade boklista. Men den måste läsas först. Synd bara att jag har väldigt många andra böcker i läs-kö, men jag ska försöka klämma in den här så fort jag kan.
högljutt
Då var måndagens träning avklarad.
Båda var väldigt högljudda på träningen idag. Vet inte vad som flugit i dem.
Lucy grät HÖGT varje gång hon fick stå bunden vid en stolpe. Så brukar hon inte göra.
Och Dixie var väldigt speedad på träningen och gnällde och skällde sig igenom rallybanan även om hon gjorde rätt vid varje moment. Väldigt jobbigt och irriterande tyckte jag.
Jag tycker mig kanske se ett samband med när vi tränar med skyltar och när vi tränar utan. Tränar vi utan skyltar fast samma moment så är hon alltid tyst och fokuserad, men när vi har skyltar så blir hon något mer ljudlig och idag var extremt. Det måste vara något som jag gör anorlunda och naturligtvis måste jag var lite mer fokuserad på vilken skylt jag ska ta så att det blir rätt. Kanske det hon inte gillar? Då får det bli mer skyltträning.
Alltid är det något som ska tränas på.
Lucy var i alla fall super duktig på agilityn. Idag började vi med en hoppklass 2 bana som hon nästan klarade felfritt. Det är verkligen hennes grej och hon är jätte duktig. Hade varit kul om vi kunde våga tävla någon gång. Men det får vänta. Just nu är det andra planer som kommer före.
På lydnaden fick Lucy för första gången träna sändande med föremål till andra personer. Något hon aldrig gjort förut. Men det var lätt som en plätt tyckte Lucy. Jag gav henne ett föremål och hon avlämnade korrekt i handen på mottagaren och sedan gjorde vi det i en triangel så hon fick lämna mellan oss. Hon var jätte duktig och jag blev stolt. Detta är ett moment de ska kuna i hennes utbildning så det ser ju verkligen lovande ut efter kvällens pass.
Jag tror nog det kan komma löp när som helst nu för Lucy. Dixie har varit på henne idag och ridit och svansat efter. Kanske därför de varit knäppa idag? :) Vi får väl se. Några veckor till är det egentligen om hon ska följa sitt tidigare mönster.
Båda var väldigt högljudda på träningen idag. Vet inte vad som flugit i dem.
Lucy grät HÖGT varje gång hon fick stå bunden vid en stolpe. Så brukar hon inte göra.
Och Dixie var väldigt speedad på träningen och gnällde och skällde sig igenom rallybanan även om hon gjorde rätt vid varje moment. Väldigt jobbigt och irriterande tyckte jag.
Jag tycker mig kanske se ett samband med när vi tränar med skyltar och när vi tränar utan. Tränar vi utan skyltar fast samma moment så är hon alltid tyst och fokuserad, men när vi har skyltar så blir hon något mer ljudlig och idag var extremt. Det måste vara något som jag gör anorlunda och naturligtvis måste jag var lite mer fokuserad på vilken skylt jag ska ta så att det blir rätt. Kanske det hon inte gillar? Då får det bli mer skyltträning.
Alltid är det något som ska tränas på.
Lucy var i alla fall super duktig på agilityn. Idag började vi med en hoppklass 2 bana som hon nästan klarade felfritt. Det är verkligen hennes grej och hon är jätte duktig. Hade varit kul om vi kunde våga tävla någon gång. Men det får vänta. Just nu är det andra planer som kommer före.
På lydnaden fick Lucy för första gången träna sändande med föremål till andra personer. Något hon aldrig gjort förut. Men det var lätt som en plätt tyckte Lucy. Jag gav henne ett föremål och hon avlämnade korrekt i handen på mottagaren och sedan gjorde vi det i en triangel så hon fick lämna mellan oss. Hon var jätte duktig och jag blev stolt. Detta är ett moment de ska kuna i hennes utbildning så det ser ju verkligen lovande ut efter kvällens pass.
Jag tror nog det kan komma löp när som helst nu för Lucy. Dixie har varit på henne idag och ridit och svansat efter. Kanske därför de varit knäppa idag? :) Vi får väl se. Några veckor till är det egentligen om hon ska följa sitt tidigare mönster.
Helgen
Helgen har varit lugn. I fredags var det begravning för farmor. Mycket vackert alltihop, men sorgligt såklart.
