Tävling Halmstad
Idag har jag och Dixie varit och tävlat rally igen i Halmstad.
Målet med dagens tävling var att försöka hitta ett sätt där Dixie hamnade i rätt energinivå på själva tävlingsbanan.
Och dagens taktik hade ganska bra resultat. Dixie var nämligen helt tyst HELA banan och hon studsade inget.
Bara det var ju guld värt idag!
Hon kanske t o m var lite loj, så kanske hade min taktik lite väl bra effekt, men det kändes ändå skönt att ha hittat en möjlig väg att gå.
Det som krävdes var att jag cyklade med henne igår kväll, gick en halvlång runda med henne i morse, åkte iväg till tävlingen och var först på plats och värmde upp henne i två timmar innan det var vår tur.
Uppvärmningen bestod av kamplek, detaljträning och banträning.
Banan var klurig särskilt för hundföraren för det var lätt att gå fel.
Men det var samtidigt en bana som hade mycket flyt i sig och det kan varit en fördel för Dixie.
Trots att det var mycket som var bra idag, så blev det inga skrytsamma poäng.
Vi missade återigen på skylten backa tre steg (förstår inte varför, hon kan den så bra på uppvärmningen???)
så där fick vi -10 p, sen för första gången nånsin så blev Dixie störd av frestelsen, så hon stannade upp och sniffade i luften två gånger där, det kostade ytterligare -7 poäng.
Sen fick vi ytterligare -1 för förarfel i en vanlig sväng, antagligen sneddade jag lite väl mycket, sen -2 p för att vi var för långt ifrån skylten och -1 p för bris i spiralen.
Så vi slutade på 79 poäng idag. Inga vidare poäng, men samtidigt så brydde jag mig faktiskt inte alls om det idag. Jag var verkligen bara där för att träna, så jag var inte ens besviken.
Jag tar med mig missarna till veckans träning och hoppas försöka fixa till det.
Samtidigt tar jag med mig allt som var bra och hoppas kunna utveckla det..
Nästa helg är det dags igen!
Pust och stön
Lucy är ju världens snällaste goaste nallebjörn...För det mesta.
Men bakom det där oskyldiga bruna fluffiga ansiktet så döljer det sig en liten Lucifer.
Lucifer kommer fram när man minst anar och igår var Lucifer i farten.
Vi har precis köpt en sprillans svindyr ny säng som vi väntat på i 2 månader. Och för några dagar sedan så fick vi den levererad och monterad och den är alldeles underbar. Har aldrig sovit så gott som i den sängen.
Men igår när vi skulle lägga oss så var det blött i sängen. Då hade minsann Lucifer varit i farten och kissmarkerat i den.
Gissa hur glada vi blev över Lucifers lilla överraskning?
Det var verkligen fruktansvärt! JÄVLA HUND var det enda man tänkte på.
Så när man var som tröttast så var det bara och ställa sig och tvätta rent bäddmadrassen. Jag tror jag kom i säng efter två tiden på natten och inte nog med det. Vi fick ju ligga i gästrummet i den hårda sängen.
Det var inte vad man längtat efter precis.
Den nattliga aktiviteten gjorde att jag försov mig i morse. Snabbt upp, åka iväg, hämta upp Timja, rasta alla tre hundarna, lämna hundarna hos mina föräldrar, åka till jobbet, jobba, åka och lämna Timja, åka till hundträningen, direkt från hundträningen till gymmet, från gymmet och direkt ut med hundarna, kollar till madrassen och ser att jag har missat en fläck, tvättar madrassen igen, ner och laga middag och nu äntligen sitter jag ner för första gången idag. Pust och stön!
Och här kommer rapport från hundträningen idag:
Det gick inte särskilt bra med Dixies träning. Vi tränar ju fortfarande på att få bort hennes ljud på rallybanan, men idag var hon verkligen HELT galen. Jag fick ta om nästan hela tiden och hon studsade som en studsboll vid min sida. Detta var ju när hon var helt ouppvärmd och fick direkt gå in och köra en extra lång bana utan belöning.
När vi gick banan andra gången så hade hon lugnat ner sig, men på tävling har du bara en chans och det måste sitta på första försöket.
