Majtippans blogg

Ikväll har jag och Lucy varit gjort vår första start i rallylydnad avanceradklass.

Det var en inofficiell tävling och tanken var att se hur vi ligger till med momenten i den klassen.

(Det var riktiga regler och riktig domare)

 

Jag är väldigt nöjd med Lucy!

Hon var positiv och glad genom hela banan..

Det var lite svårt för henne med vissa moment, men jag ser det som ett kvitto på vad vi behöver träna mer på.

 

I högerhanling så var det skicka över hinder och direkt efter 3 steg bakåt. Det var svårt att hinna fånga upp henne i en bra position inför backningen. Hon klarade första backa-steget men de andra två blev sneda.

Då vet vi att vi måste träna mer på det :)

 

Sen blev det -1 p i bris i 270 grader höger i högerhandling, där var hon inte heller riktigt med.

 

I slutet mot banan så blev Lucy lite vild och skällde ett skall i läggande under gång gå runt. Det kostade -5 poäng för det skallet ;) 

 

Vi fick 91 poäng och det var verkligen över förväntan!

 

Lucy gjorde även sin första honnör och satt så fint och stilla hela tiden..

Vi fick beröm för att vi hade snygga detaljer och fin följsamhet :)

 

Det är synd att det inte finns några tävlingar just nu, för det hade varit kul att prova en officiell tävling också.

Vi får vänta tills slutet av april... Vi får se om jag kommer klara av det då ;)

Nu har vi i alla fall mycket tid på oss att rätta till saker och få till det ännu bättre :)

 

Redan imorgon är det dags för rallyträning igen :)

Angående det här med att leta efter ny valp så går vi återigen i väntans tider.

Tiken i USA är inseminerad med en Hollänsk hane och i mina ögon är det en kanonkombination.

Tyvärr så fastande den färska sperman på postkontoret över helgen så den överlevde inte. Så det blev endast fryst sperma som användes. (Både tiken och hanen har fått valpar tidigare)

Det är inte säkert att det blir så många valpar då och just nu har vi inga förväntningar alls, men vi hoppas såklart!

 

Om det inte skulle bli något med den här kullen så får jag leta vidare igen.

Det är verkligen inte lätt att hitta den perfekta uppfödaren när man har så höga krav.

 

Jag letar efter en uppfödare som är som jag själv försöker vara. De ska vara insatta i rasen väl och vara medvetna om alla led i stamtavlan och vilka risker som finns. De ska inte göra en kombination som de själva inte skulle vilja ha en valp ifrån eller bara för att sälja valpar.

De ska inte avla på varje enskild tik bara för att de själva är uppfödare om inte tikarna håller tillräckligt  hög kvalitet. (Alla uppfödare drabbas någon gång av att de får tikar som inte håller måttet för att avlas på.

(Detta är det allra svåraste med att vara uppfödare- att kunna se kritiskt på sin tik och faktiskt kunna ta ansvaret att inte avla på den om den inte är tillräckigt bra. Detta är för mig avgörande om en uppfödare är seriös eller mindre seriös. Och jag hyllar verkligen de uppfödare som är beredda på att ta det ansvaret, de får verkligen min respekt! 

För alla älskar vi ju våra hundar och tycker att dem är de bästa som finns. Men inte alla klarar av att gå in och granska sin egen tik med kritiska ögon och faktsikt inse att just den här tiken bör nog avstå avel.)

 

Jag letar även efter en uppfödare som ska ha tid för tiken och valparna och vara närvarande under hela tiden. De ska ha mycket god kännedom om valparnas olika faser och lägga ner tid på miljöträning och socialisering från början. Detta blir ju extra viktigt nu eftersom man inte får ta in valpar yngre än 15 veckor, så det krävs ett enormt ansvar från uppfödarens sida.

Det är långt ifrån alla som är beredda att ta det ansvaret och att hitta någon som är villig att göra det är inte lätt.

 

Jag tittar även mycket på hur uppfödaren handhar sina hundar. Jag vill inte att det ska finnas för många hundar i huset och jag vill inte ha från någon uppfödare som har flera kullar samtidigt.

