Majtippans blogg

Idag var det faktiskt vår i luften även här. Väldigt skönt, men blött och geggigt på marken, så det är inget optimalt underlag.

 

Vi har tränat på Bialitt idag med Emelie och fick till många bra saker.

Jag började med Dixie, som fick gå en kort rallybana med honnörshund mitt i banan. Emelie och Lycka stod i honnörsrutan.

Det gick bra. Dixie kändes lite segare än hon brukar, men det berodde inte på honnörshunden. Det är antagligen hennes efter-löp-trötthet. Sen fick hon gå en bana till, där Elvis var honnörshund.

Det var inte heller några problem.

Backande på högersida har blivit mycket bättre, ja, jag tror nog de flesta skyltar sitter både på vänster och höger sida nu.

Lätt att tro att man är färdig då, men det återstår mycket träning. Allt ska sitta på tävling, i en bana, i korrekt avstånd till skylten, med störningar.....bla bla bla. Träning och åter träning..

Det är verkligen ett väldigt stort steg mellan fortsättningsklass och avanceradklass. Men nu börjar vi närma oss i alla fall :)

 

Sen var det min lilla lus tur.

Sedan i förrgår när jag var ovän med henen så har det gått bra. Jag är beredd på att träna varje promenad och det blev bättre direkt. Hon är fortfarande något okoncentrerad och mer störningskänslig än vanligt. Ja, alltid ska det vara något ;)

På dagens träning gick det ganska bra. Vi tränade på det hon behöver, nämligen störningsträning och jag känner verkligen att det gör nytta och något vi ska jobba vidare på just nu.

Sen fick hon träna på rutan, dit hon springer fort som f-n och stannar på sin target. En bra början i alla fall :)

Lucy har verkligen fått upp tempot och attityden, men kanske lite väl mycket?

Det har nämligen börjat komma små pip och gnäll-ljud i fritt följ. Och det finns inget som är så jobbigt att träna bort som ljud. Men det är det som måste göras.

För ett år sedan vet jag att Dixie också ljudade väldigt mycket, men det har jag fått bort. Så det ska nog gå med Lucy också.

Som avslutning blev det lite slalomträning.

På agilitykursen i tisdags så körde vi en liten bana och då missade hon sista porten i slalom föera gånger, vilket hon inte brukar, så därför ville jag fixa till slalomet igen och det satt som en smäck idag :)

 

 

Efter träningen så var det dags för mig och Danile att gå på vår första husvisning.

Ett gulligt nyrenoverat hus i södra Helsingborg.

Det var jätte fint, men vi kände att det nog var lite för litet för oss. Jag tittar mest på trädgården, där har vi lite olika åsikter. Daniel vill ha odlingar och sånt, själv vill jag ha en stor agilityplan :)

Vi letar vidare!

 

 

 

Även om det inte är någon vår här, så tycks i alla fall alla små kaniner fått vårkänslor, för de parar sig hej vilt överallt.

Detta betyder även att Lucy får "vårkänslor" och vill gärna leka vårlekar så som "jaga-kanin-leken" eller "stå-och-spana-efter-kanin-leken" eller varför inte "ta-upp-alla-kaninspår-som-är-möjligt-leken".

 

Detta är så himla jobbigt. Hon blir helt blockerad och idag blev jag så himla arg på henne. Och naturligtvis hjälpte inte det. Jag fick bara en gnällig och frustrerad hund som försökte bjuda på lite lydnadsövningar samtidigt som hon egentligen bara ville in i sin kaninvärld och kombinationen blev mycket frustrationspip och skall.  

Suck! Jag förstår inte att vi måste gå igenom detta varje gång denna årstiden.

Jag fick lägga Lucy plats och gå ifrån och andas lugnt... Sen kunde jag tänka klart. Då fick jag genast dåligt samvete för jag blivit arg på henne. Det händer ytterst sällan att jag blir arg på mina hundar. Men detta är ett tillfälle, där min frustration tar över ibland.

Efter det så blev det skavllerträning i vanlig ordning och det fungerar. Blockeringen släpper och jag får kontakt med henne.

