Planerar
Jag vrickade foten i förrgår och det gjorde lite lagom ont, men nu verkar den svullna och göra riktigt ordentligt ont. När jag gick med hundarna innan så gick vi på ojämn mark och då gjorde det riktig ont.
Så nu tycker jag lite synd om mig.
Har fått lite negativt besked om mitt jobb. Företaget fick inte det stora jobbet som sträcker sig över 5 år som vi hoppats på. Och då har vi ändå haft det i 15 år tidigare. Men det var en konkurrent som la ett lägre anbud och då är det inget att göra.
Men det är inte bra för mig, för det var mitt jobb som försvann. Det finns lite att göra ändå, men mest tråkigt jobb.
Så nu sitter jag och smider planer för framtiden om jag ska göra något annat istället. Men VAD?
Ja, det är inte lätt. Jag har 100 idéer men ingen som passar.
Det måste ju inkludera hund.
Jag har suttit och kollat på terapihundsutbildningar, för det är jag ganska sugen att utbilda Lucy till, men hittar ingen bra.
Sen har jag även suttit och fyllt i en ansökan om Internationellt Championat till Dixie för det visade sig att hon redan uppnått alla krav för det. Det gjorde hon tydligen samtidigt som hon blev Nordisk Champion.
Det dumma är att jag har kastat alla bekräftelser från FCI som jag skulle ha sparat och skickat med, men vi får se om det löser sig ändå.
Sen planerar jag även att ändra inriktning lite på bloggen. Jag är ganska trött på att bara skriva om mina egna träningar, det kommer det bli ändå, men har ni några förslag på vad ni vill läsa om?
Flitig eftermiddag
Var i väg och simmade och sedan ägnade jag mig som vanligt åt hundarna.
Här sitter de fint och väntar.... Mina fina tjejer....
.....På att få söka godis i trädgården. Jag har INTE gömt godis i rabattlådorna, men Lucy kollar i alla fall fast hon inte får vara där.
Flitigt sökande pågår
Sen hann jag baka några plåtar kycklinghjärtan också, så nu har jag laddat frysen med några påsar som vi ska ha på träningar framöver.
Hundarna fick varsin smakbit och blev alldeles saliga över hur gott det var.
Och medan ugnen gick varm så hann jag ut på fältet med Lucy för lite extra träning som hon behöver.
Hon var duktig igen. Hon börjar förstå nu vad det är jag vill vad gäller fotgående.
Det har hon varit sämst på innan, nu går det bättre, även om vi har mycket petig träning kvar. Ett perfekt fotgående kan man fila på i evigheter för det innehåller så många olika delar.
Idag tränade vi delarna position, fokus och halter. Det börjar likna något som ska bli roligt att utveckla.
Men igår var hon mindre duktig.
Jag hittade inte Lucy och hon var helt tyst. Och helt tyst betyder att hyss pågår och mycket riktigt så hittade jag henne gömd bakom en fåtölj med sitt eget söndertuggade halsband.
Suck!
trixträning
Helgen svepte snabbt förbi. Det har varit mycket kalas. På våren är det många födelsedagsgrisar som ska firas och i söndags var det min syster.
Hela släkten var här. Det var fint väder så hundarna kunde vara ute i trädgården det mesta av tiden. De älskar att ligga och sola på trädecket.
Lucy har iof börjat hoppa upp och gräva i min mammas rabattlådor. Där gömmer hon ben bland annat. Sen finns det även en kulle med en bäck i trädgården och den försöker Lucy bada i.
Igår var det agilityträning ute och det var perfekt väder denna gång.
Lucy var duktig och jag är mycket nöjd. Hon gjorde några fina slalom och tränade bakombyten som fungerade ganska bra. Hon fick ett litet lydnadspass före också där vi tränade lite fritt följ och inkallningar och cirkelarbete.
Senaste veckan har vi haft shapingpass med trix här hemma.
Vi har bland annat tränat att hundarna ska plocka upp sina leksaker och lägga dem i en korg. De fattade direkt.
Sen har Lucy också fått lära sig att backa upp i en fåtölj med baktassarna så som jag tränar Dixie när hon ska stå på händer. Det kan komma ett genombrott snart med Dixie och hennes konst som vi jobbar med ibland.
Dixie håller även på med att lära sig att backa ifrån mig på bakbenen och även att hoppa mot mig på bakbenen.