Det är så himla svårt att handskas med detta ljudande. Om Dixie gör övningen helt korrekt men skäller och jag bryter och tar om så blir hon förrvirrad, för hon tror nog att hon gjort fel övning och då blir hon ännu mer frustrerad och så blir det mer pip och gnäll.
Så nu är frågan om jag ska fortsätta bryta och hoppas att hon kommer förstå att det är pga ljuden jag bryter, eller om jag ska prova något annat.
Det ser inte så ljust ut inför helgens tävling, men just nu bryr jag mig inte om det. Vi måste tävla för träningens skull och jag får försöka hitta ett sätt som jag tror kan passa.
På söndag ska jag träna med henne väldigt mycket innan. Kanske t o m bygga upp någon bana som hon kan gå före. Vi får helt enkelt se..
Lucy fick lite lydnadsträning. Jag har helt glömt att träna platsliggning med henne och det måste vi nog köra mer, för hon låg inte lika lugnt som hon brukar.
För övrigt kämpar vi på med rutan. Problemet är att hon inte startar på mitt första kommando, utan jag måste säga till två gånger innan hon springer iväg.
Vi får nöta vidare...
Nu är den här matten trött och ska nog bara lägga mig på soffan restan av kvällen
Agilitytävling
Idag har jag och Lucy varit på agilitytävling i Landskrona.
Jag måste erkänna att det kändes jobbigt att missa dubbeltävlingen i rallylydnad i Lund idag, men det är svårt att få allt att gå ihop när man tävlar i tre sporter.
Hur som helst så är jag väldigt nöjd med Lucy idag. Vi hade start nummer 1 i hoppklassen och det kändes som ett väldigt bra lopp, jag kände glädje när vi spang för Lucy lyssnade bra och tog hinderna rätt. Tyvärr missbedömde hon långhoppet och rev, jag tror inte hon insåg hur långt det var, så hon rev sista och sen rev hon ett annat hopphinder också, så det blev 10 fel och en 16:e plats av 63.
I agilityklassen så kändes det också väldigt bra. Början var lite klurig för vår del, för där stor A-hindret och lockade, men det klarade vi och det var samma sak här. Hon lyssnade bra och var väldigt följsam.
Hon rev ett hinder innan vi kom fram till vippen som hon sprang förbi.
Jag tog om och hon gick upp på den en bit men hoppade sedan av. Jag provade igen, men samma sak. Då valde jag att köra vidare. Jag trodde vi blivit diskade men såg sen att vi hade fått 22,78 fel.
Dagens plus på tävlingen idag var:
-Lucy lyssnade
-Jag skötte min handling och det fungerade idag
-Lucy satte båda slalomen
-Lucy stannade på banan och sprang inte in på banan bredvid (som jag alltid tror att hon ska göra)
-Vi fick till en bra uppvärmning som fick Lucy i rätt sinnesstämmning
Det jag ska tänka på från tävlingen idag:
-Hårdträna vippen (den fungerade inte av någon anledning och därför måste den tränas MER)
-Träna kontaktfälten (Hon klarade A-et och balansen, men jag vill att hon ska vara lite mer tydlig med att trampa på dem)
I pausen tränade jag lite med Dixie, men det blev ingen bra träning direkt. Hon kändes tramsig och slarvade och nu har vi återigen problem med backa vid sidorna :(
Hela våren kommer vi få hårdträna på att hitta tillbaka till den rallyform vi var i, i höstas.
Mera träning
Just nu är vi verkligen inne i ett träningsflow. Den ena träningen avlöser den andra.
Gårdagens agilityträning med Lucy gick bra.
Vi klarade en svår klass 2 bana och det är ju alltid nått :) Fick även tränat lite på kontaktfälten, så nu får vi se vad som händer på söndag.
Idag blev det rallyträning i det underbara vädret tillsammans med Emelie och Vincent. Jag byggde upp banan från tävlingen, bytte bara ut någon enstaka skylt och sen körde vi.
Fokus ligger på att få en tyst Dixie och det gick hyfsat. Jag fick ta om några skyltar i mellan åt, men det känns ändå som om detta är den rätta vägen att gå.