Igår var det fullt bus på samtliga tre hundar, nästan lite löpbus, men det är väl Dixie som är i skendräktighet även om vi inte märker det så mycket. Det enda som märks är att de andra två nosar lite mer på henne där bak och så bäddar hon en gång om dagen. Annars är hon helt och hållet sig själv. Jätte skönt att slippa jobbig skendräktighet med henne.
Jag har klippt samtliga hundar också. Dixie och Lucy klippte jag för en månad sedan men det hade redan blivit långt igen. Men jag rakar ju inte ner pälsen med maskin utan klipper med sax och då kommer man inte lika långt ner. Nu har de ca 2-3 cm pälslängd och det är perfekt. Kortare har den aldrig varit.
Lucy har även fått tre strething-behandlingar av mig. Hon hade fått så korta och tjocka baklårsmuskler och hon tog inte ut steget riktigt. Hon var stram i stretchingen, men efter bara tre stretchingpass är det nu helt som vanligt igen. Fint vackert steg med bra steglängd precis som hon haft innan. Tänk vad lite stretching kan göra underverk. Men det är inget man ska prova själv om man inte vet exakt hur man ska göra, får då kan det göra mer skada än nytta.
Längtar till imorgon då det är träning igen.
Igår var det fullt bus på samtliga tre hundar, nästan lite löpbus, men det är väl Dixie som är i skendräktighet även om vi inte märker det så mycket. Det enda som märks är att de andra två nosar lite mer på henne där bak och så bäddar hon en gång om dagen. Annars är hon helt och hållet sig själv. Jätte skönt att slippa jobbig skendräktighet med henne.
Jag har klippt samtliga hundar också. Dixie och Lucy klippte jag för en månad sedan men det hade redan blivit långt igen. Men jag rakar ju inte ner pälsen med maskin utan klipper med sax och då kommer man inte lika långt ner. Nu har de ca 2-3 cm pälslängd och det är perfekt. Kortare har den aldrig varit.
Lucy har även fått tre strething-behandlingar av mig. Hon hade fått så korta och tjocka baklårsmuskler och hon tog inte ut steget riktigt. Hon var stram i stretchingen, men efter bara tre stretchingpass är det nu helt som vanligt igen. Fint vackert steg med bra steglängd precis som hon haft innan. Tänk vad lite stretching kan göra underverk. Men det är inget man ska prova själv om man inte vet exakt hur man ska göra, får då kan det göra mer skada än nytta.
Längtar till imorgon då det är träning igen.
Näskamera
Innan jul så var jag på hälsokontroll med jobbet som alla anställda skulle göra. En massa tester gjordes och sedan fick man fylla i ett formulär med massa olika frågor om allt möjligt. Bland annat om sömn, trötthet och snarkningar.
Vad jag minns så snarkar jag minsann inte, det har jag aldrig hört, men det finns vissa andra som påstår det så de fyllde i det i mitt formulär. Jag fick då en remiss till en öron-näsa-hals doktor som jag varit hos idag.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra där eller vad de skulle kolla.
Men det fick jag snart veta. Efter näsa, hals och öron var kollade så fick jag en lång pinne med bedövningsmedel uppstoppad i näsan och då började jag ana oråd och blev genast lite yr och svettig.
Och sen skulle den äckliga lilla kameran in genom näsan och ner i halsen för att kolla. Fy sjutton så hemst obehagligt det var.
Kommer nog drömma mardrömmar om det i natt.
Men det finns någon som har det värre en dag som denna och som säkert inte heller uppskattar den lilla kameran.
Igår blev det lite träning med hundarna. Jag ska lära Lucy att städa upp leksaker och lägga dem i en korg. Hon är redan duktig och kunde plocka upp både det ena och det andra, sen ska hon även lära sig lite andra nyttoövningar till sin utbildning.
Dixie och jag tränar på de moment som vi kan sämst till tävlingen som är om en måndag. Att gå långsamt fot är en utmaning, för om jag går för långsamt så hinner hon sätta sig och ska vi dessutom gå långsamt i en 360 graders sväng till vänster så är risken att rumpan dimper ned ännu större. Men naturligtvis kommer vi snart klara det lika bra som allt annat.
Vad jag minns så snarkar jag minsann inte, det har jag aldrig hört, men det finns vissa andra som påstår det så de fyllde i det i mitt formulär. Jag fick då en remiss till en öron-näsa-hals doktor som jag varit hos idag.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra där eller vad de skulle kolla.
Men det fick jag snart veta. Efter näsa, hals och öron var kollade så fick jag en lång pinne med bedövningsmedel uppstoppad i näsan och då började jag ana oråd och blev genast lite yr och svettig.
