Näskamera
Innan jul så var jag på hälsokontroll med jobbet som alla anställda skulle göra. En massa tester gjordes och sedan fick man fylla i ett formulär med massa olika frågor om allt möjligt. Bland annat om sömn, trötthet och snarkningar.
Vad jag minns så snarkar jag minsann inte, det har jag aldrig hört, men det finns vissa andra som påstår det så de fyllde i det i mitt formulär. Jag fick då en remiss till en öron-näsa-hals doktor som jag varit hos idag.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra där eller vad de skulle kolla.
Men det fick jag snart veta. Efter näsa, hals och öron var kollade så fick jag en lång pinne med bedövningsmedel uppstoppad i näsan och då började jag ana oråd och blev genast lite yr och svettig.
Och sen skulle den äckliga lilla kameran in genom näsan och ner i halsen för att kolla. Fy sjutton så hemst obehagligt det var.
Kommer nog drömma mardrömmar om det i natt.
Men det finns någon som har det värre en dag som denna och som säkert inte heller uppskattar den lilla kameran.
Igår blev det lite träning med hundarna. Jag ska lära Lucy att städa upp leksaker och lägga dem i en korg. Hon är redan duktig och kunde plocka upp både det ena och det andra, sen ska hon även lära sig lite andra nyttoövningar till sin utbildning.
Dixie och jag tränar på de moment som vi kan sämst till tävlingen som är om en måndag. Att gå långsamt fot är en utmaning, för om jag går för långsamt så hinner hon sätta sig och ska vi dessutom gå långsamt i en 360 graders sväng till vänster så är risken att rumpan dimper ned ännu större. Men naturligtvis kommer vi snart klara det lika bra som allt annat.
Vad jag minns så snarkar jag minsann inte, det har jag aldrig hört, men det finns vissa andra som påstår det så de fyllde i det i mitt formulär. Jag fick då en remiss till en öron-näsa-hals doktor som jag varit hos idag.
Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra där eller vad de skulle kolla.
Men det fick jag snart veta. Efter näsa, hals och öron var kollade så fick jag en lång pinne med bedövningsmedel uppstoppad i näsan och då började jag ana oråd och blev genast lite yr och svettig.
Och sen skulle den äckliga lilla kameran in genom näsan och ner i halsen för att kolla. Fy sjutton så hemst obehagligt det var.
Kommer nog drömma mardrömmar om det i natt.
Men det finns någon som har det värre en dag som denna och som säkert inte heller uppskattar den lilla kameran.
Igår blev det lite träning med hundarna. Jag ska lära Lucy att städa upp leksaker och lägga dem i en korg. Hon är redan duktig och kunde plocka upp både det ena och det andra, sen ska hon även lära sig lite andra nyttoövningar till sin utbildning.
Dixie och jag tränar på de moment som vi kan sämst till tävlingen som är om en måndag. Att gå långsamt fot är en utmaning, för om jag går för långsamt så hinner hon sätta sig och ska vi dessutom gå långsamt i en 360 graders sväng till vänster så är risken att rumpan dimper ned ännu större. Men naturligtvis kommer vi snart klara det lika bra som allt annat.
Kommentarer
Postat av: Marie Lidblad
Jag skulle behöva ha en hund som tar hand om dammsugaren:-)
Kram Marie
Trackback