Träning i blåsten

I eftermiddags åkte jag och hundarna för att träna agility.
Fint och soligt väder, men det blåste något vansinnigt så både jag och hundarna höll på att blåsa av planen och hinderna levde sitt eget liv. Och jag kunde inte höras.
Så det var inte de bästa förutsättningarna för ett lyckat pass.

Men det gick ganska bra med Lucy ändå. Hon klarade allt utom tredje porten i slalom som helt plötsligt inte funkade. Just den!
Vet inte varför, men det bryr jag mig inte så mycket om just nu.
Annars gjorde hon bra ifrån sig.
Det är verkligen hennes grej.

Dixie fick köra några kombinationer, men hon går väldigt snabbt upp i varv med ihållande skall och blir lite blockerad. Då bytte jag till lydnad istället. Gick mycket bättre.
Det är verkligen hennes grej.

Och som tur är så är båda grenarna MIN grej också =) Vilken tur!

Min bil är på verkstaden sedan igår och jag har inte fått tillbaka den än. Det gick inte att bromsa, så det var en nödvändig åtgärd. Men jag undrar varför det tar så lång tid? Och tid är ju pengar, så jag lär väl bli rätt så pank.

Idag lånade jag i alla fall föräldrarnas bil för att köra till träningen. Det finns inga hundburar där, bara ett hundgaller.
Efter vår träning så fick hundarna sitta i bilen en stund och vänta. När jag kom tillbaka sitter Dixie mycket nöjd på förarplatsen. Hon har monterat ner hela gallret och tagit sig förbi och stannat upp i baksätet och dragit upp dragkedjan till träningsväskan och ätit upp allt godis som fanns kvar efter träningen och sedan nöjt satt sig på "min" plats.

Hon är väldigt kreativ. Lucy däremot var kvar på sin plats där bak. Jag tror inte ens hon förstår hur man kan ta sig förbi "hinder".
Är det stopp så är det stopp och då kämpar hon inte i onödan att ta sig förbi. Men det tycker jag är skönt för det mesta.
Ända gången jag kan komma på att det är en nackdel är när hon ska ut och in genom dörrar.

Selma och Dixie kan öppna dörrar hur liten glipa det än är, och från båda håll. Lucy kan inte ens komma igenom en 20 cm stor springa. Hon verkar inte förstå att om man bara går så öppnar sig dörren.
Nä, ett hinder är ett hinder tycker Lucy.

Kommentarer
Postat av: Gunmai o Liza

Konstigt, det här med hinder känner jag igen,

gissa vem av Liza o Lukaz som forserar alla hinder,

och vem som står kvar o "fattar nada."

Trevlig helg!

2011-03-25 @ 12:40:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0