Och sen skulle den äckliga lilla kameran in genom näsan och ner i halsen för att kolla. Fy sjutton så hemst obehagligt det var.
Kommer nog drömma mardrömmar om det i natt.
Men det finns någon som har det värre en dag som denna och som säkert inte heller uppskattar den lilla kameran.
Igår blev det lite träning med hundarna. Jag ska lära Lucy att städa upp leksaker och lägga dem i en korg. Hon är redan duktig och kunde plocka upp både det ena och det andra, sen ska hon även lära sig lite andra nyttoövningar till sin utbildning.
Dixie och jag tränar på de moment som vi kan sämst till tävlingen som är om en måndag. Att gå långsamt fot är en utmaning, för om jag går för långsamt så hinner hon sätta sig och ska vi dessutom gå långsamt i en 360 graders sväng till vänster så är risken att rumpan dimper ned ännu större. Men naturligtvis kommer vi snart klara det lika bra som allt annat.
Infall
Ibland får man sina infall då man bara gör saker utan att riktigt tänka efter vad det innebär.
Efter kvällens träning så har jag nu anmält mig och Dixie till en tävling i rallylydnad fortsättningsklass och en intensiv dag med tävlingsinriktad rallylydnad.
Så nu blir det målinriktade träningspass framöver, men det är ju så jag vill ha det, har jag inget mål så klarar jag inte av att träna målinriktat så därför måste jag sätta ett datum som deadline.
Kvällens träning gick bra förrutom att Dixie faktiskt snodde godiset en gång i 8:ans frestelse. Det har hon inte gjort så länge jag kan minnas, så det blir skärpt träning på det momentet.
Massa störningsträning har hon fått idag då vi har tränat mycket tätt på andra hundar utan koppel, men hon har 100% fokus på mig och struntar i allt annat. Även platsliggning låg hon 3 minuter med huvudet mellan framtassarna blickstilla. Duktig vovve!
Lucys agility gick också bra och sen fick hon vara med på lydnaden också. Hennes fotgående har blivit mycket bättre, men hon har samtidigt lagt till en ovana att pipa. Inte bra, detta måste vi genast jobba bort.
Platsliggning är hon jätte duktig på. Nästan så jag skulle kunna säga att den som vill kan prova att försöka locka upp henne från sin plats. Flera har provat, men hon ligger säkert.
Det går inte så bra med mina materiella saker. Vid nyår fick vi två stenskott på bilens framruta och där har det nu blivit en 30 cm spricka. Den växer för varje dag. Det blir nog att införskaffa en ny ruta, men jag vill inte betala. Inte ens självrisken.
Jobbigt.
Sen har vårt kylskåp gått sönder så alla kylvaror står på balkongen, men balkongdörren är också sönder och jätte svår att öppna och stänga.
Jobbigt.
Och det värsta av allt är att min dator lever sitt eget jobbiga liv. Nätet kopplas ifrån hela tiden och jag kan inte döpa om eller radera dokument. Har även svårt att ta emot filer, så det blir nog till att lämna in den också för en genomgång.
Jobbigt.
Men man ska ju fokusera på det positiva i livet så vi glömmer det jobbiga och njuter istället av att vi faktiskt har en bil att köra och ett kylskåp att förvara mat i och en dator att jobba på. Det är många i världen som inte har något alls, så man ska inte klaga på dessa I-lands problem.
Efter kvällens träning så har jag nu anmält mig och Dixie till en tävling i rallylydnad fortsättningsklass och en intensiv dag med tävlingsinriktad rallylydnad.
Så nu blir det målinriktade träningspass framöver, men det är ju så jag vill ha det, har jag inget mål så klarar jag inte av att träna målinriktat så därför måste jag sätta ett datum som deadline.
Kvällens träning gick bra förrutom att Dixie faktiskt snodde godiset en gång i 8:ans frestelse. Det har hon inte gjort så länge jag kan minnas, så det blir skärpt träning på det momentet.
Massa störningsträning har hon fått idag då vi har tränat mycket tätt på andra hundar utan koppel, men hon har 100% fokus på mig och struntar i allt annat. Även platsliggning låg hon 3 minuter med huvudet mellan framtassarna blickstilla. Duktig vovve!
Lucys agility gick också bra och sen fick hon vara med på lydnaden också. Hennes fotgående har blivit mycket bättre, men hon har samtidigt lagt till en ovana att pipa. Inte bra, detta måste vi genast jobba bort.
