Majtippans blogg

Har precis intagit soffläge och lär nog stanna här resten av kvällen. Mycket trött, men mycket nöjd med dagen!

 

Idag har jag och Emelie haft vår första kursdag på vår rallylydnadshelgkurs och det gick riktigt bra. Det är första gången vi håller kurs tillsammans och det är första gången vi kör ett sådant upplägg som vi gjort idag, men jag är väldigt nöjd och enligt mig har det varit en riktig superdag!

 

Jag och Emelie tänker extremt lika angående hundträning och inlärning och det känns ju väldigt viktigt när man ska hålla kurs tillsammans. Så det är inte alls omöjligt att vi kör fler kurser ihop :)

 

Jag är ju inte frisk direkt, men rösten har kommit tillbaka tillräckligt mycket och jag är så tacksam för att jag klarade av dagen utan att känna mig döende. 

 

En annan som har jobbat på bra idag är Dixie som har varit med som instruktör/visningshund och hon skötte sig så bra. Hon är ju en riktig showgirl och älskar att visa upp sig och hon var mycket lycklig när hon fick visa alla skyltar som vi som vi gått igenom idag för deltagarna. 

Hon hade 100% fokus på mig och lyder minsta vink. 

Imorgon ska hon få vara med igen och visa resten av skyltarna.

 

Vi hade också ett riktigt härligt gäng deltagare! Det gör så mycket när man få engagerade deltagare som verkligen vill lära sig och som tränar på bra med sina hundar.

Ett väldigt duktigt gäng som vi kommer få se upp med i framtiden på tävlingsbanorna :)

 

Imorgon kör vi dag 2 och det ska bli lika spännande som idag :)

 

 

 

Usch, just nu känner jag att jag är under press.

Den här jäkla influensan är så seg att bli av med och jag har på riktigt inte tid att vara sjuk. Alltså verkligen inte.

Jag har deadline på jobbet om 3 veckor och det var tajt som det var redan innan. Nu blev det ännu värre med tanke på att jag var sängliggandes hela förra veckan. Jag skulle behöva jobba dygnet runt för att hinna bli färdig!

Jag är inte frisk än, men har i alla fall fått gå till jobbet denna vecka.

 

Lite överansträngning och stämbandsinflammationen kommer som ett brev på posten.

Jag kan aldrig vara sjuk som andra vanliga människor. Det ska alltid bli massa tråkiga följdsjukdommar. Det är som ett lotteri..och det blir nitlott varje gång.

 

Stämbandsinflammationen som jag dragit på mig nu är hemsk. Kan inte prata och har ständig rethosta som förrvärrar stämbanden. 

 

Och det värsta av allt är att den måste försvinna tills i helgen, för då är det nämligen dags för min och Emelies rallylydnadshelgkurs.

Då MÅSTE jag vara bra i rösten. Det är bara så! Jag dricker oändligt med te och har köpt in alla möjliga hals- och hostmediciner jag kunde hitta, så nu är det bara att hoppas och hålla tummarna för att jag blir helt frisk till helgen!

 

Jag och Emelie har haft planeringsmöte idag och vi fick till ett väldigt bra och spännande upplägg. Det ska bli riktigt roligt.. Tack Emelie för världens godaste scones! 

 

 

Idag har jag varit med Timja och Lucy hos hjärtspecialisten Torkel Falk och gjort ultraljud på deras hjärtan.

Timjas syster har en hjärtsjukdom och nu skulle jag alltså kolla upp om mina hundar hade något liknande.

Men allt var perfekt med deras hjärtan. Fullt friska hundar sa Torkel! Det var ju himla skönt att höra. 

Det är skumt det här med hjärtfelet, man undrar var det kommer ifrån. Det finns ingen i släkten på varesig Lucys eller Frankies sida som har haft problem med hjärtat. Nu hoppas jag att fler i kullen kollar upp sina hundar. Det är ett måste för avel och är av högsta grad av intresse för min egen del.

Det var i alla fall himla skönt att få denna undersökning gjord, så slipper jag oroa mig för det!

 

Jag har så dåligt samvete för mina hundar. De måste verkligen tycka att jag är världens tråkigaste matte som bara är sjuk hela tiden. Men så gudomligt snälla de är! De ligger dag ut och dag in vid mina fötter och klagar inte.

Igår körde jag lite stumträning för att dämpa mitt dåliga samvete. Jag hade tappat rösten helt och kunde inte säga något till hundarna. Men det gick att träna fritt följ och lite fjärrdirrigering med handtecken.

Och nästa helg är det dags för tävling. Ja, jag känner pressen igen. Tävla, utan att ha tränat på länge = Inte bra.