Det är bara att bita i det sura äpplet och ta tag i vårens anti-jakt träning.

 

Ikväll är det agility för oss och det kan behövas. Lucy har så mycket spring i benen och behöver göra av med lite energi.

Själv har jag träningsvärk i kroppen efter att ha spelat tennis, så det kommer bli plågsamt för min del.

Återigen får jag ta en tugga i det sura äpplet.

 

 

Här kommer helgens hundbilder:

 

På spaning

 

 

"Hit" :)

 

Imorgon är det måndag igen, då blir det träning :)

Igår tänkte jag anmäla Dixie till sin första start i avanceradklass i rallyn. Jag tycker vi har börjat få kläm på de flesta momenten även på högersidan och både i måndags och igår så fick vi till riktigt fina pass.

 

Men idag när jag hade bestämt ny svår träningsplats så fungerade det inte. Backa rakt bak i takt med mig på höger sidan är det svåraste. Det är så himla svårt.. Ett steg är bra sen åker rumpan ut :(

Och vad kan jag då konstatera.. Jo, att på kända träningplatser så fungerar det, men på nya platser så kommer de gamla vanemönsterna tillbaka, det som hon känner sig mest trygg i . Det är bara att fortsätta träna och nöta in bakdelskontrollen ännu bättre på högersidan.

Jag vill så gärna att det ska bli vår så att det går att bygga banor ute där det finns ordentligt med plats.

 

Lucy gjorde i alla fall ett jätte fint pass på den nya svåra platsen idag. Den nya svåra platsen är ett känt kaninställe där Lucy alltid kopplar på sin "kaninblick" i hopp om att se någon liten munsbit.

Där var inga kaniner idag, men det spelar ingen roll, för det är tillräcklig störning ändå.

Men hon gjorde som sagt ett jätte bra pass. Jag har grubblat och grubblat på hur jag ska få henne att tycka fotgåendet är lite roligare och har nu hittat ett sätt som kanske kan fungera. Det går ut på att jag springer ifrån henne och hon ska genast springa efter och leta upp rätt position. Jag gör det så svårt jag kan och ställer mig på de mest konstiga platser och jag tror hon gillar utmaningen :)

Hon behöver utmanas för att tycka det är roligt, att nöta saker med Lucy fungerar inte så bra, hon lessnar snabbt.

Det är lite skillnad mot Dixie, med henne kan man nöta saker måååånga gånger utan att hon tappar intresset.

 

Vi har också tränat på läxan från vår kurs som är att träna tävlingslika ingångar på nya platser med en mental gräns mellan tränings- och tävlingsplan och det går jätte bra.

Där är bollen bästa belöning och det ska vi jobba vidare på.

 

Stackars lilla Tova är sjuk i feber och då är det väldig tur att hon har sin bästa nanny Timja nära till hands :)

Imorgon kommer Timja hit för lite lek och träning.

 

 

Nu har det uppkommit ett mysterium som jag aldrig kommer lösa, även om jag efter "förhör" och ´tidigare erfarenheter ändå kan ha mina misstankar...

 

Inte förrän  nu verkar Lucy kommit ur sin skendräktighet helt. Nu är hon jätte glad, full med energi och vill gärna leka så fort hon får tillfälle.

Hon är jätte rolig att träna med och man kan inte tagga henne för mycket för då blir hon för het. Det var längesen vi hade den känslan.

Väldigt roligt när hon är så :)

 

Jag har tränat lite varje dag. Jag tränade kedjor med Dixie häromdagen med alla de nya momenten hon har lärt sig på höger sida, men det blir mycket slarv från hennes sida. Jag var inte nöjd, men det är inte hennes fel, utan jag som slarvat med inlärningen. Så idag har vi pillat med pyttesmå detaljer för att få till snygga övergångar och det blev mycket bättre! Fy skäms på mig för att jag gått för fort fram!

 

Jag har letat tävlingar till både Lucy och Dixie under våren och har hittat 14 möjliga. Nu hoppas jag att vi slipper åka på alla och att vi kan klara av det snabbt, men det vet man aldrig. Mycket kan hända och man får ingen andra chans på tävling.

