Majtippans blogg

Igår hade vi en trevlig hundfri kväll på thairestaurang med vänner och sedan bio. Vi såg Shutter Island som har gått ett tag på bio, men som vi inte hunnit se. Den var verkligen intressant och man fick tänka ordentligt efter filmen som lämnade oss i speculationer. Jag somnade inte på bion och det betyder att filmen var värd att se!

Nu till något tråkigt.. Har precis kommit hem från en skogspromenad med alla tre hundarna varav en blev halt.
Det började med att Selma vägrade gå in i skogen eftersom hon hatar när det fastnar pinnar i hennes päls. min pappa ska då genast pjåska med henne och bära henne, vilket jag inte vill att han ska göra. Medan vi stod där så gick Daniel i förväg med Dixie och Lucy som var lösa och alla tre får för sig att klättra upp på en två meters stockhög. Upp kom dem, men ner var värre.
Plötsligt hoppar Lucy rakt ner och landar tyvärr inte lyckat. Hon stödjer inte på ena bakbenet! Jag genomgår en inre kris, men kan ändå hålla mig lugn utåt. Vi fortsätter gå och hon börjar stödja på benet men haltar kraftigt.
Daniel fick skäll för att han klättrat upp så högt och att han borde förstått att Lucy inte har den kroppskontrollen ännu. Men jag vet ju att han inte kunde veta att detta skulle hända. 99 gånger av 100 så brukar sådana här situationer gå bra.

Mitt kristänkande kommer direkt:
Nu har hon brutit benet och måste opereras och kommer vara halt i ett halvår, ingen utställning, bara koppelpromenader, hon kommer bli felbelastad och inte utveckla muskler i det skadade benet och det friska benet kommer få för mycket belastning som kommer ge dålig höft.. Det kommer ta flera år av rehabilitering och jag kommer bli ruinerad!
Dessa tankar flyger direkt genom mitt huvud och jag hoppas jag överdriver.

Har känt igenom henne här hemma och hon reagerar inte när jag böjer och sträcker och klämmer hårt. Hoppas hoppas det går över på några dagar. Sånt här får inte hända mina hundar!

Ingen rolig lördag