Måste bli frisk!

Måste bli frisk!

MÅSTE BLI FRISK!....Helst NU!

 

Ja, det är ju faktiskt så att livet går vidare, fast nu utan min lilla vita ulltuss. 

Det känns i alla fall som vi tog rätt beslut och jag vill tacka alla er som har stöttat mig under den här jobbiga persen! Det har betytt väldigt mycket <3

 

Någonstans för länge sedan så läste jag en klok sak som någon hade skrivit om vad man skulle göra när man förlorade en hund. "Man ska klappa på dem man har kvar". Den mening har jag aldrig glömt och det har jag verkligen gjort de här dagarna.

 

Jag har ju såklart åkt på årets influensa, så jag har inte haft så mycket annat att göra än att klappa på Dixie och Lucy.

 

När man är sjuk och har tråkigt, då plötsligt kommer man på hur mycket som helst man vill göra, bara för man inte kan.

Men en sak som jag har ägnat mig åt är att studera alla tävlingar på SBK tävling och planerat vilka tävlingar som vi ska delta på fram till juni.

 

Såhär kommer vår tävlingsvår se ut (om någon nu skulle vara intresserad :P )

 

7/3 Lydnadklass 1 med Dixie, Falkenberg

 

5/4 Rally mästarklass med Dixie, Rönne

12/4 Agility med Lucy, Landskrona

19/4 Rally mästarklass med Dixie, Halmstad

25/4 Rally mästarklass med Dixie, Burlöv eller Osby

26/4 Rally mästarklass med Dixie, Helsingborg

 

1/5 Lydnadsklass 2 med Lucy, Helsingborg

2/5 Rally mästarklass med Dixie, Söderåsen

14/5 Rally mästarklass med Dixie, Hässleholm

17/5 Rally mästarklass med Dixie, Rönne

23/5 Rally mästarklass med Dixie, Olofström

 

Det blir ju ganska många tävlingar med Dixie, men så får det bli om vi nu ska lyckas komma med till SM.

Kollade just på kvallistan och just nu ligger vi på plats 20 av de 50 kvalplatser som finns, så vi är fortfarande med, men jag vill gärna försöka förbättra oss ytterligare, samt tävla mer för träningens skull. 

 

Det är verkligen inte lätt när man har tre hundar man vill tävla i tre olika grenar. Det finns helt klart för få helgdagar på en vecka. Alla tävlingar krockar med varandra och man måste hela tiden välja vad man vill prioritera.

Nu har jag valt att prioritera Dixies rallytävlingar och därimellan får Lucy köra en agilitytävling och en lydnadstävling. Timja har jag inte ens fått med i tävlingsplaneringen, men hon får nog vänta tills i höst när allt har lugnat ner sig lite. 

 

Jag ser fram emot våren nu!

 

 

 

Idag har vår lilla Selma fått somnat in.. Nackdelen med att ha hund är att de inte lever så länge och det är väldigt jobbigt när dagar som den här kommer då man ska åka iväg och ta farväl av sin älskade vän.

 

Sandfonz Bella Donna som Selma heter i stamtavlan var den första hunden som jag köpt själv. 

Hon har varit min lilla maskot, kelgris och läromästare.

Selma har varit med mig på väldigt många kurser, allt från vardagslydnadskurser till agilitykurser och var övningshund både på min instruktörsutbildning, rallylydnadsinstruktörsutbildning och hundmassör utbildning.

Hon har lärt mig så mycket och det var hon som väckte mitt stora intresse för hundträning och även för utställning och avel.

 

Hon har varit så tillgiven och en riktig krutgumma!

 

Hon har överlevt flertalet hundattacker som vi alla trodde skulle sluta riktigt illa, men hon har hämtat sig från allt.

 

Nu på slutet så hade hon kronisk ögoninflammation och öroninflammation, cushings sjukdom, tandlossning (trots borstning) och flertalet tumörer i kroppen, men hon höll ändå skenet uppe.

Hon var ändå pigg och då är det inte lätt att ta det tunga besultet att låta henne somna. Men vi visste att det inte skulle bli bättre, vi visste att det inte fanns någon bot och vi ville inte vänta tills hon var så dålig så hon inte orkade med något längre.

 

Selma skulle fyllt 13 år i år och vi får njuta oh minnas alla glada dagar vi haft tillsammans med henne. Hon har haft ett mycket lyckligt och kärleksfullt liv!