 

Sen kan jag berätta att Lucy även kan gå under namnet SKUNK!

De två senaste gångerna som jag har borstat hennes svans, så har det läckt ut en fruktansvärt illaluktande vätska. Först förstod jag inte vad det var, men nu har jag ju kommit på att hennes analsäckar töms när jag borstar vid svansroten. Det är fruktansvärt äckligt, men hon ser rätt nöjd ut, för hon slipper mer borstning och jag måste ägna mig åt sanering.

 

Imorgon har jag ett nytt gäng på heldagskurs som ska lära sig massera sin hundar. Det ska bli roligt. Jag trivs med heldagskurser.

 

Här kommer en bild på en nyklippt Balder i Motala

 

 

Trevlig helg!

 

Idag blir Lucys och Frankies valpar 10 månader.

De växer och frodas och utvecklas väl allihop.

 

Här kommer lite bilder på några av dem

 

Idag när jag kom hem och kollade posten så hade jag fått ett inkassobrev. Herregud så rädd jag blev..

Det gällde januaris månadshyra och jag kastade mig in på internetbanken och kollade om det blivit något fel, men betalningen var gjord. Men sen visade sig att jag råkat föra över pengar till ett gammalt bankgiro.

Jag ringde inkassobolaget, hyresvärden och banken men ingen kunde hjäpa mig med vart mina pengar tagit vägen eller hur jag kunde få dem tillbaka. Det gamla bankgirot var avslutat så hyresvärden kom inte åt det och banken sa att det var hyresvärdens sak att fixa. men efter ca 3 timmar och minst 10 samtal så kunde allt lösa sig och då visade sig att pengarna fanns hos hyrsevärden, men att deras gamla bank inte meddelat att det satt in pengarna, så mitt inkassokrav kunde strykas. Vilken pärs!

 

 

Men sen har resten av dagen/kvällen varit trevlig. Idag var första gången för min nystartade satsningsgrupp! Ett engagerat gäng som ska bli roligt att följa :)

Bland deltagarna går Mia och Timja och jag får lite rysningar över hur duktig Timja är... Imorgon blir hon och alla andra valparna 10 månader och då blir det lite nya bilder.

 

Efter kursen stannade jag kvar och tränade med Lucy. Vi tränade på läxan från i söndags och sen påbörjade vi några av de nya momenten i LK2.

Superroligt tyckte vi båda!

Många momenten handlar där om fart och att jobba från föraren och idag låg allt fokus på fart och glädje.

Började med rutan.. Jag har samlat 6 olika inlärningssätt som jag känner kan fungera och provade 2 av dem ikväll.

Det gick mycket bra, Lucy hade full fart in i rutan.

Rutan är ett svårt moment och det kommer behövas många pass för att få det färdigt. Men vägen dit ska bli rolig.

 

Sen var det apporteringen. Att hämta apporten är inga svårigheter, men ibland travar hon tillbaka med den, så målet med det momentet ikväll var att ha galopp tillbaka och det fungerade utmärkt när jag placerade hennes favoritmat bakom mig, då kom hon minsann snabbt med apporten :)

 

Sen provade vi även hoppet, när hon själv ska hoppa ut från mig. Att få ut henne var inga problem, men vi kommer nog få svårigheter med att hon ska sätta sig på andra sidan. Sitt som man brukar säga är det lättaste att lära en hund, är faktiskt det svåraste för Lucy. Hon gillar inte att sitta och gör det alltid så långsamt. Men det blir ett senare bekymmer, för idag skulle vi bara ha roligt och det hade vi verkligen :)

 

 

 

 

 

 

Nu har jag lagt lördagsens tävling bakom mig och gått vidare.

Jag är fortfarande besviken på att vi inte klarade det, men jag kan ändå se mycket som jag var nöjd med och eftersom det bara var slarviga missar så ser jag det inte som något problem. Istället har jag nu lärt mig vad det innebär att misslyckas med sina mål och det känns inte så farligt längre. Jag lär av mina misstag..

