Majtippans blogg

Den näst sista tävlingshelgen för i år är nu avklarad och jag är så stolt över mina stjärnor till hundar!

 

I lördags så var det fyra agilitystarter i Halmstad för mig och Lucy.

Det började med agilityklass och det gick bra förutom att Lucy gick ur slalom för tidigt, så jag fick ta om. 

Eftersom vi då redan hade 5 fel så valde jag att diska oss genom att ta om ett kontaktfält som jag inte tyckte var tillräckligt bra. Men ett bra lopp i övrigt.

 

Sen var det hoppklass och det var en bra bana men med många snäva svängar och det vet jag att Lucy har svårt för eftersom hon inte riktigt är så smidig som hon borde. Så där blev det två rivningar så totalt 10 fel. Men annars ett jättefint lopp.

 

Tredje starten var agilityklass igen och nu satt alla kontaktfälten, men slalomet stod kvar precis likadant som på första banan och Lucy valde att gå ur slalom igen. 

Och eftersom hon är väldigt slalomsäker så funderade jag över vad det kunde bero på, men kom ganska snabbt fram till att just detta slalomet var riktat rakt ut mot publiken och låg väldigt nära bangränsen och bara 1,5-2 meter från sista pinnen så låg det en border collie och stirrade med intensivblick.

Jag tror att Lucy tyckte att den situationen var obekväm och därför valde att gå ur tidigare för att inte skapa konflikter med den stirrande hunden.

Jag klandrar henne inte, men det var bra att veta.

När vi tog om slalomet så satte hon det och alla andra slalom satte hon jättefint!

 

Sista loppet var hoppklass igen och det var ett väldigt fint lopp. Så bra att vi faktiskt tog oss igenom hela banan felfria. Det var såklart jättekul att återigen äntligen lyckas sätta en hel bana felfritt.

Tyvärr får man väl säga så var det en hel del border collies som också nollade och det är bara så att Lucy inte kan komma upp i bordercollie fart. Så det blev ingen pinne till oss. Vi hamnade på plats 12 av 85 och 9 pinnar delades ut. Men jag är så glad ändå, för Lucy gjorde sitt bästa på samtliga banor och hon är snabb! Hon har aldrig fått tidsfel och ligger alltid med goda marginaler under referenstiden.

Nu blir det inga mer agilitytävlingar på ett tag och det är lite synd för man får verkligen blodad tand!

 

 

När vi var på väg hem från tävlingen så gick plötsligt bilen sönder. Alla varningslampor började lysa och temperaturmätaren steg till max. Så det var bara att stanna och ringa efter en bärgare.

Tur att jag ändå var ganska nära Helsingborg så min kära sambo kunde hämta upp oss.

 

Igår var det dags för Skånes DM i Rallylydnad i Hörby och det var osäkert om jag kunde ta mig dit utan bil, men jag lyckades låna en bil så jag och Dixie kunde åka.

Planen var inte inställt på att ta hem titeln, utan bara att öka vårt poängsnitt.

 

Banan var rolig och innehöll en hel del klurigheter.

Dixie som löpte fick starta sist och hålla sig på anvisad plats fram till start. 

När vi gick in på banan så var hon som hon alltid är i början på banan lite loj och ofokuserad. Men hon går bredvid mig och jag tycker att jag har blivit bättre på att hantera det, så jag förbereder henne väldigt tidigt på de första skyltarna.

Första skylten var backa 3 steg och sen en helt om vändning och sedan backa tre steg igen fast på höger sida. Hon klarade starten trots att hon var lite off, sen brukar resten flyta på. Efter ca halva banan så övergår hon till att bli extremt ivrig. Då är hon verkligen med, fast har lätt till pip och skall. 

Men vi tog oss igenom och rundan kändes helt okej.

Vi fick 93 poäng.

Avdrag -3 för att hon slog i mig efter hopphindret, -3 för att hon slog i konen med baktassen när jag skulle hämta upp henne efter sändande till kon och -1 för att vi var för långt från en skylt.

 

Jag är nöjd med dessa avdrag. Det är mycket tråkigare om man får avdrag för förarfel eller bristande samarbete, så det klarade vi oss ifrån. 

 

Efter en stund stod det klart att vi stod som vinnare av Mästarklass B.

Jag trodde väl aldrig att vi skulle vinna med 93 poäng, men så var det.

 

Eftersom det var DM så hade det hållts en Mästarklass A på förmiddagen och vinnaren av Mästarklass A skulle möta vinnaren av Mästarklass B och göra upp om DM-titeln i en final.

 

Båda finalisterna skulle gå om samma bana fast med en annan domare. Så efter en stunds väntan så var det vår tur att gå in igen och möta förmiddagens vinnare.

 

Vi skulle stå i honnören åt varandra så vi började stå i honnören när de andra ekipaget gick. Positionen var Stå framför föraren. Det är vår favoritposition eftersom det är så vi står på utställning så Dixie har inga problem med det. En felfri honnör blev det innan det var var tur att gå in på planen igen.

 

Runda nummer två gick bättre än första rundan förrutom att Dixie var ännu mer laddad nu och skällde ganska mycket.

 

När båda var klara så var det bara att vänta på prisutdelningen.

 

När det äntligen var dags och domaren sa att det som avgjorde tävlingen var att den ena hunden var mer energisk än den andra och hade mer kvar att ge så tänkte jag direkt att "Vem skulle kunna ha mer energi är Dixie?".

Och sekunden senare presenterade domaren mig och Dixie som vinnare av Skånes Distriktmästerskap 2015.

 

Oj vad oväntat! Det hade jag aldrig kunnat tro!

 

Trots att banan kändes bättre andra gången så fick vi sämre poäng. Vi fick 90 poäng vara -5 för skall. (Ganska onödigt att Dixie ska skälla bort 5 poäng)

Sen fick vi -5 för att hon slog i hindret. Detta var också ganska onödigt eftersom hindret hade fel antal plankor. Dixie ska hoppa med fyra plankor i hindret, men det hade glömts bort, så istället var det bara två. Det kan ju tyckas att det vore lättare, men i Dixies fall så tycker hon det är så låg så hon bryr sig inte om att hoppa, utan gör något halvdant kliv över och då brukar hon slå i. 

Så det var ju ganska onödigt egentligen, men det blev inga andra missar så jag är ändå nöjd och det räckte till vinst.

 

Så nu har Dixie fått titeln Skånes DM-Mästare i Rallylydnad 2015