Majtippans blogg

I helgen hjälpte jag till med min brors flytt. Det gick ganska smidigt att få in två lägenheter i en, men det tar lång tid att få i ordning och jobbigt när de har dubbel uppsättning av det mesta. Själv fick jag deras ena skohylla, då vi behöver en ny. Så det var jag glad för =)
Dixie tyckte det var en tråkig dag.

Igår jobbade jag och sedan hjälpte jag Daniel med hans ansökan om stipendium till utlandsstudier i höst. Det var mycket pill och fix för att få det att låta bra och intressant och sedan skulle han ha en bild på sig själv också och det tog lååååång tid innan han kunde bestämma sig för vilken han skulle skicka med. Det blev en sen kväll eftersom sista ansökningsdagen var idag.
Dixie tyckte verkligen det var en tråkig dag.
Och på kvällen började hon pipa och hoppa på oss för att få uppmärksamhet. Hon är ju van vid lite mer action runt henne. Men efter ett tag blev hon tyst. Och hon var tyst länge. Misstänkt tyst.

När Daniel går för att titta vad hon gör, så ser han att hon står med tassarna uppe på diskbänken och äter upp allt ur stekpannan som vi skulle ha som rester idag.
Daniel skriker på henne och hon hoppar ner, slickar sig om munnen och ser väldigt nöjd ut. Det tyckte hon tydligen att hon var värd efter en tråkig helg.


Den tråkiga helgen har vi tagit igen idag. Det har blivit mycket lek och träning. Och lite till ska vi nog hinna.

Veckan vi har framför oss känns tung och seg. Det är en evighet till nästa tisdag och så är det måndag idag.
Jag försöker planera in lite kommande utställningar och lydnadstävlingar under våren. Med Dixie måste jag ha en deadline då hennes platsliggning ska vara färdig, annars känns det som om vi inte kommer någonstans.
Bara snön kan smälta nångång så vi kan träna på riktigt. Jag vill även träna viltspår utan snö. Det är ju inte så kul att följa ett spår där man ser var man har gått och dessutom ser bloddropparna. Nej, nu är jag mycket trött på snön, men det känns som om den kommer stanna ett tag till tyvärr.