Det går bra. Onödiga saker, men väldigt kul.
Det som än så länge inte gått bra är att jag vill att Dixie ska sitta vackert och samtidigt hålla ett föremål med tassarna. När jag tar fram föremålet så vill hon inte sitta fint.
Det får vi jobba vidare på. Jag tycker det är lite roligt med sånt som inte fungerar, för då blir det lite utmaning i det hela.
Livssämsta spår
Underlaget idag var grus och med ganska mycket störningar. Väldigt mycket kaniner som skuttade rakt över spåret när jag skulle lägga just där, några barn som lekte och en bil som körde över alltihop.
Men utmaningar kan vara kul.
Lucy gick bra och markerade varenda pinne (har aldrig hänt förr). Hon tog även de två vinklarna som jag gjort.
Särskilt spårnoga vet jag inte om hon var, men hon var rätt på det.
Jag var ganska förvånad över hennes prestation.
Sen var det Dixies tur. Jag tänkte att hon skulle fixa detta lätt som en plätt, men idag fattade hon ingenting.
Vadå spår? Hon markerade några pinnar ibland, men hon spårade inte upp dem, utan hon stod mest och tittade på mig. Verkligen inte likt henne, men så kan det gå. Det var hennes livssämsta spår någonsin. Men hon förstod nog inte att hon skulle spåra på grus, när vi alltid spårar i skog. Något att ta med sig i framtiden.
Vi bröt efter halva eftersom hon var så usel idag.
Efter spåret gick vi ner till stranden istället för att åtminstonde göra av med lite fysisk energi. Åsa och softisen Eroz följde också med, så de tre hundarna fick springa av sig. Lucy och Dixie kastade sig som vanligt i havet, men det var ingenting för Eroz. Han nöjde sig med att doppa tassarna.
När vi mötte en tant så fick hundarna ligga plats. det klarade alla, men när vi sen skulle gå igen så kände Lucy att hon inte riktigt var färdig med tanten, tanten hade ju inte hälsat, så hon stack efter. Bomull i öronen hade hon också, så hon sprang fram ända fram till tanten och gav säkert henne en puss på handen innan hon vände tillbaka till oss. Tanten blev nog lite överraskad av den blöta, sandiga, pälsboll som kom, för när Lucy var på väg tillbaka till oss så höll tanten på att vingla ut i vattnet.
Jag tycker verkligen inte om när hundar springer fram olovandes till främmande människor eller hundar, så det här ska Lucy få bakläxa på.
Eller jag får väl skriva det på den långa listan med allt annat som hon också har bakläxa på.
Jag och Lus ligger helt enkelt efter med en hel del träning.
Skärpning på mig!
När vi kom hem hade Lucy lite energi kvar. Den tog jag i alla fall till vara och tränade apportering med dummies.
Det var hon himla duktig på.
Och nu har jag trötta och nöjda hundar =)
Träning i blåsten
Fint och soligt väder, men det blåste något vansinnigt så både jag och hundarna höll på att blåsa av planen och hinderna levde sitt eget liv. Och jag kunde inte höras.
Så det var inte de bästa förutsättningarna för ett lyckat pass.
Men det gick ganska bra med Lucy ändå. Hon klarade allt utom tredje porten i slalom som helt plötsligt inte funkade. Just den!
Vet inte varför, men det bryr jag mig inte så mycket om just nu.
Annars gjorde hon bra ifrån sig.
Det är verkligen hennes grej.
Dixie fick köra några kombinationer, men hon går väldigt snabbt upp i varv med ihållande skall och blir lite blockerad. Då bytte jag till lydnad istället. Gick mycket bättre.
Det är verkligen hennes grej.
Och som tur är så är båda grenarna MIN grej också =) Vilken tur!
Min bil är på verkstaden sedan igår och jag har inte fått tillbaka den än. Det gick inte att bromsa, så det var en nödvändig åtgärd. Men jag undrar varför det tar så lång tid? Och tid är ju pengar, så jag lär väl bli rätt så pank.
Idag lånade jag i alla fall föräldrarnas bil för att köra till träningen. Det finns inga hundburar där, bara ett hundgaller.
Efter vår träning så fick hundarna sitta i bilen en stund och vänta. När jag kom tillbaka sitter Dixie mycket nöjd på förarplatsen. Hon har monterat ner hela gallret och tagit sig förbi och stannat upp i baksätet och dragit upp dragkedjan till träningsväskan och ätit upp allt godis som fanns kvar efter träningen och sedan nöjt satt sig på "min" plats.