Jag vill att alla hundar ska vara värdiga familjemedlemmar och få sina enskilda behov tillfredsställda och alla ska bli sedda och hörda.

 

Detta är anledningen till att jag själv bara har två hundar hemma. Jag känner inte att jag hinner med fler än 2 hundar med mitt eget jobb samt omvårdnad, träningar och tävlingar och hundarnas dagliga behov och det är otroligt viktigt för mig att varje enskild hund får ett värdigt hundliv med egentid och aktiviteter och inte bara blir "en i mängden".

 

Som ni förstår är det inte lätt att hitta en sådan uppfödare. Och när man väl har hittat en så ska allt det övriga stämma. Alla hälsoaspekter ska vara bra, kombinationen ska vara bra, parningen ska bli av, tiken ska befruktas, valpar ska födas, det ska för min del bli minst en tik, valparna ska överleva, valparna ska utvecklas väl...

Och så kanske kanske kanske där blir någon som verkar tillräckligt lovande för att få en framtid hos oss.

 

Nu har jag i alla fall hittat en uppfödare till som uppfyller alla dessa önskningar och som delar samma avelsvärderingar som jag själv gör, så nu är det bara att hoppas att det tar sig :)

 

Annars får jag som sagt leta vidare. Jag har ingen brådska. Jag väntar hellre flera år på den rätta uppfödaren och den rätta kombinationen ska dyka upp, än att bara köpa en valp. En valp är nämligen inte svårt att få tag på. Men jag vill vänta på "den rätta".

 

 

Fortsättning följer på jakt efter valp ......

 

 

Trevlig helg!

 

 

 

Idag var det tävling igen, denna gång i ett ridhus anordnad av Svalövs BK.

Det gick inte hela vägen fram för oss idag, men jag är ändå nöjd med rundan.

 

Det är väldigt svårt att höja vår poäng nu när vi måste 97 poäng som lägst. Det blir så himla lätt en miss här eller där och så faller man ner.

Men eftersom jag vet att det är så svårt så blir jag inte besviken när vi inte lyckas. Jag tar med mig våra misstag och försöker rätta till dem, men jag tar även med mig allt som var bra.

 

Dagens bana var rolig med väldigt mycket byten.

 

Dixie började banan med att gå lite lojt som hon brukar. Första missen var vid helt om båda höger där Dixie tog ut svängen lite väl mycket så hon hamnade för långt ifrån mig. -3 poäng blev det. 

(Här tar jag med mig att jag måste vara på henne och fånga upp henne lite bättre direkt efter svängen)

 

Sen blev dagens största miss på skylten 3 steg bakåt. Det var efter halva banan och då hade Dixie kommit in i sitt heta läge och hon gick väldigt långt fram. När jag då började backa, så kastade hon sig bakåt med en sån fart så hon snubblade på sina egna bakben och gjorde en bakåtvolt. 

Jag trodde absolut vi skulle få -10 p där, men det blev -3 för bris. 

(Här får jag tänka på att sänka tempot ännu mer innan backningen så hon hinner med. Jag tror det var jag som förberedde henne dåligt inför backningen)

 

Sen blev det ett snett sitt på skylten sitt, sidosteg till höger, sitt. Detta var sista skylten och jag kände redan på banvandringen att den skulle bli svår eftersom Dixie är som vildast när man närmar sig mål, så det kan vara svårt med precisionen då.

(Jag måste absolut träna fler sitt-moment i slutet av banan. Jag tror inte vi har gjort det så mycket och det behövs)

 

En något het Dixie fick även -3 på helheten för att hon pep på banan. Men annars var det fina ord från domaren som tyckte det var en snygg runda och en glad hund :)

Ja, nog är hon en glad hund med lilla vilde ;)

 

Jag är helt överens om våra avdrag så det är bara att jobba vidare :)

 

Det var en trevlig tävling som var väldigt bra arrangerad och allt flöt på väl. 