Planen nu är att träna på momenten utanför banan, men när vi väl går bana så blir det ingen belöning på själva banan. Om jag vill belöna för något moment, så lämnar jag banan och belönar utanför och går sedan in igen.
Fortsättning följer.....
Men jag ser framemot att komma in lite mer i tävlandet, det behövs.
Sen fick Lucy komma ut och för vår del blev det kommendering av lk2.
Fritt följ gick bra förrutom vänstersvängarna, läggandet var ok, inkallningen var ok, hon startade inte på mitt kommando till rutan första gången, men andra gången klarade hon det.
Apporten var ok, hoppet var ok och fjärren var ok.
Och eftersom det mesta kändes ok så anmälde jag mig nyss till vår första lydnadsklass 2 tävling.
Jag är inte säker på att hon fixar det och jag vet att momenten inte är helt klara, men det hade varit kul att prova.
Så nu blir det så. När jag ändå var i farten så anmälde jag Dixie också, fast till klass 1. Jag kan ju alltid hoppas på LP1 :)
Nu blir det tävlingar varje helg! Wiiieee :)
Nya tag!
Igår var det underbart väder, ja helt enkelt en perfekt dag för tre timmars hundträning.
Vi var på öppenträning i agility och samtidigt passade jag på att bygga upp en rallylydnadsbana för att redan nu försöka rätta till felen från i förrgår på tävlingen.
Igår var målet med rallyn att jag skulle få fram pip och skall, därför valde jag att ta Dixie direkt från bilen och utan uppvärmning gå in och köra banan direkt, utan belöning under banans gång.
Naturligtvis kom det pip och gnäll efter en stund och då gällde det för mig att INTE släppa igenom några ljud alls.
Det är väldigt svårt att jobba med ljud och det är svårt att hålla på sina kriterier eftersom ljuden varierar i styrka.
Men jag tyckte jag skötte mig ganska bra.
Jag bröt direkt när det kom pip/skall och sa till henne att det var fel. Först blev allt värre, dvs hon skällde mer eftersom hon blev frustrerad och vissa skyltar fick vi göra om många gånger innan hon lyckades utföra momentet tyst. Då blev det mycket beröm, men fortfarande ingen belöning.
Jag märker att det är vid de stationära skyltarna som hon blir frustrerad och piper, så de hade jag sett till att de skyltarna låg i slutet av banan.
På slutet av passet tyckte jag ändå att det blivit bättre och jag själv kände mig som en lite bättre och tydligare förare. Jag är ofta ganska rädd för att det ska bli fel i träningen och försöker hela tiden lägga upp träningen så att det ska bli rätt. Men det har jag ju märkt att det blir en fälla, så nu får jag tvinga mig själv att lägga upp träningen så felen kommer fram och på så sätt försöka rätta till det.
Nu provar jag såhär ett tag och ser vad det har för effekt. Jag får strunta lite i att momenten kommer försämras, för nu ligger allt fokus på att få en tyst hund innan på banan.
Lucys agilityträning gick bra. Jag är nöjd med henne inne på banan och jag tyckte hon lyssnade bättre än vanligt. Men hon stannade inte på kontaktfälten som jag vill att hon ska göra. Det var en påminnelse om att det är dags att repetera kontaktfältsträningen!
Något som är nytt och som inte är bra är att hon har börjat bry sig om vad hundar gör runt om henne. Hon blir väldigt störd när någon annan hund springer och tränar bredvid och får hon då själv upp farten samtidigt så tar hon gärna en liten olovlig avstickare för att spana in den andra hunden.
Detta oroar mig, eftersom tävlingsbanorna inte är inhängade. Det har ju aldrig hänt att hon stuckit iväg på tävling, men jag litar inte på henne riktigt.
Hon får helt enkelt skärpa sig och jag blev arg på henne igår när hon försökte rymma till en annan hund.
Ikväll är det dags för vår agilitykurs, så vi får försöka slipa till oss lite inför helgens tävling.
Det var inte vår dag
Idag var det dags för årets första rallylydnadstävling för mig och Dixie.
Vi var båda taggade inför banan och uppvärmningen kändes superbra! Hon satte allt så som jag vill ha det och hon kändes fokuserad med det där lugnet som hon behöver ha för att fungera optimalt.