Platsliggning är hon jätte duktig på. Nästan så jag skulle kunna säga att den som vill kan prova att försöka locka upp henne från sin plats. Flera har provat, men hon ligger säkert.
Det går inte så bra med mina materiella saker. Vid nyår fick vi två stenskott på bilens framruta och där har det nu blivit en 30 cm spricka. Den växer för varje dag. Det blir nog att införskaffa en ny ruta, men jag vill inte betala. Inte ens självrisken.
Jobbigt.
Sen har vårt kylskåp gått sönder så alla kylvaror står på balkongen, men balkongdörren är också sönder och jätte svår att öppna och stänga.
Jobbigt.
Och det värsta av allt är att min dator lever sitt eget jobbiga liv. Nätet kopplas ifrån hela tiden och jag kan inte döpa om eller radera dokument. Har även svårt att ta emot filer, så det blir nog till att lämna in den också för en genomgång.
Jobbigt.
Men man ska ju fokusera på det positiva i livet så vi glömmer det jobbiga och njuter istället av att vi faktiskt har en bil att köra och ett kylskåp att förvara mat i och en dator att jobba på. Det är många i världen som inte har något alls, så man ska inte klaga på dessa I-lands problem.
Vårtecken
Idag var det fullt av vintergäck i vår park. Det är nog tidigaste rekordet någonsin.
Men vi har ju inte haft någon vinter här, det har bara varit någon enstaka minusgrad på sin höjd. Tänk om vi har sån tur att vi kan slippa vintern helt och hållet! Då skulle jag bli glad =)
Hurra för vårtecken!
Sen har jag fått bilder från Stockholms utställningen från Katarina och Thomas. Tack för det!
Lucy som blev Champion
Och Dixie som blev BIR och Nordisk Vinnare 2011
Ikväll är det agility och lydnadsträning med båda tjejerna. Roligt ska det bli!
Men vi har ju inte haft någon vinter här, det har bara varit någon enstaka minusgrad på sin höjd. Tänk om vi har sån tur att vi kan slippa vintern helt och hållet! Då skulle jag bli glad =)
Hurra för vårtecken!
Sen har jag fått bilder från Stockholms utställningen från Katarina och Thomas. Tack för det!
Lucy som blev Champion
Och Dixie som blev BIR och Nordisk Vinnare 2011
Ikväll är det agility och lydnadsträning med båda tjejerna. Roligt ska det bli!
Aktiveringspromenad
I vår terapihundsutbildning ingår en litteraturlista som ska läsas och recenseras.
Just nu läser jag "Ut och lek" av Åsa Tove Bergh.
Denna bok hade jag inte hört talas om innan och förmodligen skulle jag aldrig börjat läsa den heller om det nu inte vore för att den ingår i utbildningen.
Och då hade jag verkligen missat något. Jag har ännu bara läst några sidor, men jag har fastnat direkt. Budskapet är så enkelt och författaren skriver med mycket hundhumor så man har ett leende på läpparna hela tiden =)
Det korta budskapet med boken är helt enkelt att oavsett vilken ras man har så finns det en sak som alla raser har gemensamt och det är att de måste komma ut varje dag 365 dagar om året och istället för att bara gå rakt fram i varsin ende av kopplet så ska man istället utnyttja denna tid åt att verkligen få den viktiga kvalitétstid hund och människa behöver. Ingen hundägare ska någonsin kunna skylla på att de inte har haft tid att aktivera sin hund, för det kan man göra på promenaden och hinner man inte ge hunden promenader så ska man inte ha hund.
Jag brukar vara ganska duktig på att göra lite övningar och sånt varje gång jag går med mina hundar, men denna boken är full med fantastiska idéer så jag kommer kunna erbjuda mycket mer på våra promenader framöver.
Som sagt så har jag bara läst några sidor, men genast har vi tillämpat några på dagens långpromenad.
Istället för att träna lydnadsövningarna på plant underlag har vi tränat på stora stenblock. Hundarna fick hoppa upp på stenblocken och utföra en övning och sedan hoppa vidare till nästa och utföra något annat. jätte kul tyckte vi alla och vi lyckades även sprida glädje till alla som gick förbi oss.
Nästa stopp blev vid havet då det fick bli lite vanligt bad och apportering och spring och bus.
Och på slutet av rundan fick hundarna stanna kvar på stigen medan jag gick och gömde godisbitar mellan/under barken på ett stort träd som de sedan fick söka upp.
Jag tror de nya aktivitetsövningarna uppskattades.