Hon är väldigt kreativ. Lucy däremot var kvar på sin plats där bak. Jag tror inte ens hon förstår hur man kan ta sig förbi "hinder".
Är det stopp så är det stopp och då kämpar hon inte i onödan att ta sig förbi. Men det tycker jag är skönt för det mesta.
Ända gången jag kan komma på att det är en nackdel är när hon ska ut och in genom dörrar.
Selma och Dixie kan öppna dörrar hur liten glipa det än är, och från båda håll. Lucy kan inte ens komma igenom en 20 cm stor springa. Hon verkar inte förstå att om man bara går så öppnar sig dörren.
Nä, ett hinder är ett hinder tycker Lucy.
Valparna 7 månader idag
Tiden går fort.
Alla valpar växer och frodas och mår hur bra som helst.
Några kommer debutera i utställningsringarna under våren/sommaren.
En av dem är Svea som bor uppe i norr. Imorse kom det en liten hälsning från Sveas stolta matte:
"Vi har tränat stads promenader tillsammans med fyra andra hundar,
lantlollan Svea var den som skötte sig absolut bäst, lugnast , gick finast
i kopplet , hade mest fokus av alla på matte, tedde sig väldigt
världsvan.... matte hjärtat svällde av stolthet!! :)"
Även Amie i Norge börjar ladda för sin debut.
Amie är enligt husse en mycket snäll ung dam som gillar att åka på utflykter och aktiveras. Hon är 53 cm i mankhöjd och väger strax över 17 kg.
Malou i Malmö är inne på sin andra kurs som just nu är en vardagslydnadskurs. När åldern är inne så
är planerna att Malou ska bli agilityhund. Det kommer hon passa utmärkt till.
Som avslutning blir det en bild på Chip. Hans päls börjar sakta men säkert växa ut igen.
Blomsterbud
Mycket gulligt och underbart vackra!
Vi har haft några dagar med fint vårväder och igår kunde vi vara ute på rallylydnadskursen.
Lucy var ganska duktig. Men hon är inte lika övertygad som jag hur roligt det är med rallylydnad. Hon lägger sin röst på agility, men jag hoppas jag lyckas övertyga henne snart.
Mer utställning, valpar och bad
Med mig följde mamma, moster och såklart Blanca som jag var där för att visa.
Blanca har bara deltagit på en inofficiell utställning förut, så detta var första gången på riktigt och med konkurrens.
15 bichoner var anmälda. Vi behövde inte vänta så länge innan det var vår tur. Blanca är aldrig tränad på utställning och då är det alltid lite knepigt oavsett vem som visar hunden.
Men vi lyckades i alla fall få Exellent med Ck och det blev vi väldigt glada för. Blanca sprang väldigt fint, men stå still ville hon inte precis. Hon fick jätte fin kritik, men påpekad att hon var för tjock =) Så det framförde jag till Blancas matte som genast ska plocka bort några kulor från maten.
På vägen hem från Malmö så fick jag reda på att Dixie blivit moster tidigt i morse. Dixies syster Soya har fått fem fina valpar idag, två tikar och tre hanar!
Stort GRATTIS säger vi till det! Det ska bli roligt att följa de små nya liven hos kennel Clayhill!
Nu på eftermiddagen sprack himeln upp och solen strålade. Man måste passa på att njuta, så det blev en lång härlig promenad med hundarna till ett helt nytt ställe som inte låg särskilt långt borta, men där jag aldrig tidigare varit. Det var ett fantastiskt fint landskap med en stor sjö och gröna ängar.
Där fick alla tre hundar springa av sig.
Dixie och Lucy kastade sig i sjön direkt och simmade och de riktigt njöt av våren. Selma var inte långt efter, men hon kastade sig ut mot två svanar istället. Jag tror hon tänkte simma och jaga bort dem, men när svanarna vände och simmade mot Selma istället blev hon rädd och vände illa kvickt tillbaka till land.
Svanarna simmade allt snabbare mot henne och det såg ut som de inte hade fått någon frukost, för de stirrade med hungriga ögon på min lille vite hund. Till Selmas räddning kom Dixie och Lucy i full fart och med ett jätte plask fick de svanarna att vända. Sen var allt lungt. Tur det, för själv är jag ganska rädd för svanar och de ska tydligen ha rejäl kraft i sitt bett så att de kan bita av ett finger.
