Majtippans blogg

(Varning för att det kommer bli många inlägg framöver) 

Pust, ja då har jag varit hos doktorn. Det är annars det värsta jag vet eftersom jag är mycket rädd för bli stucken i. Och det bli man ju alltid och idag var inget undantag. Men på något sätt överlevde jag.
Tyvärr så var stämbandsinflammationen orsakad av virus. Alltså ingen antibiotika.
Det var ju min ända chans att bli frisk kändes det som. Och där spolades den chansen.

Nu blev jag sjukskriven veckan ut och jag ska vara helt tyst fram till lördag och jag får absolut inte viska för det var det värsta man kunde göra.
Om det inte blivit bra fram till helgen så ska någon hemsk specialist kika på det och då skulle dem sticka massa långa vassa instrument ner i halsen och det lät inte som det var någon trevlig upplevelse.

Allvarligt talat så vet jag inte hur jag ska klara att vara tyst så länge. Prata kan jag ju inte, men jag kan ju viska och det är väldigt lätt att man gör det när man ska försöka säga något.
Hur kunde det bli såhär? Jag har aldrig varit med om liknande. Jag var sjukskriven en gång i fyra dagar då jag opererats för blindtarmen.

Just nu känner jag mig arg och vill gärna ha någon syndabock att skylla på och säga några sanningens ord (men hur skulle det gå till?)


Dixie är så gullig mot mig. Fast hon inte får allt som hon behöver just nu så är hon ändå så snäll och lugn.
Hon kommer och lägger många leksaker hos mig och försöker göra mig frisk.
Men så fort jag slutar känna mig yr, så kan det ju vara på sin plats att träna lite shejping.
Men vad ska jag shejpa? Får väl plocka fram den gamla listan och se vad vi kan lära in.


Jag glömde berätta att igår tog Daniel med sig Dixie till svampskog några timmar. Dixie fick springa av sig och Daniel och hans pappa Stefan kom hem med väldigt många ICA-kassar med kantareller, tratt-kantareller och trumpetsvamp.
Det är så typiskt att jag aldrig ska få vara med de gånger när det är riktig plundring... Men jag får i alla fall smaka =)

Nä, nog för denna timme...