Något helt annat

Idag kommer bloggen inte handla om hundar utan jag tänkte ventilera mina tankar om hästar.
Jag är ingen hästtjej, men har som många andra ridit som barn en hel del utan att för den sakens skull kunna något om hästar.

Så varför ska jag då ägna ett inlägg om dessa djur? Ja, det kan man undra. Under lång tid har jag mått ganska dåligt när jag sett hur folk rider sina hästar. Och jag har inte varit ett dugg bättre själv, men jag har börjat tänka och fundera och ju mer jag tänker desto sämre mår jag över vad jag verkligen ser.

När jag var liten och gick på ridskola så red man på led efter varandra. Och det spelade egentligen ingen roll vad man gjorde för hästen gjorde alltid som hästen framför gjorde.
De så kallade "ridskolehästarna" gick på sina rutiner, och när man tänker efter så var de väldigt avtrubbade och gick inte att "nå". Avtrubbade av alla barns sparkar och allt piskande som de dagligen utsattes för och hade slutat att reagera på. Det spelade alltså ingen roll om man sparkade eller piskade hästen för att få den att trava, den reagerade inte längre på det. De hade stängt av!

Jag skäms över detta nu. Men som barn tänker man inte på att det faktiskt är djur som man behandlar. Jag är en enorm djurvän och jag mår dåligt när jag ser att människor slår djur. Och att piska ett djur som folk gör med hästar är ju självklart att slå det. Att ryttare har en piska med sig på sina ridturer är ju inte ovanligt.

Jag kan minnas när jag satt på hästryggen och min avtrubbade häst inte ville trava och jag försiktigt försökte sparka hästen lite i sidan och då fick rådet av ridläraren att ge en rejäl spark allt vad jag kunde. Jag minns att det kändes fel, jag ville inte skada hästen och det måste ha gjort ont, men en duktig elev ska ju göra som läraren säger.

Idag kan jag inte ens vara på en ridskola och se de stackars hästarna gå på sitt led år ut och år in med nya barn som ska lära sig få hästarna att gå frammåt och allt vad de gör med dem.

Jag har inget annat förslag på hur jag vill att folk ska rida hästar, men min magkänsla säger att det känns fel som hästar behandlas idag. Om jag rider någon mer gång, så kommer jag aldrig piska eller sparka min häst.
Förlåt alla ridskolehästar som jag behandlat illa!
(Det finns säkert duktiga ryttare som inte behandlar sina hästar illa, men det hör inte till vanligheten tror jag)



Jag hittade en härlig hästfilm på youtube där hästarna tränats med klicker. Underbart att se, jag tog första bästa, men där finns säkert många filmer som är bättre.
USA har ju kommit lite längre med sin klickerträning på andra djur än vad Sverige har. Försökte hitta "klickerträning för häst" på svenska, men det var bedrövliga filmer med bedrövliga tränare som inte visste vad de höll på med. Det var inte klickerträning i alla fall.

Kommentarer
Postat av: ann-Sofie

Håller helt med dig. Det är inte bara sättet hästarna rids på, det gäller även utrustningen och då tänker jag främst på betten och den uppsjö av hjälptyglar som finns.Det borde vara förbjudet att använda nosgrimmor (som har till funktion att göra så hästen inte gapar). Hästen gapar av en anledning; hårda händer så det gör ont,ett bett som inte passar eller tänder som inte är filade.

Precis som med hundar gäller det att hitta orsaken till beteendet och åtgärda det, inte genom quickfix utrustning.Westernryttare har ett annat tänk och använder sig av Natural Horsemanship (NH).

Hälsningar

Ann-Sofie

2010-06-02 @ 15:37:42
URL: http://123minsida.se/eliassonklanen

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0