När vi kom hem igen så fick hundarna ligga och torka ute på trädäcket. Det blev faktiskt riktigt hett i solen där.
Såhär såg det ut i utställningsringen idag:
I väntan på bedömning...
Domaren betraktar Blanca på avstånd
Och så blev det några varv
Utställning Malmö
Eftersom mässhallarna i Malmö är rivna där utställningen tidigare ägt rum, så hade de istället byggt upp stora tält på en parkeringsplats där vi höll till. Hoppas de snart hittar en annan lösning, för det var inte bästa stället för hundutställning i alla fall. Det tog en halvtimme för oss att ta oss från ingången till vår ring för det var näst intill omöjligt att komma fram.
Men eftersom vi var sist ut i ringen så droppade folk av efter hand.
Det var gott om tid att sitta och studera raserna som var före oss. Ett 20-tal perros t ex. Det började inget bra för dem. I deras valpklass deltog två valpar som båda åkte ut med KEP-pris för att de var så extremt skygga och ville fly i panik. Domare hade ingen möjlighet att bedöma dem.
Det förekom även en del skygghet i de andra klasserna. Hu, tråkigt att se. (såklart fanns det de hundar som var väldigt trevliga också)
Tillslut så var det äntligen vår tur och Lucy var först ut i juniorklass. Det gick hela vägen och hon fick Exellent med Ck och tävlade vidare i bästa tikklass mot Dixie.
Domaren gillade Lucy väldigt mycket men hon fullkomligt älskade Dixie. När de satt och skulle skriva kritiken så avbryter hon bara för att säga till alla som tittar:
"This dog is really REALLY GOOD!"
Så Dixie tog ganska lätt hem vinsten med sitt vinnarsteg med Cacib och BIR, men Lucy fick sitt första Cert, så jag kan ju inte bli mer nöjd!!!! Båda fick mycket fina kritiker.
(Vilken vecka det varit för Lucy med fina resultat)
Min mamma debuterade för första gång som handler, där hon fick visa upp Lucy när de båda skulle mötas. Det gick faktiskt riktigt bra! Jag är stolt över dem båda!
Utanför ringen hade vi stöd av två av Dixies valpköpare, Malmöborna såklart! Jätte kul att träffas igen.
Tyvärr hade jag inte möjlighet att hälsa på Bruno, men mamma hängde med ut och tog några bilder på den nyklippta killen.
Dixies och Lucys utställningskritiker läggs ut på hemsidan under "Resultat" på hemsidan www.majtippans.se
Här övar vi lite
Lucy i ringen
Lite vila efter man varit duktig
Dixie i gruppfinalen, hon är alltid så glad och älskar verkligen att visa upp sig. Svansen går i ett som den ju egentligen inte ska när man är barbet, men jag har hellre en hund som är glad och viftar på svansen än en hund som tycker det är pest.
Hon gör alltid sitt bästa men det hjälpte inte mycket. Den portugisiska gruppdomaren tittade knappt på henne, fast hon var överlägset finast alla andra raser =)
Som vanligt var det ju spaniels och retrievers som tog alla BIG-placeringar
Nyklippt Bruno
Så härlig han är!
Nu är man ganska så trött, men det blir en ny tur ner till Malmö imorgon då jag ska ställa Blanca. Väldigt längesen jag ställde bichon.
Höglöp
Igår när jag skulle lägga mig så var parningslekarna i full gång i min säng. Jag hoppas att Dixie kan koncentrera sig lite i ringen imorgon istället för att leta lämpliga partners.
Och jag hoppas även att Lucy kan koncentrera sig istället för att leta hundkompisar överallt.
Det ska bli intressant att se hur de har byggt upp det på Jägersro.
Båda är nybadade och fina och luktar såååå gott.
Snön kom på besök igår kväll, det vräkte ner, men det har som tur är smällt bort under dagen.
Jaaaaa =)
Men det var ju tur att det blev så, för när min veterinär Carin tittade på bilderna så sa hon:
"Om inte detta blir A-höfter så slutar jag som veterinär"
Det var tur att hon hade rätt, för jag vill absolut inte att hon ska sluta.
Hon var lika säker när jag röntgade Dixie. Då sa hon att det var klockrena A-höfter och inget annat. Och det blev det.
