Viltspåret
Det blev ett roligt viltspår idag. Jag hade lagt det ca 150 meter inklusive en 90 graders vinkel. Lät det ligga tre timmar.
Under de timmarna har det regnat oavbrutet och blåste väldigt mycket. Dessutom var det hög terräng med mycket brännässlor.
Dixie har väntat och väntat och kommit och "frågat" flera gånger om det inte var dags att gå ut snart.
Och tills slut var det dags.
Det började lite knackligt. Hon gick runt i cirklar runt avstampet, men sen valde hon den rätta vägen. Hon drog till höger men kom sedan tillbaka in i spåret igen. I vinkeln snurrade hon också innan hon valde rätt riktning.
Sen tog det inte lång tid innan det var rakt på klöven. Så stolt hund!
Det gick en annan hund 20 meter bort, men Dixie la knappt märke till den. Jag trodde kanske att hon skulle bry sig om den istället för att fullfölja sitt spår, men det gick så bra.
Man ser tydligt efter att hon tappat spåret och sedan hittar det igen, för då viftar svansen som en propeller av glädje.
Hon bar stolt hem sin skonk och avnjöt den under det blommande körsbärsträdet.
Det såg så fint ut.
Att det kunde vara så kul med viltspår. =)
Nästa gång blir på kurstillfället på torsdag, för vi hinner inte lägga själva innan dess.
Nosarbete är verkligen Dixies grej. Inget kan störa henne när hon jobbar då.
