Det är sååååå nära

Vi åkte på tävling i Broby idag. Jag och Dixie.
Det var långt och så hade jag fått fel adress, så det tog en timme extra för att hitta dit. Tur att jag var ute i god tid.

Jag fick startnummer två, alltså snabbt in.
Och som vanligt så var jag väldigt nervös inför första momentet platsliggning.
När vi ställt upp och ska lägga hundarna och gå ifrån säger personen bredvid "ligg kvar" till sin hund. Och precis därefter hör jag mig själv säga "ligg kvar" till Dixie. Skit! Det kommandot har ju inte jag på Dixie. Jag säger alltid "stanna" Så det blev lite fel.

Men hon ligger fint med huvudet nere och tiden går, och går......Det kan inte ha varit mycket tid kvar när plötsligt Dixie och hunden bredvid springer upp i bus. Åhhhhhhhhh! Hundjävel!
Jaja, det är bara att traska ut från planen. Ingen av oss fick lägga om eftersom ingen såg vem som reste sig först.
Arg, ledsen och besviken. Jag var så nära på att åka hem, men efter några minuter samlade jag mig och laddade om på nytt.

Och såhär såg poängen ut:

Platsliggning 0 p

Tandvisning 10 p

Linförighet 8 p

Läggande: 9 p

Inkallande: 9 p

Ställande: 8 p

Apportering: 9 p

Hopp över hinder: 9 p

Helhetsintryck: 10 p

Det blev 148 p och ännu ett 2:a pris. Jag är såklart supernöjd med alla övriga poäng. Det var t.o.m lite bättre än förra gången, men annars är hon rätt jämn. Alltså ser man klart och tydligt vilket skitmoment som inte går. Och det är ju det vi tränat minst.
Nu tar vi paus från tävlandet tills vi fått ordning på platsliggningen en gång för alla. Sätter vi bara det momentet så är det ju klart. Men det gick ju bättre än förra gången, så kanske klarar hon nästa. Det som ska tränas nu är överdriven tid, störningar, nya hundar och olika platser.
Hon är ju grym annars! Det hade även idag blivit prispall om hon hade klarat det.

Jag ångrar inte att vi åkte dit. Man lär sig alltid något nytt på tävling. Genom att titta på andra och lyssna på domarens kommentarer.
Men så får man också se en hel del som jag önskar jag inte sett. De flesta hundar behandlas hemskt illa. Det rycks i deras halsar i tid och otid och skriks, och knips och kastas koppel på dem I AKTIV TRÄNING!
Och med aktiv träning menar jag att de planerat sin träning på detta sätt. Inte bara att de tappar tålamodet under en paus. Nä, fy... Jag blir mörkrädd.

Ikväll blir det farsdag-middag och allmän depp över hatmomentet. Men imorgon ska vi lägga det bakom oss och blicka frammåt =)

Kommentarer
Postat av: Gunmai o Liza

Säg bara till när det är dags för störning så kommer vi!

2009-11-08 @ 18:18:45
Postat av: Maja

Ni kan komma direkt! =)

2009-11-08 @ 18:25:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0