 

Jag har tittat mycket på filmen från vår tävling och jag har inga problem med att visa upp våra misslyckande, så nu kan ni alla se hur en misslyckad tävling kan se ut :)

 

 

Jag är trots våra låga poäng på linförigheten ganska nöjd med det, eftersom jag vet att det är vårt svagaste moment, för det kräver mycket koncentration och uthållighet som vi ännu inte helt har fått till.

Och förutom våra tre nollade moment (vi nollade inte hoppet, trots att hon reste sig, men för mig är det en nolla eftersom det blev fel)

Jag är även nöjd med att hon håller ihop och faktiskt har en trevlig attityd. Ska man se det positivt så gör hon ett riktigt snyggt ställande istället för läggande ;) Och det riktiga ställandet är jag nöjd med för det har varit ett svårt moment för oss innan.

Jag är även glad att hon satte en 10:a på apporteringen med tanke på att den apportbocken som användes var extremt tung och stor och det har vi inte tränat på.

Så det finns ändå mycket jag kan glädjas åt.

 

Nästa tävling blir längre fram i vår och då ska vi tävla utomhus. Lucy går bättre utomhus än inomhus. Hon blir så varm och flåsig och därmed även lite seg.

Vi ska även ta en litenpaus från klass 1 momenten och påbörja 2.ans moment så vi får lite nyinlärning och glädje i träningen, för jag tror vi båda är ganska trötta på att nöta de tråkiga klass 1 momenten nu.

 

 

 

Igår var jag och Lucy på heldagskurs i "Tävla med Glädje" för Jenny Wibäck. Där fick jag verkligen motivationen tilbaka. Lucy var jätte duktig och svarade jätte bra på övingarna som vi gjorde och nu har jag blivit påmind om att jag ska använda fler verktyg i träningen. Kursen handlar inte om moment, utan bara om allt det där andra runt om en tävling som man ofta glömmer att träna på, även om man vet om det. Uppvärmning, rutiner inför moment, uthållighet, belöningsträning, störningsträning, ingångar, kedjor.

Jag måste använda extrenbelöning mycket mer, för då får jag en helt annat attityd på Lucy.

Hon gjorde mycket fina ingångar och igår kunde hon minsann både läggandet och inkallningen igen :)

 

En av övningarna var att ta ett lätt moment och lägga till den svåraste störningen man kunde komma på. Jag valde inkallning och som störning hade vi en pälsboll i långt snöre som en annan deltagare sprang iväg med precis innan jag skulle kalla in. störning var det, men Lucy fixade inkallningen ändå :)

 

Lucy är ganska slut efter denna intensiva helg som varit. Så det blir ingen träning för henne ikväll. Idag är Timja här och henne tänkte jag ta med ikväll. Ja, såklart även Dixie. Hon har haft en helg med husse och är väl lite sur för att hon inte fått följa med. Men eftersom hon är i sitt höglöp så var det inte lämpligt.

Hon flörtar med alla hundarna här hemma och trycker upp sin rumpa i deras huvuden så fort hon får möjlighet.

 

Just nu önskar jag bara att det kunde bli vår!

 

 

 

Varför och hur blev det såhär?

Det är frågor jag ställer till mig själv efter dagens tävling i Halmstad.

 

Jag försöker hitta svar och peka ut exakt vad som blev fel, men jag vet faktiskt inte varför det blev såhär och egentligen spelar det ingen roll.

 

Jag är inte van att misslyckas, inte van vid dessa typer av motgångar... Att inte uppnå sitt mål för dagen.

Men idag fick jag en ny erfarenhet -att misslyckas på tävling. En hemsk känsla!

 

Det började väldigt bra. Vi var 23 startande i lydnadsklass 1 och var indelade i 4 platsliggningar och vi låg i den sista gruppen.

Denna gången blev det full pott på platsliggningen och även på tandvisningen. En bra start....

 

Men på uppvärmningen var det ingen bra känsla i linförigheten. Segt och tråkigt kändes det, så jag var nervös för det.