Vissa av er har kanske sett att jag har lagt till lite nya knappar på hemsidan, bland annat produkter och böcker som jag rekommenderar. Det är inte alls färdigt och mycket mer ska läggas till, men jag är ganska säker på att denna bok kommer få en plats i min boklista.
Ikväll ska även jag aktiveras då vi ska ha en pingisturnering med några vänner. Jag tänkte vinna naturligtvis =)
Just nu har jag precis dammsugat överallt och som alltid när jag har gjort det så går Lucy och strimlar sönder en kartong i tusen bitar. Det slår minsann aldrig fel. Vi ska bara inte få ha rent golv här hemma!
Träningsbilder
Jag har lånat några bilder från träningen igår som Titti har tagit.
Vill ni se fler bilder från vår träning eller på vår träningsgrupp får ni klicka här:
www.bialitthundcenter.se 
Lucy tar slalom
Här springer vi bana i vår fina nya träningslokal
Jag och Dixie i ett fotgående
Trevlig kväll på er!
Äntligen igång
Så underbart det var att äntligen fått komma igång med hundträningen igen efter semester, helger och sjukdom.
Fick till en riktig kanonträning ikväll med båda hundarna. Jag är mycket nöjd med oss alla!
Lucy min agilityhund som inte har fått springa någon agility på över en månad var överlycklig och hon var lika duktig som innan vårt lilla uppehåll. Men hon tycker ibland att slalom bara ska ha 11 pinnar för hälften av gångerna så fuskar hon sista pinnen och där måste jag bestämma mig exakt för hur jag ska göra. Och det rätta är ju att ta om hela från början, men det känns lite jobbigt att ta om hela slalomet bara för den siste pinnen. Men med de nya reglerna så tolereras inget sånt slarv så vi får köra på den hårda vägen.
Annars är jag jätte nöjd med henne. Fortfarande är problemet att jag inte kan komma ihåg en liten bana. Åh så irriterad jag blir på mig själv att jag inte kan minnas fast jag gått banvandring massa gånger. Men när det verkligen gäller och man springer där med sin hund så är det inte så himla lätt alltid.
Men roligt är det!
Och sen har vi nu gått med i en blandad rallylydnad/tävlingslydnadsgrupp som går direkt efter agilityn. Lite nya deltagare var med och det är jätte bra så vi får öva med nya hundar som störning.
Det är Dixie som i huvudsak går den kursen men Lucy är ändå med som lite avbytare när jag tycker att Dixie behöver paus. (Får hon bestämma själv vill hon aldrig ta paus)
Hur som helst så var hon också jätte duktig och jag känner mer och mer att hon verkligen har mognat och hon bryr sig inte om alla störningar runt omkring. Hon har ju haft lite polistendenser innan att så fort någon leker för häftigt eller vad som helst ska ska hon vara med och se så allt går rätt till genom att lägga sin nos i blöt, men det gör hon inte längre.
Sakta men säkert så känner jag att det luktar tävling i vår i fortsättningsklassen. Ska in och kolla tävlingar nu på en gång. Efter kvällens träning så är jag verkligen motiverad till att smida ordentliga träningsplaner för oss.
Godnatt säger en mycket nöjd matte!
Fick till en riktig kanonträning ikväll med båda hundarna. Jag är mycket nöjd med oss alla!
Lucy min agilityhund som inte har fått springa någon agility på över en månad var överlycklig och hon var lika duktig som innan vårt lilla uppehåll. Men hon tycker ibland att slalom bara ska ha 11 pinnar för hälften av gångerna så fuskar hon sista pinnen och där måste jag bestämma mig exakt för hur jag ska göra. Och det rätta är ju att ta om hela från början, men det känns lite jobbigt att ta om hela slalomet bara för den siste pinnen. Men med de nya reglerna så tolereras inget sånt slarv så vi får köra på den hårda vägen.
Annars är jag jätte nöjd med henne. Fortfarande är problemet att jag inte kan komma ihåg en liten bana. Åh så irriterad jag blir på mig själv att jag inte kan minnas fast jag gått banvandring massa gånger. Men när det verkligen gäller och man springer där med sin hund så är det inte så himla lätt alltid.
Men roligt är det!
Och sen har vi nu gått med i en blandad rallylydnad/tävlingslydnadsgrupp som går direkt efter agilityn. Lite nya deltagare var med och det är jätte bra så vi får öva med nya hundar som störning.