Det var en rolig och lite klurig bana och vi fick till en bra start. Första skylten var spring följt av sändande till kon. Detta var inga problem och jag är väldigt nöjd med att hela spring sträckan fungerade bra.
Men när vi återgick till vanligt tempo och sedan spiralen så började ljuden komma. Lite pip blev mer pip och övergick till skall vid skyltarna med många sitt-moment.
Jag kände att jag tappade fokus pga att det störde mig. Sen kom vi till sidbyte bakom och det har vi tränat jättemycket och det har funkat fint, men nu strulade det igen. Hon bytte sida, men bytte sedan tillbaka själv. Jag blev mer stressad av det och var inte tydlig med att förbereda henne inför nästa skylt som var skicka över hinder, så Dixie såg inte hindret förrän hon var sidan om och då hoppade hon hindret från fel håll.
Ja, det blev en slinga med mycket strul. Vi lyckades samla ihop oss inför 8:ans frestelse och även nästa skylt, bärande av föremål och helt om båda vänster fungerade bra, men sen kom strulet åter när det var backa 3 steg.
De senaste 50 gånger vi har tränat den så har den fungerat perfekt, men nu blev det helt konstigt, hon backade ut från mig och jag vet inte ens om hon backade tillräckligt många steg och jag vet inte om jag själv gjorde det heller.
Resten gick i alla fall bra, sista skylten hade vält så då blev jag för en sekund osäker, men jag tror vi gjorde rätt när vi valde läggande under gång gå runt och det klarade hon.
Även honnören som var stå framför gick bra.
Men jag var såklart besviken över att det blev så många missar. Fast jag vet att jag inte ska bry mig om det, för jag kan inte kräva att det ska gå perfekt på första tävlingen på ett halvår.
Bryt ihop och kom igen!
Man frågar sig själv vad det var som hände och hur det kunde bli såhär? Och jag försöker hitta svar på mina egna frågor. Man ska lära av misstagen, så jag ska verkligen försöka dra lärdom av det här. Såhär långt har jag kommit hittills:
-Jag har antagligen lagt helt fel fokus på träningen. jag har slipat på detaljer, när det egentligen var uthållighet och banträning som vi hade behövt lägga krutet på. Dixies pip och skall beror oftat på frustration blandat med iver och det kommer man inte åt om man jobbar med detaljträning.
-Jag har lärt mig att Dixie går mycket längre fram i fotposition på tävling än på träning, därför får hon problem med byte bakom för att hon helt enkelt befinner sig i en annan position på tävlingsplanen än den vi har tränat på. Så nu vet jag det!
-Skicka över hinder är ett svårt hinder när man har en hund som bara har fokus på sin förare, här krävs förberedning för att hunden ska flytta fokus från förare till hinder så att hunden har chans att se hindret som den ska hoppa över. Här måste införas en bättre rutin och även träna det mer i högerhandling.
-Varför backa tre steg inte fungerade måste bero på att jag kommit ur fokus pga alla missar och inte visade lika tydligt som vanligt. För detta kan vi! Här ska jag bara tänka på att vara ännu mer tydlig.
- Sen måste jag faktiskt påminna mig själv om vilken duktig hund jag faktiskt har. Hon är glad och fokuserar på mig hela banan. Hon gjorde väldigt mycket bra grejer också idag och det tar jag såklart med mig.
Missarna var så pass stora så det blev stora avdrag. Vi tog faktiskt nytt rekord i sämsta poäng någonsin för vår del.
78 poäng blev det och det är verkligen inga skrytsamma poäng. Men det var helt rätt dömt, vi skulle inte ha mer idag.
Det känns ändå skönt att ha tävlat, för nu har jag massor med revanchlust och nästa träningspass kommer vi träna hel bana, med fokus på at Dixie ska vara helt tyst.
Det var där det dåliga började och jag tappade koncentrationen.
Prcis efter banan så kände jag att jag aldrig mer ville tävla, men nu känner jag att jag bara vill tävla :)
Det som är bra med att få låga poäng är att det är större chans att det går bättre nästa gång.