 

Väl inne på tävlingen så blev inte linförigheten så bra, många sega sättande och lite positionsproblem, och betyg 6,5, ganska väntat med tanke på hur det kändes innan.

Men bara linförigheten var över så kände jag lättnad för nu var det bara de "säkra" momenten kvar. De som hon alltid kan och aldrig misslyckas med (även om utförandena är olika bra ibland) och satte hon bara det som hon alltid gör så skulle det ha räckt till första priset som var målet för dagen.

 

Men men men....

 

I moment läggande under gång så flöt hon ut lite i fritt följ samtidigt som jag gav kommando och jag såg i ögonvrån hur hon stannade till och tänkte att det blev inget bra läggande. Men när jag vänder mig om ser jag att hon inte har lagt sig alls, utan står kvar!!!!!! Ååååååhhh!

Ganska direkt kände jag hur första priset försvann och jag blev så besviken. Jag har aldrig varit med om att hon inte har lagt sig ner, det har verkligen aldrig hänt. Och hon vet skillnaden på ställande och läggande till 100%, så det var inte att hon blandade ihop det.

 

Hur som helst så kände nog Lucy av min besvikelse, för i nästa moment blev det fel igen.

Vårt andra "säkra" moment inkallningen. Jag kommenderar henne att stanna och går iväg, men efter några meter så kommer hon upp vid min sida. Att Lucy missar ett stanna kvar har heller aldrig hänt. Andra nollan i rad och vi är verkligen helkörda. Men jag väljer att köra vidare utan att bryta.

 

I moment ställande så går det bra och där får vi en 9:a. Apporteringen 10:a och sedan strular det igen vid sista momentet som är hoppet. Samma sak där.. Hon sitter inte kvar, utan följer med mig. Jag upptäcker det snabbare och kan sätta henne igen och vi får en 5:a för det. Men det är fullständig katastrof!

 

Man kan säga att jag faktsikt blev chockad över detta, aldrig hade jag kunnat tro att vi skulle missa de momenten, för de fungerade bra på uppvärmningen . Och det är så himla tråkigt att missa när man har förberett så länge. Jag vet inte vad det var för hund jag hade med mig idag men inte var det min vanliga.

 

Men det finns inget man kan göra. Bara bita i det sura äpplet och ta tills sig misslyckandet och lära sig av det.

Jag gillar det verkligen inte. När jag tävlar så ska det fungera, annars ställer jag inte upp.

 

När jag körde hem tänkte jag bara att nu ska jag aldrig mer tävla...

Men nu har besvikelsen lagt sig lite och jag känner mig mer taggad till nästa tävling, då jäklar ska vi klara det!

 

Imorgon ska jag och Lucy på heldagskurs "Tävla med glädje" för Jenny Wibäck. Det kunde ju inte kommit lämpligare :)

 

Våra träningskompisar Emelie och Lycka gjorde i alla fall en strålande debut och fick sitt första pris och blev även 3.a i klassen. Supergrattis!

 

Nu ska jag lägga mig i sängen och grubbla vidare... Godnatt!

 

 

 

 

 

Nu är vi hemma från Norrköping. Det var intensivt precis som det brukar vara när vi är där.

Många släktingar och vänner till Daniel som ska hälsas på.

Men vi hann även med ett besök hos en jätte trevlig familj som ville bekanta sig med hundarna och då särskilt Lucy. Är man inomhus så är en barbet kanske inte så mycket att se, för de gör inte så mycket väsen av sig. De lägger sig ner och somnar ganska kvickt så fort man själv har satt sig.

 

i måndags var det begravning för Daniels farmor. Det var väldigt fint och rörande. Det blev ganska sent plus att det var snöstorm, så vi körde inte hem förrän igår.

 

Igår var det dags för mig att träffa alla "valpar" på min valpkurs och det var ett högljutt gäng :)

Där får jag att göra minst sagt, men det är ju mitt jobb :)

7 slyngelhanar och 1 tik, livat värre :) Men det ska nog bli ordning. Mitt jobb är inte att träna hundarna, utan att lära deras matte/husse hur de ska träna sina hundar.

