Kompisen
Jag och Dixie ska vara hundvakt åt Dolly en tid framöver på dagarna. Hon är bara några månader yngre än Dixie. Jag är ju ändå hemma för det mesta, så det är inget besvär med en till.
Och Dolly är verkligen en helt otrolig hund. Så lätt och glad och lugn och snäll.
Dixie ville genast leka och försökte springa rus- i koppel! Ingen vidare idé.
När vi kom hem så fick Dixie race, hon for fram och tillbaka. Jag och Dolly undrade vad det var för en galen hund.
Dolly gick och la sig vid mina fötter till Dixies stora besvikelse. "Skulle det inte bli någon lek?"
Dixie hade inte alls något emot att släppa in Dolly här, men hon hade förväntat sig att det skulle bli lite mera lajbans. Dixie försöker göra allt för att få igång Dolly. Men Dolly slänger sig bara på rygg och slickar mungipor.
Dixie har nyss hämtat sin boll för att se om det hjälper. Men det gör det inte.
resultatet blir att Dixie själv ligger och leker med bollen och ger ifrån sig några missnöjda ljud.
Bilder:
