Majtippans blogg

Oj vilken dag vi har haft!

Idag var det dag 2 på lydnadslägret för Jennt Wibäck och som vanligt har vi fått massa nya tips som vi ska jobba vidare med.

 

Idag fick jag väldigt bra kvitton på vad Lucy klarar av.

Vi skulle börja med att jobba med att få bort hennes pip-ljud i fritt följ. 

Lucy var nog lite trött och varm och när jag väl ville få fram pipljuden så var hon tyst och gick ett jättebra fritt följ. Ja, det är väl typiskt! Men vi fick ändå med oss en övning som vi ska jobba med och som jag tror kan bli bra. 

 

Sen jobbade vi med gruppmomenten (platsliggning) och där ville jag testa av hur hon reagerade i fall hundarna bredvid henne plötsligt sprang upp från sin plats.

Så vi riggade den situationen och Lucy klarade det bra. Hon tittade nyfiket efter den hund som sprang upp, men låg kvar. Det känns ju skönt att veta :)

 

Sen jobbade vi även med överträning eller i vårt fall blev det störningsträning i moment sändande till rutan.

Lucy imponerade på mig genom att vara duktigare än jag trodde. 

Jag skickade henne till rutan när en person låg bakom rutan, när en person satt framför rutan, när en person ekte med leksak bredvid rutan och när en person satt och lockade med en stor kaka/grisöron bakom rutan.

Grisörat hade hon lite svårt att motstå, men när vi gjorde om det så klarade hon att stanna i rutan. Jag är väldigt nöjd med den träningen!

 

Eftersom det var ganska varmt och Lucy hade jobbat i två dagar och var lite trött så fick Dixie hoppa in på sista passet. Jag valde att träna massa störning med henne.

Hon brukar klara det bra när det är kända personer som stör, men nu var där mycket nya människor och det var lite svårt för henne även om hon klarade det ganska bra. Väldigt nyttig träning som vi behöver träna mer på.

 

Ibland blir saker inte som man tänkt sig.

Jag har nu tagit beslut att det inte blir några valpar nästa år, av olika anledningar.

Istället kommer jag köpa in en ny valp till min kennel. Jag har redan börjat kolla runt på vad som kommer nästa år och har redan mina förhoppningar. Men vi får se hur det blir.

 

Idag har vi varit på lydnadsläger för Jenny Wibäck, dag 1 av 2.

Jag går med Lucy och vi började med att köra igenom ett lydnadsklass 2 program. Vi har ju inte tränat så mycket lydnad på sista tiden, så det var lite svajigt. Men det var ju väntat.

Lite ofokuserat fritt följ, lite segt läggande, en bra inkallning. Hon startade fint till rutan, men hamnade utanför. Med lite extra kommandon så hamnade hon tillsist i rutan :)

En bra apportering, ett bra hopp över hinder och en seg fjärr. Sen var det lite ofokus i transporterna, men överlag ett hyfsat program.

 

Lucy är ganska jämn i klass 2 momenten och bortsett från lite ofokus idag, så känner jag att jag har koll på hur vi ska få till detaljerna.

Så vi bestämde att gå vidare på lite nyinlärning och började med ett klass 3 moment: Vittringsprov

(Hunden ska på kommando springa ut 10 meter till 6 likadana träpinnar och där hitta och leverera den pinnen med förarens doft tillbaka till föraren) Vi hann inte komma så långt idag, men jag tror att Lucy kommer tycka att det är ett roligt moment.

 

Nu är vi alla väldigt trötta!

 

Igår var vi och tränade i en park i Helsingborg stad där syftet var att vi skulle få lite naturlig störning. Men det är ju knappt några människor ute i denna höstkyla!

Dixie och Vincent var duktiga i alla fall! 

Vi har fått problem med stå framför backa igen, nu blir det snett, igen! Suck! 

Igår var det en väldigt regnig dag...igen.

Alltså jag vet inte vem jag ska bli förbannad på över vädret. Jag vill ha en syndabock. Någon som kan ta på sig skulden för detta fruktansvärda väder vi tvingas utstå.

Men det finns ju ingen som kan ta på sig eländet, så det är bara att leva på som vanligt och hitta sina egna ljusa stunder i denna kalla, gråa och ruskiga sommar.

 

Trots det usla vädret igår, så fanns det faktiskt några trevliga "solglimtar" som gjorde att dagen ändå kändes ganska ljus.

 

Först var det rallyträning på Hbg BK med Emelie och Vincent.

En bana var uppbyggd med olika klurigheter och det gick riktigt bra för båda vovvarna.

Det jag ska ta med mig från passet igår är att vi måste träna med tempoväxlingar, mer stadga i stå, träna mer på stå framför backa, i högerhandling, och sitt sidosteg sitt. Sen måste jag verkligen tänka på avståndet till skyltarna. Jag har en tendens till att gå för nära.

Det som vi har haft problem med under våren verkar ha löst sig, vilket känns skönt. Men det finns ALLTID något att jobba med som kan bli bättre.

 

Senare på kvällen var det terminsavslutning på agilitykursen då det stod tävling på schemat för samtliga agilitygrupper.

Det var två hoppklassbanor man skulle köra och poängen från båda banorna slogs ihop till en slutpoäng och den med minst fel vann.

 

Det var inte särskilt lockande att bege sig ut igen i det extremt regniga vädret, men vad gör man inte för sina hundar? :)

Och det var nog ändå tur att vi gjorde det. Det var två roliga banor och Lucy var taggad.

Banorna stod delvis under vatten och då är det tur man har en vattenhund som inte är det minsta bekymrad över det.

 

Lucy var så himla duktig i första banan och så himla duktig i andra banan och när man väl kör, så bryr man sig inte det minsta om att man springer i vattenpölar eller att regnet piskar i ansiktet. Just när man får en så bra känsla tillsammans med sin hund så finns det inget i världen som kan hålla ljuset i livet borta :)

Det var bara ren och sann glädje!

 

Senare på prisutdelningen så visade det sig att vi vunnit largeklassen med endast 5 fel på två banor.

Jag trodde vi hade gått felfritt, men Lucy måste ha rivit något hinder som jag inte sett, för där var inga handlingsmissar :)

Hur som helst så var känslan på topp!

Hon har verkligen utvecklats enormt mycket! Och det suger verkligen i agilitytarmen nu. I höst måste vi se till att tävla lite mer.

 

Just nu ligger nästan allt fokus på Dixies träning inför SM, men sen ska inte Lucy få stå i skuggan av Dixie längre, för även hon är en liten guldstjärna som bara väntar på att få ut och lysa!

 

Och bara detta var ju en "solglimt" och hur gott som helst :)

 

Tack Linda och Magnus för ännu en superbra och lärorik termin. Tänk vad ni har lyckats lära mig och lilla lus mycket! Jag hoppas vi får fortsätta i höst!

Igår tog Zita (Majtippans Taste of Noblesse) sitt andra Cert på sin andra officiella utställning. Denna gången i Vännäs! Stort Grattis Zita, Lasse och Barbro!
Zita är bara 14 månader gammal, så nu måste de invänta hennes 2 års dag innan hon kan bli champion!

 

 

I övrigt planerar vi för nästa kull som är beräknad till våren 2016 och denna gång är det Timjas tur.

Det kan bli klart med hanhunden nu i veckan :)

Igår var vi och tävlade rallylydnad i Höganäs. En riktigt varm dag, men det är ju oftast till vår fördel :)

 

Banan var riktigt klurig, men väldigt rolig. Nu i efterhand kan jag nog säga att Dixie gjorde sin bästa insats för i år!

Jag är väldigt nöjd med henne!

Dock inte lika nöjd med mig själv. Jag tror nog att jag gjorde min sämsta insats för i år.

 

Banan började med sidbyte bakom och sedan var det sändande till kon. just denna konen var en sådan där JÄTTESTOR kon som vi aldrig har tränat på, så Dixie förstod inte riktigt att det var den konen hon skulle skickas till, utan fortsatte mot slalomkonerna bakom. Hon vände och såg sedan den stora konen, men stannade då på konens vänstra sida (hon brukar alltid stå på högra sidan).

Detta gjorde väl att jag blev förvirrad och när jag hämtade upp henne så tog jag in henne på vänster sida (när det skulle varit höger!!!!!

Så jag gick in i slalom med hunden på fel sida och kom på mig själv där inne och fick lite panik över hur jag skulle göra. Jag gick klart slalom, men sen la jag själv till ett framförbyte så att vi skulle komma på rätt sida igen. (Annars hade hela banan blivit fel)

 

Dixie satte alla vändningar och det är jag så glad över. Hon gjorde faktiskt allt (om man bortser från konen där hon inte förstod)

Jag drog däremot på oss en del förarfel, tydligen.

 

Men jag var väldigt nöjd och glad när vi gick ut från banan. Tanken med dagens tävling var inte att satsa på några fina poäng, utan det var för att träna på det vi haft svårt för och det lyckades vi med.

Dixie gjorde en jättebra runda och det tar jag med mig.

Jag får skärpa mig till nästa gång!

 

Jag blev ganska förvånad när jag såg poängen och det stod att vi fått 88 poäng!!! (Jag trodde vi blivit diskde!)

Det visade sig att domaren missat att jag haft hunden på fel sida och även missat mitt egna lilla byte, så det blev inga avdrag för det. Där skulle vi egentligen haft minst -20 poäng, men men....domaren dömer!

 

En annan grej igår var att jag och Emelie skulle inviga vårt nya tält. Såhär såg det ut när vi kom till tävlingsplatsen ;)

 

 

Igår var jag och Emelie i Laholm och tränade privat för Cristina Lundgren.

Det var en jättebra träning och vi fick med oss massor med bra tips hem. Cristina som både är instruktör och domare i rallylydnad ser mycket mer än vad vi ser, så det var riktigt bra!

Nu ska vi bara träna in alla de nya tipsen vi lärt oss :)

 

Imorgon är det tävling i Höganäs för mig och Dixie och då ska jag och Emelie inviga vårt nya tält! Vi måste öva på att sätta upp det, för det har ingen av oss gjort förrut :)

 

Och så till dagens hyllning!

Igår när jag läste tidningen HUNDSPORT så blev jag så himla glad av Hans Rosenbergs artikel om utställning! Han tog verkligen upp det där som alla tänker, men ingen riktigt pratar om!

T ex om varför man "hänger" hundarna i utställningskopplet så hundarna knappt kan nudda marken och släpas runt i ringen?

Det har jag tänkt på många gånger. Ja, varför inte bara träna hunden att visa upp sig snyggt av sig själv? Varför strama upp kopplet så mycket så hunden får ett onaturligt rörelsemönster och knappt får luft?

Själv visar jag alltid mina hundar med slakt koppel. Jag försöker alltid ha som mål att handla hundarna som om de vore lösa. Kopplet är bara där av säkerhetsskäl och inget man ska använda i sin handling. Väldigt många sträcker ju upp kopplet för att hunden ska hålla sitt huvud högt. Men oftast ser det bara onaturligt ut. Det tar inte lång stund att träna in att hunden ska hålla upp sitt huvud och det tar inte lång tid att få en hund att springa snyggt av egen vilja. Tänk så trevligt det hade kunnat se ut på utställning om folk bara TRÄNADE lite innan! (Det är min mening)

 

Han tog även upp problematiken med att visa andras hundar och att de leder till osäkra hundar, han nämnde det där om att hålla i svansen (som ju ser så dumt ut!). Låt svansen vifta! Låt hunden visa om den är glad!

 

Ni som har HUNDSPORT, läs hans artikel, för den var verkligen mitt i prick!

Jag kände att han verkligen tog mina tankar och skrev ner dem, därför hyllar jag Hans Rosenberg idag!

Jag hoppas många människor läser artikeln och tänker lite extra nästa gång de ska visa sin hund. Om det är någon man borde lyssna på så är det ju Hans!

 

 

Det var längesen som jag och Dixie var så samspelta på en träning som vi var idag.

Sakta men säkert så går det åt rätt håll med alla moment.

Just precis nu har vi löst de flesta knutar som vi har kämpat med under våren.

Dixie är tyst på banan- Check!

Vi har hittat en bra uppvärmningsrutin- Check!

Vi har jobbat upp fokus i starterna- Check!

Backa tre steg fungerar nu på båda sidor- Check!

Snurrarna och vändningarna fungerar nu på träning (ej testat på tävling)- Check!

Målgången har blivit bättre (blivit av med studs)- Check!

 

Det är såklart en hel del småpill kvar och som sagt, detta är bara dagsformen. Vad som händer imorgon eller om formen kommer hålla i sig kan jag inte veta. Men hur som helst är det skönt att det i alla fall kan fungera på träning.

 

Vi fick till ett riktigt bra pass idag tillsammans med Emelie och Vincent.

Tillsammans jobbar vi på att komma i form till SM.

Dagarna går fort och snart är det dags.

 

På torsdag ska vi gå på privatträning och på lördag är det tävling.

 

Idag känns det helt enkelt som det var en bra träningsdag och det är otroligt hur bra man kan må efter en sådan dag. En riktig energikick!

Idag fick vi det glada beskedet att nu även Alma (M.Spicy Ginger) blivit Internationell Utställningschampion i Norge. Hon blev Norsk champion, Nordisk Champion och Internationell Champion på samma dag :)

Stort Grattis!

 

(Det som är extra kul med det, är att Alma absolut inte var tänkt som någon utställningshund från början. Kanske skulle de bara ställa ut henne en gång och så går hon och blir en av kullens mest meriterade hundar!)

 

Det går väldigt bra för kryddkullen. Det var ju bara en vecka sedan som Almas syskon Juni blev SE UCH och Helmuth tog sitt Internationella Championat!

Jag blir så glad och stolt när jag ser hur bra det går för er alla! <3

 

 

 

 

 

En ny fin bild på Leo (Majtippans Spicy Chive) 3 år

Igår var jag och Lucy på agilityträning igen och fick springa 2 svåra banor.

Det är så kul att se hur hon har utvecklats min lilla lus! Hon var jätteduktig och rev inga hinder heller!

Kanske berodde det på att hon var nyklippt?

Trots 2 timmar i regnet så hade vi ändå väldigt kul båda två :)

 

Nu är det snart dags för rallyträning med Dixie. Vi tränade i måndags också och det gick riktigt bra, så nu gäller det att hålla i formen :)

 

Det har varit en fin helg utställningsmässigt för några av våra valpar från vår kryddkull (LucyXFrankie)

 

Vi börjar med att gratulera Juni (Majtippans Spicy Cayenne) som i lördags blev Svensk Utställningschampion och BIR med CACIB i Österbybruk. 5 barbeter var anmälda. Grattis Juni och matte Gunilla!

Juni

En liten syskonskara, F.V Juni, Lava och Leo.

Leo (Majtippans Spicy Chive) deltog också, men har fått problem med hanteringen av ryggen efter en incident, så det blev bara Very Good för honom. Lite tråkigt när något sånt har hänt. Jag hoppas de kommer tillrätta med det, för domaren tyckte han var jättefin!

 

Här är alla de fem fina deltagande barbeterna från utställningen i Österbybruk!

 

Senare samma dag så fick vi det glada beskedet att Helmuth (Majtippans Spicy Chili) blivit BIR och fått det sista CACIB:et i Neumunster (Tyskland) och därmed blivit Internationell Champion C.I.E.

Jätteroligt! Det var dessutom två välmeriterade barbeter från Finland som konkurrenter.

Grattis Helmuth och matte Tanja!