Vilken helg!

Har kort sagt haft en underbar helg! Igår så började vår dag tidigt med spår i Båstad. Fantastiskt väder! Dixie var först ut av mina på sitt blodspår. Vi hade ingen aning om var spåret gick, eftersom det hade lagts ut kvällen innan, men man får lita på hunden. Och denna gång så blev det lite komplicerat för Dixie eftersom två spår låg lite för nära varandra så hon halkade in på det andra och hittade det istället. Det spåret var enbart blod och ingen klöv i slutet så det blev ingen belöning.
Vi gick tillbaka och vilade ett tag och sedan gjorde vi ett nytt försök. Då var Dixie ganska trött i nosen men med lite vägledning på ett ställe så kunde hon sedan hitta det riktiga spåret med sin klöv.

Lucy förstod först ingenting. Hon försökte istället klura ut varför Daniel och Britt stod stilla och tittade bakom henne. Men plötsligt fick hon vittring på sin leksak och hon spårade de sista 5-6 metrarna och fick leksaken som belöning. Kanske tar hon detta med sig som en minnesbild.

Efter den härliga morgonen så körde vi raka vägen till Landskrona där Daniel skulle plugga lite, men mest blev det att hjälpa min mor och far med deras trädgård. Hundarna fick gå ute på trädäcket och det blev ingen direkt vila.
Dumt tyckte jag eftersom jag visste vad som väntade resten av dagen.

För sedan drog vi iväg till Lerberget där vi hade samling hos Gunnel och Joachim för årsmöte i barbetklubben. Vi började med promenad och sedan en mycket saftig fika. Sedan var det dags för årsmötet som flöt på snabbt. Blev lite ändringar i styrelsen. Jag sitter kvar som suppleant.
Det är inga problem alls med att ha alla våra hundar ihop. Det fungerar toppen tillsammans! Lucy gör sig alltid hemmastadd och hittade smaskiga ben, gosiga korgar och spännande springrundor.
Efter mötet blev vi bjudna på middag! Tack så jätte mycket Gunnel och Joachim för en mycket trevlig vistelse och god mat!
Som avslutning på en toppen dag gick vi ner till stranden i vackra Lerberget och det var en magisk kväll och en otroligt vacker solnedgång. Hundarna fick tömma sina sista krafter och Dixie tog täten som vanligt och drog i väg med sina spänstiga steg. Resten hängde på. Som regel så brukar det bli lite hårda ord mellan Dixie och Soya just i denna jaktlek, men bara för några sekunder, sedan är allt lungt igen. Hade vi haft kamera med oss hade det blivit fantastiska bilder denna kväll. Lucy försöker hänga på övriga gänget så gott det går, men det är inte lätt när man är liten. När övriga hundar tar galopprundor ut i vattnet så hänger Lucy på, men eftersom hon är liten så blir hela hon doppad i vattnet när övriga bara blir blöta om benen. Hon kämpade på in i det sista i alla fall!

Idag är det inte mycket liv här hemma. Dixie och Lucy ligger utslagna och rör sig inte. Då ska jag passa på att få lite jobb gjort.

Ha en bra dag!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0