Idag la vi ribban lågt för vad vi egentligen kan och jag hoppas vi får tillfälle att förbättra oss till vårens alla kommande rallytävlingar!
Kom an bara :)
-
Den dagliga träningen
Jag har verkligen varit duktig med den dagliga träningen nu i några dagar. Det kan ha ett tydligt samband med att det blev sommartid och att det nu är ljusare ute och att man då hinner vara ute lite mer innan det blir mörkt.
Jag tror att den dagliga träningen spelar en stor roll, men jag har svårt att få till de där passen under vinterhalvåret då det är mörkt och kallt.
Men de senaste dagarna så har jag som sagt fått till det. Jag har hittat en bra gräsplan som faktiskt är torr som ligger ca 15 minuter bort.
Idag var jag t o m så ambitiös så jag tog med hela ryggsäcken med rutan och allt.
Det är en bra plan, för där är mycket som händer runt om, cyklister, hundar, joggare mm, så man får naturlig störning.
Den som gått bäst på träningspassen är faktiskt Lucy. De senaste passen har det känts riktigt bra med henne, hon har varit laddad och fokuserad och otroligt glädjefylld.
Fritt följet är bättre än på länge och idag provade vi rutan på nya planen. Och vi fick till flera riktigt fina skick! Ställandet har blivit jättemycket bättre. Det är faktiskt så jag kan säga att det var snabba :)
Hon har fortfarande lite svårt att hitta rutan vid första skicket, men jag ska lägga in lite targethjälp igen till nästa pass.
Lucy har dessutom varit helt tyst i fjärrdirrigeringen de senaste passen. Jag har valt att belöna med godis som hon inte anser är det bästa, då blir hon inte fullt så ivrig och hon kan hålla sig från att frustrationspipa.
Dixie känns stabil i det vi gör. Vi repeterar lite rallylydnadsövningar. Hon har också fått lite sämre belöning än vanligt och då blir hon inte lika "het".
Det ska bli spännande på söndag och se hur det går och vad vi behöver träna mer på efter tävlingen. Min fantasi börjar tryta på olika kombinationer nu, så jag hoppas på nya utmaningar och inspiration.
Malmö Int
Igår var jag på den årliga hundutställningen i Malmö för att hälsa och heja på två av Lucys valpar från kryddkullen, Helmuth och Alma med sina ägare.
Det var för en gångs skull skönt att vara på utställning utan hund och Malmö tillhör inte ett av mina favoritställen eftersom det är så trångt.
Det är alltid roligt att träffa "valpar" som man fött upp och just dessa två har väldigt intresserade och engagerade ägare vilket ju såklart är jätte roligt. Både Alma och Helmuth ställdes i Championklass.
Här är Helmuth under bedömning! Han fick strålande kritik, allt var perfekt! :)
Fina Helmuth och matte Tanja!
Alma på uppvärmning :)
Alma visades mycket proffsigt att matte Michelle, mycket snygg handling! Alma fick också jättefin kritik, men domaren tyckte hon var för smal för dagen, så tyvärr blev det "bara" Excellent. Men ni tar CACIB nästa gång! :)
Helmuth blev BIR med CACIB
Det var en väldigt trevlig dag och såklart när man åker till utställning utan hund så blev den ganska dyr också, för nu hade man mycket tid till att gå i hundshopparna :)
Jag fick bland annat med mig en ny hundbur hem och nytt koppel och lite övriga hundsaker som jag passade på att handla.
Hemma
Igår kom vi hem från Bad Gastein. Det var en härlig vecka med mycket utförsåkning på soliga alptoppar, precis som det ska vara.
Väl hemma blev man överröst med pussar från Dixie och Lucy och redan samma dag som vi kom hem så var det dags att hoppa i hundkläderna för först hade jag en ny kursstart i min satsningsgrupp och efter det var det agilitykurs med Lucy.
Lucy var så himla lycklig igår och hon var riktigt snabb och mycket duktig. Vi hade helt enkelt en mycket trevlig träningskväll tillsammans :)
När vi kom hem var hon så trött så hon somnade direkt innanför dörren och sov där hela natten. (I vanliga fall sover hon alltid bredvid vår säng)
Idag var det dags för mer hundträning tillsammans med Emelie, Madde och Anna.