Jag är så glad att båda mina flickor nu har utmärkt hälsostatus! Yippiiiiii! Det måste firas!
Bilder på Amie
Bus med Otto
Otto och Amie
Så mysigt!
Nu på eftermiddagen har jag suttit ute och solat lite på altanen med alla tre hundar runt mig i en hög.
Väldigt skönt och efterlängtat.
Men kommer man ut på öppna fält är det fortfarande svinkall blåst och någon enstaka plusgrad.
Diplomathund och agility
Jag har under de senaste fyra måndagar jobbat med privatlektioner för ett ungt par som har problem med sina två schäfrar som jag ska hjälpa dem att få rätt på.
Jag kan erkänna att jag var tveksam i början om vi skulle lyckas få rätt på dem, men idag gick det riktigt bra för båda.
Det är så otroligt kul när man ser att det man gör fungerar och ägarna var överlyckliga över dessa små framsteg.
Det är otroligt mycket jobb kvar innan de kan fungera i en grupp, men det finns hopp.
Till min hjälp idag hade jag Lucy som fick jobba som "diplomathund". (Ett av schäfrarnas största problem är att de inte kan se på andra hundar utan att "explodera".)
Då är Lucy den perfekta hundan att öva på, för hon är duktig på hundspråk och vill aldrig bråka och skickar bara vänliga signaler till alla hundar.
Lucy fick ligga plats till och börja med, med sidan vänd åt de andra. Sen fick de öva att på avstånd gå förbi, utan att skälla. Och det klarade båda efter en stund.
Och det var ett stort framsteg för dessa hundar... Vi jobbar vidare nästa vecka.
Efter det var det dags för agility för mig och Lucy.
Det gick riktigt bra idag. Jag är nöjd och det är så otroligt kul. Jag och Lucy börjar fungera som ett "team", sen har vi såklart massor kvar som måste tränas mera, men det är väldigt kul att träna med henne.
Hon älskar agility och jag med!
Nu är vi båda trötta.
(Kammen jag skrivit om har jag köpt på min hundaffär Zawicca, men den finns nog att köpa lite överallt. Bara det är rullande piggar, kostar ca 80 kr)
Pälsvårdsdag
Jag har gått långpromenad och tränat hundarna idag.
Jag gjorde ett försök till det i förrgår när det också var vår i luften. Snabbt som attan begav jag mig ut med hundarna och såklart tog jag inte med, mössa, vantar, halsduk... När vi kommit en bra bit så vänder vädret och det blir full storm med hagel och piskande regn.
Och jag som hade planerat för träning på ny plats. Vi var ju nästan framme så jag valde att fullfölja trots stormen, men det blev verkligen misslyckat.
Träningsplanen blev en lerplan på nolltid och det forsade in iskallt vatten i mina skor. Och jag saknade mina vinteraccessoarer.
Men idag fick jag minsann till det som jag ville.
Lucy tränar utställningsträning som hon inte är så bra på.
Men det gick ändå hyfsat efter dagens pass.
Men det var egentligen inte träning jag skulle göra idag, utan pälsvård.
Och det har jag ägnat halva dagen till.
Även Blanca har varit här för att få sin päls putsad. Det blir nog så att jag visar henne i Malmö nästa söndag.
Vi får se hur det går. Hon har en mycket bestämd vilja den lilla damen och det gäller att hon och jag vill samma sak.
Nya kammen gör underverk på Dixies päls. Lätt som en plätt så var pälsen utborstad.
Jag väntar med badningen till senare i veckan.
Ska snart ta ett pass med Lucys päls.
I veckan kommer vi nog få beskedet från röntgen. Jag håller tummarna för bra resultat. Två av hennes syskon är röntgade med A och B höfter.
Senaste fynd
Jag hinner knappt med.
Förra veckan investerade jag i två nya fynd. Nu har jag utvärderat dem:
Det ena var ett baggenbälte www.baggen.se där man kan ha alla koppel fastspänt i ett bälte som man själv bär på höfterna. Helt fantastiskt!
Det har dessutom elastiska remmar så om hundarna skulle dra så känns det knappt. Och så får man händerna fria när man går. Väldigt skönt. Man kan alltså bära kassar och plocka bajs i lugn och ro.
Det andra var en kam med rullande piggar. Jag provade en sån på Dixie för snart 2 år sedan, men då gillade jag den inte. Nu är den guld värd, men det beror nog på att hon fått vuxenpäls. På Lucy fungerar den inte lika bra.