 

Idag har jag vilodag (eller jag har ju jobbat till 12 som vanligt) och hundarna verkar också ha vilodag för jag märker inte av dem alls. De är också trötta efter helgen. Dixie har kommit på att det är väldigt bra att följa med hem till folk, för där går tiggeri hem. Fräck som bara den går hon raka vägen in till köket och sätter på sin sötaste min och den lilla fulingen har lyckats varje gång. Nöjdast var hon nog när vi hälsade på Daniels morfar där hon fick en tallrik med rådjursstek, potatis och sås för att hon var såååå söt.

 

Imorgon står det träning på schemat. Skendräktigheten är över så nu hoppas jag att jag har min vanliga hund tillbaka. Jag känner lukten av tävlingen så imorgon måste allt sitta trots våra dåliga förutsättningar.

 

Det känns som en lättnad nu när vi lämnat januari bakom oss. Jag är den värsta månaden på året enligt mig. Den är lång, mörk, kall och det händer oftast inget roligt. Det är bara en månad man måste genomlida.

Februari är också oftast kall, men dagarna börjar bli ljusare och vissa dagar kan man känna lite vårkänslor, så det känns bättre.

 

Igår var vi och hälsade på Mia och Timja. Efter stormen på förmiddagen sprack det upp och blev jätte fint vårväder. Vi gick en runda med vovvarna och tränade lite. Lilla Tova ville hålla Lucy och det gick väl bra ett tag tills Timja bjöd upp till lek och Lucy hängde på och Tova flög efter rakt ner i leran. Stackars liten blev inte glad och blev lerig överallt. Men efter en stund var allt bra igen när hon fick träna lite sitt och ligg med Dixie.

 

Det blev ingen Halmstadträning idag. Kanske lika bra det nu när en löper och en är skendräktig. Men jag och hundarna har haft en rolig lektimme ute.

 

Under promenaden så gick vi till en ny plats där det vimlade av kaniner. Hundarna blev ganska låsta av att se alla små vita gumpar hoppa omkring och deras matte tog tillfället i akt och tränade platsliggning med störning.

Någon värre störning är ett 10 tal hoppande kaniner kan jag i nuläget inte komma på.

De hade väl lite svårt att ligga ner med hela armbågarna men efter några påminnelser så gick det jätte bra. Körde flera pass och avslutade det hela med att lägga dem ca 20 meter från kaninerna och jag kunde gå ifrån ca 10 meter (längre vågade jag inte). Jag kan säga att jag var väldigt stolt över att de klarade av det!  Sen passade jag även på att träna inkallning på samma plats och det var inga problem. Utan omvänt lockande-träningen hade detta aldrig varit möjligt! Hundarna trodde nu att jag medvetet placerat ut kaninerna för att lura dem till att göra fel (springa efter) och därmed gå miste om sin belöning. Nu hade jag iof bara skitbelöning med mig som egentligen inte alls kan mäta sig mot en livs levande smaskig kanin, men det spelade tydligen ingen roll.

 

Sen gick vi vidare och gjorde godissök på ett annat ställe och där passade jag också på att köra en hel platsliggning utan störning. Ibland är platsliggning utan störning svårare än med störning, särskilt när man tränat mycket omvänt lockande, för hundarna förväntar sig att det ska komma någon form av störning som de inte ska bry sig om. Men det gick bra utan störning också.

 

Provade även att köra tävlingsmässigt  läggande, inkallning och ställande med Lucy och hon gjorde det riktigt bra idag.

 

Hemma har vi också tränat lite trick. Båda hundarna har fått städa upp sina leksaker och lägga dem i en korg. Jätte roligt tycker dem :)

 

Daniel har varit i Paris i jobb och kommer hem senare ikväll. Imorgon åker vi till Norrköping och kommer hem på tisdag. Daniels farmor har gått bort så vi ska ta farväl av henne på begravningen.

Men vi ska även hälsa på en familj  i Söderköping som är intresserade av en Lucy-valp i framtiden, så de ska få träffa henne och se hur hon är. Det ska bli roligt :)

 

 

Ha en trevlig helg mina vänner!