Jag och Lucy blev kommenderade genom lydnadsklass 2. Det gick hyfsat. Hon gjorde alla moment, men kändes lite trött efter gårdagen.
Jag har tappat den där känslan i lydnaden med Lucy och jag tror att jag fastnat för mycket i moment-tänk.
Hon har också blivit så störningskänslig helt plötsligt och kan fastna med blicken på något som händer längre bort.
Efter dagens pass så ska jag tänka på att backa några steg och bygga upp lite mer glädje i själva momenten och försöka hitta lite oväntade belöningssätt för att överraska henne.
Jag måste helt enkelt tänka ut ett annat sätt som får det att fungera bättre.
Sen var det Dixies tur. Jag byggde upp en liten kort rallykombination och körde med mycket störning. Hon klarade allt bra. Nästa helg är det dags för årets första rallytävling. Det ska bli spännande att se hur vi klarar det.
Imorgon ska jag, Emelie och Madde på föreläsning på Södersåsens BK och lyssna på kloka Jenny Wibäck!
Vårkänslor
Våren är erkligen här nu och den som har mest vårkänslor verkar vara Lucy.
Det spritter i hela kroppen på henne och hon kan bara inte hålla sig från att ta några stora varv och andas in vårluften och alla des dofter.
På träningen idag stack hon i väg två gånger mitt under vårt träningspass.
Grrrr, det gillade inte hennes matte. Det känns nästan som jag får påminna henne om att man inte får springa iväg och inte springa fram och försöka leka med andra hundar under träningspass!
Bushund!
När vi väl tränade så gick det bra. Vi nöter vänstersvängar och position i fritt följ, läggandet och inkallningen gick bra. Rutan gick bra nästan i alla rutskick. Det har visat sig att hon börjar få lite kläm på det här med ett fint ställande i rutan. Det har varit väldigt dåligt innan.
Idag skickade jag henne från tre vinklar och på olika avstånd och jag tror snart rutan börjar lossna på riktigt,
Hoppet gick bra och fjärren gick bra, tills jag började öka avståndet från 5 m till 7 meter. Då kom det lite pip. Annars har pipandet hållit sig borta från fjärren nu ett tag.
Dixie fick köra några utvalda rallyskyltar. Vi har tränat på att få till ett finare sidbyte bakom och det har blivit jättefint, problemet nu är att hon vill byta sida hela tiden av sig själv. Stimuluskontroll behövs!!
Sen försöker jag lära in ett lydnadsfotgående på höger sida. Det börjar gå ganska bra. Det ska nog bli bra när vi har pillat lite till :)
Tränade även konskick med 8:ans frestelse bakom, det var inga problem.
Nu blir det lite paus i hundträningen en vecka, för imorgon bär det av till Bad Gastein i Österrike för att hälsa på syster och åka lite bräda :)
Vi hörs om en vecka!
Vi klarade det igen!
Igår åkte jag och Dixie på ännu en lydnadstävling som Falkenbergs BK anordnade i Lotushallen.
Dagen innan var Dixie inte sig lik (åt gräs som en tok och harklade sig) och jag var beredd på att få stryka oss från tävlingen, men efter hon spytt upp allt gräs så var hon som vanligt igen, så jag bestämde mig för att åka.
Det var en väldigt trevlig och välorganiserad tävling med stort fokus på att göra allt så bra som möjligt för de tävlande, vilket såklart uppskattades av alla tror jag :)
Vi var näst sista ekipaget så det blev lite väntan, men det var bara bra.
Jag satte mig först för att titta på några av de andra tävlande för att se hur upplägget såg ut för att lära mig det.
Sen tränade jag med Dixie liten stund innan det var vår tur.
Jag kände mig väldigt lugn och sansad inne på planen och försökte tänka på att vara tydlig.
Vi körde alla moment och Dixie gjorde allt, även om jag kände att vi hade kunnat leverera bättre än vad vi gjorde. Jag såg inga poäng, så det kom som en överraskning på prisutdelningen.