Men det går snabbt och kamma igenom pälsen och det verkar inte göra särskilt ont och piggarna spinner upp alla döda hårstrå och kvar blir den nya friska pälsen.
Det har varit några fina dagar med sol och igår var vi och gick vid havet. Dixie och Lucy ville
helst bara bada, men jag hade ingen lust att ha två blöta hundar med mig hem, så de fick bli koppelpromenad.
Plötsligt när vi går så kommer det en stor labbeblandning farandes mot oss med sin lilla matte hängades i kopplet bakefter. Hon hann få stopp på honom innan kan kastade sig ut för stenarna och det var ju tur.
Han kände nog doften av en löpande Dixie.
Strax därefter kommer det en mamma med sitt barn. Den lille pojken stannar och tittar på hundarna och säger:
"Titta mamma, två troll"
Haha, det tyckte jag var kul =)
Det blev lite utställningsträning för min mamma också. Hon är ingen naturbegåvning som hon tror själv, men efter lite tips så såg det hyfsat ut.
Utställnings dax nästa helg i Malmö. Barbet visas sist i ring 12 på lördagen.
Idag har jag varit och fått Lucy röntgad på höfter och armbågar. Nu är det bara att vänta på "domen".
Sist ut idag blir en bild på två glada syskon:
Bruno och Malou 6 månader
Avelskonferens och nakenhund
Hemma igen efter en mycket trevlig helg i Upplands Väsby.
Jag är mycket nöjd med konferensen och SKK:s upplägg och de hade verkligen satsat. Bra föreläsare, intressanta ämnen, jätte fint hotell och lokaler och mängder med bufféer där man har frossat kanske lite för mycket. Det var väldigt lyxigt och påkostat!
Ibland kändes det som att vi inte gjorde annat än åt, men det var ju för att hålla blodsockret uppe hos alla 160 deltagare så att alla ska orka sitta två hela dagar och lyssna.
Jag träffade många trevliga hundmänniskor med samma intresse så ni kan ju själva räkna ut att det pratades "hund" från morgon till kväll.
Lite segt var det för mig i går kväll. Konferensen var slut vid tre tiden och jag hade planerat att jag skulle ha mycket gott om tid att hinna till flyget, så jag inte skulle behöva stressa. Men jag får erkänna att jag denna gång hade planerat lite för gott om tid.
Jag var på Arlanda redan kl 16.00 och planer skulle gå 21.40. Vad sjutton tänkte jag på?
Det gick att boka om till tidigare flyg, men det kostade mer än hela min ToR biljett så då valde jag att sitta av den långa väntetiden.
Sen var ju såklart flyget en timme försenat också, så det blev ännu lite längre. Och inte nog med det... När vi äntligen kommit ombord på planet så är det en liten tant framför mig som börjar kräkas och medan vi närmaste sitter och håller andan för stanken så ska det diskuteras om hon kan åka med eller inte, så vi kommer iväg ytterligare lite senare. Och när vi äntligen börjar rulla så är det ett litet spädbarn bakom som börjar gallskrika... och det håller på länge...
Jag valde inte riktigt rätt flyg och inte heller rätt plats.
Väl hemma möttes jag av mycket glada hundar. Dixie har börjat löpa så snart är cirkusen igång.
....................................................................................................................................................
Jag har fått lite bilder på franska nakenhunden Chip. Han har blivit av med all sin valppäls. Det ser alltid lika roligt ut med en barbet utan päls. Men visst är han fin ändå?
Han vägde (med päls) 24 kg.
Tre stjärnor
Alla tre hundarna fick följa med.
Det blev intensivpass för dem alla.
Selma har ett otroligt minne (gäller allt) för vi har inte tränat agility på 7 år. Men hon mindes minsann hur man gjorde. Till och med slalom kunde hon. Hon hade jätte roligt, men hon blir trött väldigt fort. Men några varv på banan blev det. Sen var hon mer än nöjd.
Lucy gjorde också bra ifrån sig. Var inte lika vild som i måndags och hon kom igenom 8-pinnars slalom för första gången och tog hela balansen med fart + utmärkt kontaktfält! Sedan fick hon köra en rund bana och det gick jätte bra.
Sist ut var Dixie. Förra gången hon var med på agilityträningen tänkte jag att det var sista gången vi någonsin tränade agility. Hon bara sprang sina egna banor och tramsade och ville inte komma och inte stanna kvar. Ja, hon var helt enkelt inte alls rolig.