 

 

 

Igår startade vår agilitykurs upp igen som jag och Lucy går. Hon var så lycklig när hon fick möta sina kurskompisar igen och när hon insåg att vi skulle träna agility. Söta hund <3

Igår tränade vi på tysksväng och jakosvängar och det gick faktiskt riktigt bra. Och vid sidan om tränade vi på slalom och kontaktfält.

Lus var hur duktig som helst och väldigt glad och taggad. Det är så bra att vi har agilityn, för det känns verkligen som vi båda behöver den tiden tillsammans och det är där vi är som mest samspelta. 

Det är vi ju inte alltid i lydnaden ;)

 

Jag har köpt ett par fina salomonskor som jag ska ha och springa med på agilityplanerna i vår! Jag längtar tills det bir lite varmare och torrare i marken så jag kan få prova dem :)

 

Innan agilitykursen så höll jag min kurs "satsningsgruppen" som är en tävlingsinriktad kurs i lydnad och rallylydnad och jag är så imponerad av deltagarna där som har gjort enorma framsteg med sina hundar. De är verkligen så himla duktiga och det är så roligt att få vara med och följa deras utveckling! 

 

Men allt var inte roligt igår. Igår ringde jag det jobbigaste samtalet jag någonsin ringt. En stor tung klump i magen.. Måste ha annat att tänka på tills nästa vecka.... :(

Igår var det dags för agilitytävling med Lucy i Halmstad Hundarena.

Jag var verkligen inte sugen på att åka dit, för det kändes som jag visste hur det skulle gå. Vi har inte tränat på flera månader (förrutom att vi känt på hinderna en gång nu i veckan) så det kändes som det skulle blir en stor flopp igen.

 

Väl på tävlingen var jag väldigt lugn och inte så nervös som jag brukar. Hade inga förväntningar alls. Vi började med agilityklass och banvandringen kändes bra. 

Det var extrem hög ljudnivå i arenan med alla taggade vallhundar, så Lucy fick vara i bilen för att få lite lugn och ro innan det var dags.

När det väl var vår tur så taggade hon igång så fort hon såg banan och det kändes väldigt bra under loppets gång. 

Hon kom in med för hög fart i slalom så där fick vi ta om = 5 fel, men resten av banan fortlöpte felfritt. Fina kontaktfält fick vi också till. Där var väl någon väldigt vid sväng, men annars så var jag riktigt nöjd!

Första gången som vi inte blev diskade. Det var ju mitt mål detta året :)

 

Näst på tur stod hoppklass och där kändes det också bra på banvandringen. Och väl på banan så kändes det verkligen som vi var ett team. Lucy gjorde det hon skulle och jag var noga denna gång med att förbereda henne för slalom så hon hann sänka farten och hon satte det! Hon satte även resten av banan och vi fick till vårt första nollade lopp!

Det trodde jag aldrig, så jag var så himla nöjd!

Det var verkligen en seger för mig!

 

Vi var väldigt nära att få vår första pinne också. 9 pinnar delades ut och vi kom på 10:e plats. Endast 15 hundradelar skiljde det på tiden mellan border collien på 9:e plats och Lucy. Så det var verkligen nära!

Men det spelade ingen roll, för för mig hade vi redan klarat mer än jag vågat hoppas på!

 

De 12 bästa i varje klass fick priser, så vi fick en hundskål, tuggben och godis med oss hem :)

 

Vi kom på en 10:e placering av 66 starter, inte illa! :) 

 

Med på tävlingen var även de två barbetsystrarna Dollie och Skrållan och det gick riktigt bra för dem också. Skrållan tog pinne i agilityklassen och alla nollade i hoppklassen.

Barbeter kan!  :D

 

 

 

 

Det blir ju sällan som man har tänkt sig och just nu blev det inte alls som jag har tänkt mig.

Dixie har börjat löpa och det betyder att vi inte får lov att tävla på söndag, å jag har fått stryka oss.

Det känns riktigt surt, eftersom vi verkligen var på G och har tränat för tävling nu.

Men det är inte så mycket att göra åt den saken, löp är löp och det har en förmåga att komma när det minst passar.

 

Så nu har jag fått tänka om. Jag har suttit och kollat tävlingar en stund och tyvärr finns det inga lydnadstävlingar inom den närmsta tiden som passar oss.

Vi får helt enkelt lägga lydnaden på hyllan igen och övergå till rallylydnaden. För där måste vi snart komma i form.

 

Jag har räknat med att hinna med ca 10 tävlingar innan kvalperioden för SM går ut i maj och tiden går snabbt, så jag känner redan nu att vi får börja ta tag i rallyträningen. Man tappar fort när man lägger saker "på hyllan", så det krävs repetition för både förare och hund.

 

Så nu blir det rallyträning igen framöver för Dixies del! 