Det blir ju alltid lite mer spännande när man inte har en aning :)
De läste upp poängen bakifrån på prisutdelningen och jag satt hela tiden och väntade på att mitt namn skulle ropas upp. Jag kände ju att det gått okej för oss, men hade ingen aning om hur domaren dömt. namn efter namn lästes upp och jag väntade och väntade.. Till slut hade alla ropats upp utom jag och då förstod jag att vi hade vunnit :)
Det var väldigt oväntat och kom som en liten chock, för jag trodde verkligen inte det denna gång.
Men 186 poäng fick vi ihop (av 200) och kom på 1:a plats av 27 tävlande. Det har ju ingen betydelse på vilken plats man hamnar, men självklart är det extra kul att både få 1:a pris och dessutom en klassvinst på det :)
Så här blev våra poäng:
Platsliggning: 10 p (Detta var helt klart det bästa momentet igår! Dixie låg med hakan i backen blickstilla hela tiden, även fast hunden bredvid sprang upp. Jag såg att hon sneglade, men hon lyfte inte huvudet! Vilken vinst!!)
Tandvisning: 10 p
Linförighet: 8,5 p (Hon var inte med mig riktigt i helt om-svängarna)
Läggande: 8 p (Detta var det som gick sämst. Vi missförstod varandra under fritt följ och jag fick ge dubbelkommando på läggandet och det blev inget bra utförande från Dixies sida. Hon kan betydligt bättre, men det var jättelångt fritt följ innan man fick kommendera och det har vi inte tränat så Dixie trodde nog att det var just ett fritt följ vi höll på med)
Inkallning: 10 p (Jag tyckte hon satt lite snett vid ingången, men det tyckte tydligen inte domaren :))
Ställande: 9 p (Samma sak som i läggandet, jättelång ransportsträcka, så hon tog något steg mer än hon brukar)
Apportering: 10 p (Domarens sa efter momentet att "Exakt så ska det se ut")
Hopp över hinder: 9,5 p (Satte sig snett vid ingången efter hoppet)
Helhet: 10 p (Detta var Dixies fjärde lydnadsklass 1 tävling och hon har alltid fått 10 poäng på helheten, vilket måste betyda att domarna tycker om vad de ser :))
Vilken stjärna jag har! Min fina prinsessa som alltid gör sitt bästa och älskar detta med tävlingar!
Jag kommer aldrig få en hund som Dixie igen! Hon är hunden som dyrkar marken hennes matte går på och som följer mig överallt. Herregud vad hon har hunnit med mycket! Och det känns ändå som vi har såååå mycket kvar som vi skulle kunna göra!
Tyvärr så får vi lägga undan lydnaden ett tag nu. Det var synd att hon löpte sist, för annars hade vi kanske haft vår LP1 titel nu, men den får vänta. För nu är det dags att övergå till rallylydnaden igen. Om en månad kör vi årets första rallytävling, så nu ska det tränas!
Jag är fortfarande otroligt nöjd med tävlingarna såhär långt i år!
Måste också hinna träna mer målinriktat med Lucy. På träningen i veckan gick det inget vidare precis. Det var ofokus oh slarv och det känns som vi är inne i en liten lydnadssvacka. Men jag tror vi kan fixa det om vi bara får till lite mer detaljträning. Jag har som mål att starta lydnadsklass 2 den 5:e maj. Vi får se..
Soffläge efter dag 1
Har precis intagit soffläge och lär nog stanna här resten av kvällen. Mycket trött, men mycket nöjd med dagen!
Idag har jag och Emelie haft vår första kursdag på vår rallylydnadshelgkurs och det gick riktigt bra. Det är första gången vi håller kurs tillsammans och det är första gången vi kör ett sådant upplägg som vi gjort idag, men jag är väldigt nöjd och enligt mig har det varit en riktig superdag!
Jag och Emelie tänker extremt lika angående hundträning och inlärning och det känns ju väldigt viktigt när man ska hålla kurs tillsammans. Så det är inte alls omöjligt att vi kör fler kurser ihop :)
Jag är ju inte frisk direkt, men rösten har kommit tillbaka tillräckligt mycket och jag är så tacksam för att jag klarade av dagen utan att känna mig döende.
