Majtippans blogg

Igår var vi i Landskrona och firade pappa som fyller år i veckan.
Han fick en alligator (lökhackare) av oss som jag tänkt köpa länge.
Men pappa fick åka iväg på kvällen då min farfar inte är bra som i sin tur tar hand om min farmor som inte kan klara sig själv. Och min pappa är inte heller bra, på en hälskontroll i veckan blev han direkt uppskickad till sjukhuset för hans hjärta inte slog som det skulle. Nu väntar han på dagen då han ska in och starta om hjärtat med elchocker så det kan slå rätt igen.
Jag tycker det är mycket sjukdom och elände hos många just nu. Vi får hoppas att alla blir friska!

Selma var hos veterinären i veckan då hon fått en knöl i örat som har växt och som hon sedan rivit hål på så det inte alls såg trevligt ut. Men det var ingen fara, det var vanligt att sådant förekom i den åldern. Fick en salva som vi ska smörja henne med. Veterinären tyckte Selma var i mycket fint skick och hon fick särskilt beröm för sina tänder. Det var tydligen ovanligt att bichoner i den åldern hade så fina tänder utan tandsten. Men hon skulle bara veta vilket jobb det är att hålla Selmas tänder fina. Det borstas mycket och skrapas i mellan åt. Jag kan tänka mig hur andra bichoner ser ut där man inte sköter tänderna. Usch!

I morse blev det utställningsträning med Lucy. Hon var jätte duktig. Sprang fint vid sidan utan att hoppa eller galoppera och stod jätte fint och protesterade inte när jag tittade på tänderna. Om två veckor är det dags för hennes lilla debut. Men jag tror att jag är mina hundars bästa domare. Jag känner mina hundar bäst och ser dem varje dag och jag vet deras styrkor och deras svagheter.
Ska bli kul att se om domaren och jag tycker samma =)

För Dixies del ser våren ut på följande sätt. Jag hade anmält till en tävling i lydnad, men den struntar vi i. Det är inte roligt att ens försöka när jag vet att inte platsliggningen är säker.

Alla måste undra vid det här laget varför vi inte får till det "enkla" momentet platsliggning. Det är inget svårt moment egentligen. Men Dixie känner sig osäker när hon inte får vara med mig. Och då jobbar vi med ett djurs känslor och det är mycket svårt att ändra i en hunds personlighet.
När vi gjorde MH-beskrivningen i höstas så var en av kommenarerna efteråt att "där jag var, där är också Dixie, men är inte jag där, så vill inte hon heller vara där" och så ser hela vår vardag ut. Där jag är, där hittar man också Dixie.
Därför tror jag det ställer till problem i platsliggningen eftersom allt annat fungerar (oftast) när hon jobbar nära mig.
Vi kommer inte ge upp, men jag vill inte stressa in momentet bara för att få det klart till tävling, utan vi får jobba på hennes säkerhet. Som det ser ut idag så är hon super duktig när jag står 10 meter ifrån henne. Där har vi lyckats jobba upp hennes säkerhet oavsett om det springer hundar runt henne eller om det är 3 minuter hon ska ligga. Nu ska vi bara göra samma sak fast jag står 20 meter bort.

Men eftersom jag tycker det är väldigt kul att träna inför ett bestämt mål, så hade jag tänkt att vi skulle ge oss ut på rallylydnadstävlingar under våren. Där förekommer ingen platsliggning och det kan vara bra att vi får lite nytt att träna på. Det mesta kan hon även i rallylydnaden, det är bara några moment som vi får öva lite mer på.