Antijaktträning igång
Det är kanonväder nu, synd bara att man måste jobba. Jag hoppas det blir lika fint väder nästa vecka då vi har semester :)
Vi har just nu en styck odräglig hund hemma. Hennes namn är Lucy Lucifer. Från att ha varit en lugn och harmonisk moder till sina 10 barn, så verkar hon nu njuta av sitt eget liv och hon verkar vilja roa sig med diverse dumma aktiviteter.
Och det är minsann inte alls sånt som jag vill att hon ska göra. Under tiden vi bott på landet så har Lucy fått upp ögonen för hur fruktansvärt roligt det är att jaga kaniner.
Detta har nu gått lite överstyr nu när vi bor i stan och det fullkomligt vimlar av kaniner och deras ungar precis överallt. Aldrig tidigare har jag sett så många kaniner som jag sett under dessa dagar. De är ÖVERALLT!
Ungarna är jätte små och otroligt söta, fast inte när man har en Lucy. Då önskar jag att det inte hade funnits några kaninungar. Från att vi kommer utanför dörren så kopplar hon på sin skarpa syn och letar överallt efter någon liten unge som hon vill jaga. Och när hon får syn på en så har hon bara det i huvudet och varken hör eller ser något i omvärlden. Jag blir fruktansvärt irriterad och arg, (mest på mig själv för att jag inte prioriterat denna typ av träning så mycket) men det hjälper ju inte det minsta. Så då har jag fått grubbla hela natten på hur vi ska lösa detta och nu har jag en färdig plan som jag kommer träna efter varje gång vi går ut. Vi började på morgonpromenaden med lite enkla övningar och det gick helt ok. Hon blockerade sig inte och kunde lyssna ganska bra. I alla fall klarade hon det på de tre första kaninerna. Sedan blir det lite för mycket i Lucys lilla huvud.
På dagarna är det lättare att bryta henne, men i skymningen som när vi gick igår kväll så var hon riktig billig just för stunden. Gnällde och skällde så jag fick skämmas!
Nu är det hårdträning vad gäller antijaktträning för fröken Lucy.
Såhär är min plan som inte är i ordning, utan vi tar några av övningarna varje gång:
- Fokusträning i den störande miljön (Lära henne att titta på mig istället för att titta på kaniner)
- Skvallerträning på kaninerna i lilla djurparken och när hon kan det så tränar vi på dem vilda och hoppas att hon gör en koppling där i mellan
- Namnträning (ska kunna lyssna på sitt namn oavsett störning) Kommer använda targethand som en ytterligare hjälp
- Platsliggning framför kaniner där kaninerna får agera "omvänt lockande" (Provade detta igår kväll och hon klarade ligga stilla fast hon var spänd som en fiolsträng, så mer träning behövs)
- Lek (Få henne att fokusera på något annat när vi är ute, ska prova ha lite dragkamp och träna lite apportering)
- Träning (Ska träna lite trix med henne i störig miljö)
- Träna på följsamhetsleken "skattjakt"
Det viktigaste för mig är att komma ihåg ledorden i vår träningsfilosofi: Man lär in de beteende som man vill att hunden ska göra istället för det oönskade, så slipper man använda bestraffningar som jag tycker man ska vara mycket sparsam med. Sedan finns det mängder av sätt och övningar på hur man väljer att lära in allt, men vi börjar med detta så länge.
Dixie som annars är familjens tokjägare bryr sig inte det minsta om kaninerna. Hon letar inte och tittar inte efter dem, bara om det springer någon framför henne så kan hon bli lite ivrig, men hon kan släppa det snabbt. Hon jagar mest bara när hon får upp spår. Då kan hon bli omöjlig. Men hon är väldigt duktig på "låt bli" övningen som vi har tränat i 8:ans frestelse i rallylydnaden och det verkar hon förstå att det även gäller kaniner. Även det får jag träna med Lucy, men då kan man inte börja med att träna på kanin. Det tar ganska lång tid att få till det riktitg bra.
Med andra ord så har vi att jobba med framöver. Men det kommer säkert gå bra, bara jag inte slarvar med träningen! Jag tenderar att göra det ibland och då blir det inte bra.
Kommentarer
Trackback