Det är Dixie som i huvudsak går den kursen men Lucy är ändå med som lite avbytare när jag tycker att Dixie behöver paus. (Får hon bestämma själv vill hon aldrig ta paus)
Hur som helst så var hon också jätte duktig och jag känner mer och mer att hon verkligen har mognat och hon bryr sig inte om alla störningar runt omkring. Hon har ju haft lite polistendenser innan att så fort någon leker för häftigt eller vad som helst ska ska hon vara med och se så allt går rätt till genom att lägga sin nos i blöt, men det gör hon inte längre.
Sakta men säkert så känner jag att det luktar tävling i vår i fortsättningsklassen. Ska in och kolla tävlingar nu på en gång. Efter kvällens träning så är jag verkligen motiverad till att smida ordentliga träningsplaner för oss.
Godnatt säger en mycket nöjd matte!
Har glömt....
Här kommer en hälsning till alla Dixies valpar (Sannie, Svea, Bruno, Chip, Malou och Amie) från pappa Baxter och hans matte Annie i Frankrike som önskar alla ett gott nytt år!
Har visst glömt publicera det. Fy på mig!
Och så blev det fint väder
Idag har vi verkligen haft motsatt väder mot igår.
Jätte soligt och fint! Har man hund så måste man ju gå långpromenader oavsett väder, men det verkar inte som om folk gör det, för igår mötte vi bara en annan hund och ägare på hela långpromenaden i ösregnet.
Idag åkte vi till skogen på Järavallen och där var helt fullt med folk idag när solen lyste. Tur att solen lyser ibland så även de lata hundägarnas hundar får komma ut.
Men naturligtvis så är det betydligt trevligare för oss tvåbenta att promenera när solen lyser. Dixie och Lucy bryr sig aldrig om vilket väder det är, de vill allatid ut och gå. Selma tycker inte om att bli blöt om tassarna så henne får man släpa ut när det regnar.
Något annat roligt har inte hänt här. Mår lite dåligt av mina fattiga inlägg. Men det kommer. Jag har inte riktigt hunnit med allt som jag hade tänkt. Det är bara att erkänna att man ligger efter med sysslorna efter alla helger som varit. 
Här har jag fått en bild från Brunos husse på Bruno. Dixies valpar blir snart 1,5 år. Tiden går fort.
Vilket ruskväder!
Regn och rusk har det varit idag och inte så lite heller.
Så det blev inget spår för vår del idag. Istället blev det en lång promenad i regnet som slutade med att hundarna eller rättare sagt, Lucy tog ett dopp i vallgraven och många dopp i havet.
Lucy är omöjlig att hålla från vatten. Har hon en chans att få bada så tar hon den direkt. För henne finns det inget som är bättre än att bada. Hon blir så lycklig när hon ser sin chans att få ta några simtag så hon gled ner i vassen vid vallgraven och efter en stund såg man henne komma simmandes. Jag gillar inte att hon badar där så därför fick hon skölja av sig några gånger i det betydligt friskare havsvattnet.
Vet inte om det bara är vi som har det så, men hon oss betyder blöta hundar totalt galna hundar. Och återigen syftar jag främst på en, även om Dixie också blir vild men hon lugnar sig snabbare. Lucy springer sitt fortaste genom alla rum och leker med alla leksaker hon kan hitta och torkar sig på alla mattor och biter i Dixie mellan varven. Men efter denna rush så blir hon helt utslagen och vill gärna ligga och värma sig hos oss.
Idag har jag plockat bort allt mitt julpynt, men när vi skulle hämta kartongerna på vinden så är det totalt kaos i vårt föråd. Det hade nämligen varit inbrott. Det måste varit besvikna tjuvar för vi hade inget av värde där. Men de hade rivit ut allt och vänt upp och ner på alla lådor och tömt dem på innehåll, så vi fck städa upp i röran.
Ett par högtalar till en CD-freestyle hade de tagit med sig, men det var ändå inget vi använde.
Jag funderar på att sätta upp en lapp på vindsdörren till vårt föråd typ med denna texten:
"Vi har inget av värde här inne, de flesta lådor är tomma och i de övriga finns bara massa fula prydnadssaker och gamla skolböcker. Om något av detta är för intresse så kan ni ringa mig (istället för att förstöra låset som är det mest värdefulla) så kan jag låsa upp så ni kan ta den skit ni vill ha."
Så det blev inget spår för vår del idag. Istället blev det en lång promenad i regnet som slutade med att hundarna eller rättare sagt, Lucy tog ett dopp i vallgraven och många dopp i havet.