Lydnaden får vi ta upp igen i höst.

Lucy fortsätter såklart med lydnaden, men hon tävlar bäst utomhus, så jag väntar tills både träningar/tävlingar kan komma igång ute innan vi börjar med den aktiva tävlingsträningen.

 

 

Nu äntligen har jag fått tag i både Härliga Hund och Brukshunden!

Och jag har precis unnat mig lite rolig läsning.

I Härliga Hund finns det en rasspecial om Barbet där jag och Lucy är med. Det står inte helt rätt i artikeln, den blev lite vinklad, men jag anade det eftersom raspresentationerna skulle handla om hundar som inte fällde.

Det låter som jag förespråkar barbet som en allergivänlig ras, men det gör jag inte. Och jo, barbet fäller, men det döda håret hamnar inte på golvet, utan fastnar i pälsen och bildar tovor om man inte borstar bort det. 

Min pappa som är allergiker klarar av mina hundar utan problem, men min bror som också är allergiker klarar inte av dem, så det beror på vad man är allergisk mot, det sa jag, men det tog de inte med  artikeln. 

 

Men så är det väl alltid med tidningar. Roligt i alla fall att vi fick vara med!

 

 

I tidningen Brukshunden finns en lång artikel om vår käraste träningskompis Emelie Tuvesson som var så himla bra skriven av Jenny Wibäck!

Den handlar om deras vinst i Rally SM 2014 och vägen dit och jag blev så rörd när jag läste de fina orden som Emelie sagt om mig!

Träningskompisar är otroligt viktigt och jag kan vara så stolt som har den bästa! Utan Emelie hade jag aldrig kommit såhär långt, det är en otrolig glädje att kunna dela träningar och tävlingar tillsammans med någon!

Jag känner verkligen att jag är lyckligt lottat på den biten!

 

 

I eftermiddags var jag på Bialitt och tränade lite med hundarna. Det blev lite agility med Lucy och där kände jag verkligen hur ringrostiga vi var. Men vi har ju inte tränat på 2 månader, så kanske inte så konstigt. Det konstiga är att jag har anmält oss till tävling på lördag när vi inte är bra nog... Men jag känner att vi måste ut på tävlingar och öva öva öva på att tävla i agility, för det är verkligen det svåraste jag stött på inom hundvärlden.

Så jag förväntar mig 2 diskade lopp, men hoppas att tävlingen ska ge oss lite mer erfarenhet.

 

Sen blev det lite lydnad också. Idag var Lucy duktg, inga pip, men nu hade hon iof kört lite agility innan och fått springa av lite energi. Tre klockrena rutskick och en tyst fjärr! Det var inte fyskam!

 

Dixie fick köra en kort platsliggning och sen massa fritt följ med fokus på att få till bättre vänstersvängar. Vet inte om de blev så mycket bättre, men roligt hade vi :)

 

Nu ligger båda hundarna trötta och nöjda vi mina fötter! Gud vad jag älskar mina lurvar <3

 

Idag drog tävlingssäsongen igång för vår del.

Men denna gång var det jag och Dixie som tävlade lydnadsklass 1. Vi vilar från rallylydnaden ett tag och växlar till lydnaden en liten stund.

 

Det var inte vår debut. Vi debuterade 2009 i LK1, men då var Dixie ung och omogen och hade enormt mycket spring i benen och klarade inte hela platsliggningen.

Därför bytte vi till rallylydnaden och sedan dess har vi varit fast där...

 

Därför var det spännande idag för att se om vi kunde ta revanch i lydnaden. Jag var väldigt nervös och på lottningen drog jag numret ingen ville ha, start nr 1.

 

Men jag hann inte bli så nervös, för det fanns det inte tid till. Det var bara att gå in och köra.

Och VILKET program vi fick till!

Platsliggningen gick klockrent och resten av programmet flöt på bra.

 

Såhär blev våra poäng:

 

Platsliggning: 10 p

Tandvisning: 10 p

Linförighet: 8 p

Läggande u.gång: 9,5 p

Inkallning: 10 p

Ställande u.gång: 10 p

Apportering: 10 p

Hopp över hinder: 8,5 p

Helhetsintryck: 10 p

 

Detta händer nog bara en gång att vi får till det såhär bra. Sex stycken 10:or!!!!

Ja, vilken revanch det blev!

Och det bästa av allt var att allt kändes så himla bra under programmets gång. Hon gick så himla bra och jag är så nöjd och glad och lycklig!

 

Det blev ett 1:a pris och en klassvinst dessutom av 14 startande ekipage.

Återigen en barbet i topp på prispallen :)