Vårkänslor i isvak?

Idag var vi duktiga och åkte på spår i morse.
Soligt och fint väder men många minusgrader, så det var lite kallt.

Dixie gjorde en bra spårbörjan och ett bra spårslut och markerade mycket väl sina pinnar. Jag råkade nog vilseleda henne lite i mitten av spåret så vi kom fel.

Lucy kan jag vara glad att hon nu verkligen har börjat spåra. Men några pinnar tänkte hon minsann inte markera, men spåret tog hon.

Efter spåret så åkte vi hem och vilade och sedan ringde min äldsta vän som jag inte sett på ett halvår då hon bor i Stockholm, men denna helg var hon hemma, så vi gick en jätte lång strandpromenad med hundarna och pratade om allt. På vägen hem när vi går längs Landskronas vallgrav fick nog Lucy
lite för tidiga vårkänslor, för hon fick glädjerus som slutade med att hon kastade sig i vallgraven. Hon hittade en isvak där hon passade på att simma.
Jag blev orolig, isvakar är inget att leka med. Det var väldigt brant ner och hon vägrade komma upp. Jag försökte kasa mig ner, då kom hon upp och sprang förbi mig, men fick tyvärr med sig Dixie innan jag fått tag på dem båda.
Så plötsligt hade jag två hundar som simmade i isvaken. Dixie lyckades jag i alla fall kalla upp och då kom även Lucy.
De stank som kloakråttor när de kom upp. Fy sjutton!
Det blev duschen direkt när vi kom hem.

De brydde sig inte alls om kylan, men de är ju också galna vattenhundar =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0