Lucy är omöjlig att hålla från vatten. Har hon en chans att få bada så tar hon den direkt. För henne finns det inget som är bättre än att bada. Hon blir så lycklig när hon ser sin chans att få ta några simtag så hon gled ner i vassen vid vallgraven och efter en stund såg man henne komma simmandes. Jag gillar inte att hon badar där så därför fick hon skölja av sig några gånger i det betydligt friskare havsvattnet.
Vet inte om det bara är vi som har det så, men hon oss betyder blöta hundar totalt galna hundar. Och återigen syftar jag främst på en, även om Dixie också blir vild men hon lugnar sig snabbare. Lucy springer sitt fortaste genom alla rum och leker med alla leksaker hon kan hitta och torkar sig på alla mattor och biter i Dixie mellan varven. Men efter denna rush så blir hon helt utslagen och vill gärna ligga och värma sig hos oss.
Idag har jag plockat bort allt mitt julpynt, men när vi skulle hämta kartongerna på vinden så är det totalt kaos i vårt föråd. Det hade nämligen varit inbrott. Det måste varit besvikna tjuvar för vi hade inget av värde där. Men de hade rivit ut allt och vänt upp och ner på alla lådor och tömt dem på innehåll, så vi fck städa upp i röran.
Ett par högtalar till en CD-freestyle hade de tagit med sig, men det var ändå inget vi använde.
Jag funderar på att sätta upp en lapp på vindsdörren till vårt föråd typ med denna texten:
"Vi har inget av värde här inne, de flesta lådor är tomma och i de övriga finns bara massa fula prydnadssaker och gamla skolböcker. Om något av detta är för intresse så kan ni ringa mig (istället för att förstöra låset som är det mest värdefulla) så kan jag låsa upp så ni kan ta den skit ni vill ha."
Tillbaka till rutinerna
Nu har vi precis kommit hem från Norrköping. (Jag har smitit från uppackningen)
Alla helgerna är väl avfirade och det ska bli skönt att återgå till lite normala rutiner igen.
Det tycker nog hundarna också. Det har inte blivit någon ordentlig träning för dem alls. Mest pga av att jag varit sjuk länge, men också för att vi varit iväg mycket och helt enkelt inte hunnit med.
Men nu ska det bli ändring på det.
Jag hoppas vi ska vara igång med spåret igen på torsdag och med agility och lydnaden nästa vecka.
Jag ska sätta mig och planera lite för våren under veckan.
Min farmor dog på nyårsdagen. Hon fick i alla fall en dag på det nya året.
Jag skänker en tanke till denna fina underbara människa! Vi alla kommer minnas henne med glädje och stor omtänksamhet!
Lucys championat hade kommit med posten så jag ska iväg och köpa en ram idag.
Dixie hade också fått ett fint diplom från Hundmässan. Men det ramar jag inte in. Jag kan ju inte ha för mycket krafs på väggarna. Eller... det kanske jag kan?
Alla helgerna är väl avfirade och det ska bli skönt att återgå till lite normala rutiner igen.
Det tycker nog hundarna också. Det har inte blivit någon ordentlig träning för dem alls. Mest pga av att jag varit sjuk länge, men också för att vi varit iväg mycket och helt enkelt inte hunnit med.
Men nu ska det bli ändring på det.
Jag hoppas vi ska vara igång med spåret igen på torsdag och med agility och lydnaden nästa vecka.
Jag ska sätta mig och planera lite för våren under veckan.
Min farmor dog på nyårsdagen. Hon fick i alla fall en dag på det nya året.
Jag skänker en tanke till denna fina underbara människa! Vi alla kommer minnas henne med glädje och stor omtänksamhet!
Lucys championat hade kommit med posten så jag ska iväg och köpa en ram idag.
Dixie hade också fått ett fint diplom från Hundmässan. Men det ramar jag inte in. Jag kan ju inte ha för mycket krafs på väggarna. Eller... det kanske jag kan?
2012
Ursäka dåligt bloggande, men det blir så när man är i Norrköping. Men nu har jag hittat en liten lucka i schemat och passar på när alla andra sover :)
Eftersom vi har tränat mycket på skott och raketljud under de senaste månaderna så var vi faktiskt och fick utskrivit sömntabletter till Lucy härom dagen bara för att jag inte ville ha något bakslag i vår träning i fall hon skulle bli rädd på självaste nyårsafton när det smäller som värst och för hennes egen skull såklart. Men eftersom hon inte alls reagerade så behövdes inga piller. Det kändes så himla bra!