Idag var hon som en ny hund! Inte en enda gång tog hon sina egna hinder eller sprang sina egna banor. Hon var mycket följsam, koncentrerad och lugn... hörde ni... LUGN! Dixie+Lugn+agilitybana brukar inte alls gå ihop i vanliga fall. (OBS när jag skriver Lugn så betyder det inte att hon är slö eller långsam, hon är mycket snabb, men flippar inte ur)
Hon var mycket lätt styrd och gjorde nog sin bästa agilityomgång någonsin. Hon susade in i slalom och oftast blev det rätt. I vanliga fall hinner hon inte med slalom och blir sur om jag vill att hon ska göra om.
Även Dixie gjorde jätte fina kontaktfält och kunde sitta kvar utan problem i starterna.. ja hon var helt enkelt fantastisk!
(Vad har hänt!???)
På vägen hem körde vi och köpte hundmat på Zawiccas.
Zara som har affären är helt fantastisk! Hon gör saker ingen annan skulle göra. Igår hade hon slängt alla affärens stryphalsband och retrieverkoppel för flera tusentals kronor. Hon vägrar att sälja det och tycker att det är värt det om hon kan hjälpa hundar från smärta. Hon hade köpt in stryp precis när affären var ny, men sen har hon haft dem gömda längst in i ett hörn. Igår hade någon kommit och frågat efter ett stryp och berättat att han minsann skulle lära sin hund gå fint och då hade hon tagit fram alla stryp hon hade och slängt i papperskorgen och sagt: "Nej tyvärr, jag säljer inte det längre"
Haha, hon är bäst!
En annan gång när en ny kund hade frågat efter ett stryp så hade hon tagit "strypgrepp" på kunden och frågat hur det kändes och undrat varför man ska utsätta sin bästa vän för obehag.
(kunden kom faktiskt tillbaka efter detta)
Kika in på www.zawicca.se
Imorgon flyger jag till Stockholm för att deltaga på SKK:s avelskonferens som är nu i helgen.
Som representant för Barbetklubben hoppas jag komma tillbaka med ny kunskap.
Det ska bli riktigt roligt. Två av föreläsarna har jag haft i kikaren under längre tid, så det ska bli extra kul att höra på dem.
Jag återkommer på måndag!
Trevlig helg!
Jag har fått en hälsning från Sandra och Eno i Schweiz. De har träffat Lucys syster Mocca. De ser ut att mer vår än vi.... Jag väntar och längtar.
Mocca och Eno
Eno 8,5 månader
Grå början på vårmånad
Lucy har varit med mig på jobbet idag för att träna passivitet. Det skötte hon bra! Hon låg och sov på min jacka fast det springer folk förbi hela tiden och jag själv höll på med att sortera frusna provburkar i olika högar.
Tog även en runda i centrum med henne och satte oss på en bänk och vilade. Det fixade hon också bra.
Nu på kvällskvisten har vi tränat både ute och inne. Det finns en belyst slinga här bredvid, så där brukar vi köra lite kvällspass.
Båda skötte sig bra, även om det tar ett tag för Lucy att starta. När jag tränade Dixie fick Lucy ligga plats och då ser både hon och jag en snabb liten kanin 30 meter bort som springer rätt över gräsplanen. Hon blev spänd i hela kroppen, men hon låg i alla fall kvar.
Inne fick Dixie träna på sitt stå-på-händer trick. Hon är duktig. Nu har vi kommit så långt att hon kan balansera en hundradels sekund på frambenen. Det ser rätt häftigt ut redan nu!
Lucy har fått träna sitt första pass med hakan i backen. Och det verkar som om poletten redan ramlat ner.
Vi skulle träna lite på targetplatta också och det kan behövas, för vi har tränat så mycket på apportera olika föremål på sistondet så hon ville apportera plattan också. Men det löste sig efter några gånger.
Hon är annars väldigt duktig på att hämta föremål. Man kan säga att det är hon som släpper ut sig i trädgården, för då hämtar hon min nyckelknippa och ger till mig så jag kan låsa upp altandörren.
Det är det ingen annan av mina hundar som kan. Dixie är inte alls bekväm med att apportera metall och särskilt inte skramlande nycklar, men det var typ det första Lucy fick lära sig som valp.