 

Lucy har varit hos Mia och fått leva lite lyxliv. Nu har jag hämtat henne och nu ligger båda mina tjejer tätt ihop vid mina fötter.

Nu väntar vi på att husse ska komma hem så vi kan fira alla hjärtans dag <3

 

 

 

 

 

 

Igår var det dags för årets första rallytävlingar för mig och Dixie.

Det var dubbeltävling i Halmstad Hundarena.

 

Det var nog den längsta tävlingsdagen vi någonsin har varit på. Det var jättemånga anmälda så det var väldigt många bortlottade, men jag och Dixie fick plats på båda tävlingarna. Dock var första samling 08.30 och andra samlingen 16.30 (som dessutom blev försenad).

Men vi fick vara glada för att vi kom med på båda!

 

Jag försökte värma upp Dixie på bästa sätt. Det var väldigt lite uppvärmningsplats i själva hallen, men det var ju faktiskt fint väder ute så det gick bra att värma upp där.

När det var vår tur så började Dixie att vara lite loj, så som hon ofta blir när hon ska kolla banan. Men jag har lärt mig hantera hennes lojhet och jag kan nog säga att jag börjar föredra den framför hennes ivrighet.

Hon gör ju fortfarande momenten även när hon är loj och det blir då mycket mer lugnt och sansat än vad jag är van vid.

Efter halva banan så börjar hon ju bli väldigt ivrig och då kom det något skall och sen gick hon och "pratade" lite ;)

 

Men det kändes väldigt bra och det var inga större misstag vad jag såg.

Mest av allt var jag nöjd med att hon höll ihop så fint utan att bli helt galen. Det var faktiskt en väldigt härlig känsla att tävla med henne!

Det blev 96 poäng på den rundan. Två sneda sitt gav -2 poäng och sen fick hon -2 poäng på helheten för att hon inte varit helt tyst ;) 

Jag köper de avdragen helt och hållet! Vi kom även på en fjärde plats av 25. 

 

Vi lyckades med den poängen höja vårt SM-snitt med en poäng. Det innebär att resterande tävlingar nu måste ligga på 97 poäng eller högre om det ska hjälpa oss framåt. Det är minsann inte lätt!

 

Jag valde att köra hem i mellan tävlingarna, även om det tar en timme i resväg. Jag orkade inte sitta och vänta. Det var såklart ganska drygt att köra fram och tillbaka flera gånger, men det var ändå värt det.

 

När det väl var dags för tävling nummer två så var nog Dixie i helt perfekt läge. Hon var lite trött efter förra tävlingen och allt bilåkande och det var bara till vår fördel. För den andra tävlingen var för mig helt underbar!

Äntligen var hon i perfekt aktivitetsnivå. Från start till mål så var hon koncentrerad och uppmärksam, men utan överslag och hon var nog 99% tyst. 

Allt kändes helt fantastiskt hela banan och jag var så himla nöjd när vi gick i mål. 

Hon slog tyvärr i näst sista skylten, så där visste jag att det skulle bli avdrag.

När poängen kom visade det sig att jag för en gång skull hade bedömt oss bättre än vad domaren gjort. 

 

Jag brukar vara vår hårdaste domare och jag brukar ofta tycka att vi får mer poäng än vad vi egentligen förtjänar. Men nu blev det tvärtom :)

Vi fick 89 poäng på den andra tävlingen.

-5 poäng för islag i skylt (detta var faktiskt feldömt eftersom det står på protokollet att det ska ge -3)

-3 poäng BRIS på skylten stå framför backa. (Jag vet inte alls varför vi fick det avdraget, för mig var det inget bris där)

-2 poäng (för HALV som betyder att vi var mer än en halv meter från skylten x 2. Detta kan jag väl acceptera, men jag vet att det ser ut som vi vänder för långt ifrån skylten, men det är för att Dixies bakben är så sprättiga så om vi går närmare så slår hon i. Det kan nog uppfattas lätt som om vi är för långt ifrån, men om man skulle mäta från hennes bakben så är jag ganska säker på att det skulle vara inom 50 cm.)