Lucys händelser 2011
Dixies händelser 2011
Önskningar 2012
Dixie: Har mest bara en önskan för Dixie och det är att vi ska våga starta i fortsättningsklass i rallylydnad och få titel nummer två. Men det kanske inte ska stå på Dixies mål utan på mitt eftersom det är jag som är lite feg. Min hund är fantastisk! Men det känns lite fjuttigt med så lite mål, så jag får nog tänka ut lite fler utmaningar till oss under året. Det blir som mest spännande när man inte har en aning om vad jag kokar ihop =)
Nyårsafton igår gick till på det vanliga viset att vi samlades med goda vänner och lagade till en fantastisk tre-rätters middag. Det kan inte bli annat än fantastiskt när man har två kockar i huset.
Det blev en lugn och trevlig kväll. Och det bästa och mest fantastiska var att Lucy var oberörd hela kvällen! Jippi!
Det har ju smällt en del på kvällarna före nyår, men det har hon klarat bra. Om det är någon som är väldigt kraftfull och nära så gillar hon det inte och vill gå hem, men det går att vända henna ganska fort om vi genast tränar.
Eftersom vi har tränat mycket på skott och raketljud under de senaste månaderna så var vi faktiskt och fick utskrivit sömntabletter till Lucy härom dagen bara för att jag inte ville ha något bakslag i vår träning i fall hon skulle bli rädd på självaste nyårsafton när det smäller som värst och för hennes egen skull såklart. Men eftersom hon inte alls reagerade så behövdes inga piller. Det kändes så himla bra!
Det enda knepet vi har tagit till är att vi har stoppat fetvadd i öronen på henne när vi har varit ute och gått för att dämpa ljudet. Det har fungerat jätte bra! Vet inte varför jag inte gjort så tidigare?
Jag brukar ju sumera den gångna året lite med vad som har hänt. Men det är knappt jag minns vad som har hänt. Jag får göra ett försök..
Lucys händelser 2011
Lucy plockade hem fyra Cert i rad på utställning och blev Champion så fort hon uppnått rätt ålder.
Hon har utvecklats mycket bra som agilityhund och vi har kunnat starta på serietävling.
Vi har även påbörjat en terapihundsutbildning i Stockholm och hon blev i december godkänd på inprovningen.
För övrigt så har hon berikat alla våra dagar under året med sin charm och vänlighet och det hoppas vi på många år till.
Dixies händelser 2011
2011 har varit Dixies år. Detta året har hon utvecklats enormt på alla håll både i sin egen mognad och på träning.
Och inte minst på utställning. Hon blev Internationell champion i våras (egentligen 2010 men det hade inte jag förstått då) sen slog hon på stort när hon i Paris blev BIM på världsutställningen bland 54 andra Barbeter. Hon avslutade även året med att bli Nordisk vinnare i Stockholm.
I somras hade vi ett ryck på tre intensiva tävlingsdagar i rallylydnad då vi lyckades kamma hem första placeringen två av dagarna med maxpoäng 100. Den andra dagen fick vi bara 98 =)
En ny titel var säknad och härom veckan kom bekräftelsen på att Dixie är RLD N. Först i Sverige med den titeln!
Vilket fantastiskt år för mina vovvar och för mig =)
Sen måste vi också ha lite planer för det kommande året.... Jag ger aldrig några nyårslöften så blir jag inte besviken när jag bryter dem. Men man kan få lov att önska!
Önskningar 2012
Lucy: Förhoppningsvis så kommer det små valpar i vår/sommar som vi ser mycket framemot. Efter det ska vi göra vår praktik till terapihundsutbildningen och kanske bli ett diplomerat ekipage till nästa höst?
Jag hoppas vi kommer fortsätta utvecklas i agilityn och målet är att få ett 100% slalom varje gång och även bättre kontaktfält.
Till hösten kommer vi nog ge oss ut utanför Sveriges gränser och ställa ut med förhoppningar om några nya titlar.
Dixie: Har mest bara en önskan för Dixie och det är att vi ska våga starta i fortsättningsklass i rallylydnad och få titel nummer två. Men det kanske inte ska stå på Dixies mål utan på mitt eftersom det är jag som är lite feg. Min hund är fantastisk! Men det känns lite fjuttigt med så lite mål, så jag får nog tänka ut lite fler utmaningar till oss under året. Det blir som mest spännande när man inte har en aning om vad jag kokar ihop =)
Hur som helst så hoppas vi på ett nytt spännande år!
Jag önskar alla en god fortsättning