-1 poäng för RÖR i honnören. (Detta var också mycket märkligt. Honnören var sitt på höger sida och jag stod och hade stenkoll på henne hela tiden och jag såg att tassarna var stilla.)

 

Det spelar faktiskt ingen roll med den sista poängen, för jag var ändå så himla nöjd med vår runda och den kommer jag leva länge på. Jag kan nog faktiskt säga att den sista rundan var den bästa rundan som vi någon sin har gjort tillsammans! 

Och jag är så glad att vi kunde hitta fram till den känslan tillsammans!

 

Hon är en fantastisk hund min Dixie! Inte alltid lätt, men otroligt rolig :) 

Idag provade jag och Emelie ett nytt ställe att träna på. Ett omgjort stort växthus med sandunderlag som bara låg 10 minuter från mig :)

Funkade utmärkt!

 

Dixie var HELT GALEN idag. Det började redan på uppvärmningen och hon var så ivrig och gnällde och pep hela tiden. Hennes ögon var alldeles vilda och jag fick verkligen inte ner hennes aktivitetsnivå trots olika försök.

Jag provade att leka med henne så hon skulle göra av med den värsta energin, jag provade att värma upp på vanligt sätt och jag provade att vara så lugn som möjligt själv och ge henne extremt lugna belöningar. Inget hade någon framgång- hon var fortfarande lika vild.

 

Men det var trots allt inget dåligt träningspass!

 

Jag fick ut ganska mycket information från dagens pass.

 

Nytt ställe och ny banan. När vi väl gick in på banan så började hon direkt med att vara loj och sådär i sin egen värld som hon brukar vara på tävlingar precis i början.

Jag har inte fått fram det på träning förrut, så det var bra att det kunde visa sig även där.

Nu kunde jag bryta henne och börja om.

 

När vi väl började om så var hon sådär galet vild igen och pep och gnällde och skällde i ren arbetsiver.

 

Jag har förrut provat att bryta henne så fort det kommer ljud, men det fungerar inte längre. Det blir bara mer frustration hos oss båda.

Det är möjligt att det funkar om man verkligen är beredd att ta om ett moment 100 gånger tills hon blir tyst. Men jag fixar inte det.

 

Efter lite rådgörning med Emelie så bestämde vi att jag bara kör på och går banan och direkt när det är slut så går vi banan igen. 

 

Runda nummer två gav också väldigt bra information.

 

Jag hade gjort det lite svårt i banan och lagt en leksak framför konen som hon skulle sändas till. I sin iver så högg hon leksaken istället för att springa till konen. Jag misstänkte att det skulle ske så jag var beredd.

Jag tog lugnt den från henne och la tillbaka den. 

Hon högg den några gånger till med samma utgång, men tillslut valde hon att springa till konen och där fick hon belöning.

 

Efter detta gick hon resten av banan felfritt och TYST!

 

Mycket viktig info för mig. Hon blev utmanad av leksaken vid konen och behövde samla ihop hjärnan för att lösa det och när hon hade gjort det så hamnade hon i rätt aktivitetsnivå och vips så fungerade det!

Jag har ju en känsla av att Dixie inte blir utmanad av rallyövningarna längre. Hon kan momenten och vet vad hon ska göra och behöver inte tänka så mycket. 

 

Vi gick banan en tredje gång och då gick det också bra. Hon var lugn och samlad, bara något enstaka pip på hela banan.

 

Det här får jag ta med mig till framtiden och försöka använda på bästa sätt. På söndag är det tävling och där har jag inga förväntningar. Jag vet ju inte vilken hund jag kommer ha med mig in på banan. Den galna och den vilda? Den loja och sega? Eller den perfekta lugna men uppmärksamma?

 

Lucy gör också små framsteg i sin rallyträning.

Hon blir också ganska vild, men inte alls som Dixie.

 

Hon klarade banan idag riktigt fint och genomförde sin första honnör :) 

 

Även om det var jobbig träning idag, så var den väldigt nyttig :)