En annan som har jobbat på bra idag är Dixie som har varit med som instruktör/visningshund och hon skötte sig så bra. Hon är ju en riktig showgirl och älskar att visa upp sig och hon var mycket lycklig när hon fick visa alla skyltar som vi som vi gått igenom idag för deltagarna.
Hon hade 100% fokus på mig och lyder minsta vink.
Imorgon ska hon få vara med igen och visa resten av skyltarna.
Vi hade också ett riktigt härligt gäng deltagare! Det gör så mycket när man få engagerade deltagare som verkligen vill lära sig och som tränar på bra med sina hundar.
Ett väldigt duktigt gäng som vi kommer få se upp med i framtiden på tävlingsbanorna :)
Imorgon kör vi dag 2 och det ska bli lika spännande som idag :)
Press
Usch, just nu känner jag att jag är under press.
Den här jäkla influensan är så seg att bli av med och jag har på riktigt inte tid att vara sjuk. Alltså verkligen inte.
Jag har deadline på jobbet om 3 veckor och det var tajt som det var redan innan. Nu blev det ännu värre med tanke på att jag var sängliggandes hela förra veckan. Jag skulle behöva jobba dygnet runt för att hinna bli färdig!
Jag är inte frisk än, men har i alla fall fått gå till jobbet denna vecka.
Lite överansträngning och stämbandsinflammationen kommer som ett brev på posten.
Jag kan aldrig vara sjuk som andra vanliga människor. Det ska alltid bli massa tråkiga följdsjukdommar. Det är som ett lotteri..och det blir nitlott varje gång.
Stämbandsinflammationen som jag dragit på mig nu är hemsk. Kan inte prata och har ständig rethosta som förrvärrar stämbanden.
Och det värsta av allt är att den måste försvinna tills i helgen, för då är det nämligen dags för min och Emelies rallylydnadshelgkurs.
Då MÅSTE jag vara bra i rösten. Det är bara så! Jag dricker oändligt med te och har köpt in alla möjliga hals- och hostmediciner jag kunde hitta, så nu är det bara att hoppas och hålla tummarna för att jag blir helt frisk till helgen!
Jag och Emelie har haft planeringsmöte idag och vi fick till ett väldigt bra och spännande upplägg. Det ska bli riktigt roligt.. Tack Emelie för världens godaste scones!
Idag har jag varit med Timja och Lucy hos hjärtspecialisten Torkel Falk och gjort ultraljud på deras hjärtan.
Timjas syster har en hjärtsjukdom och nu skulle jag alltså kolla upp om mina hundar hade något liknande.
Men allt var perfekt med deras hjärtan. Fullt friska hundar sa Torkel! Det var ju himla skönt att höra.
Det är skumt det här med hjärtfelet, man undrar var det kommer ifrån. Det finns ingen i släkten på varesig Lucys eller Frankies sida som har haft problem med hjärtat. Nu hoppas jag att fler i kullen kollar upp sina hundar. Det är ett måste för avel och är av högsta grad av intresse för min egen del.
Det var i alla fall himla skönt att få denna undersökning gjord, så slipper jag oroa mig för det!
Jag har så dåligt samvete för mina hundar. De måste verkligen tycka att jag är världens tråkigaste matte som bara är sjuk hela tiden. Men så gudomligt snälla de är! De ligger dag ut och dag in vid mina fötter och klagar inte.
Igår körde jag lite stumträning för att dämpa mitt dåliga samvete. Jag hade tappat rösten helt och kunde inte säga något till hundarna. Men det gick att träna fritt följ och lite fjärrdirrigering med handtecken.
Och nästa helg är det dags för tävling. Ja, jag känner pressen igen. Tävla, utan att ha tränat på länge = Inte bra.
Måste bli frisk!
Måste bli frisk!
MÅSTE BLI FRISK!....Helst NU!
Livet går vidare
Ja, det är ju faktiskt så att livet går vidare, fast nu utan min lilla vita ulltuss.
Det känns i alla fall som vi tog rätt beslut och jag vill tacka alla er som har stöttat mig under den här jobbiga persen! Det har betytt väldigt mycket <3
Någonstans för länge sedan så läste jag en klok sak som någon hade skrivit om vad man skulle göra när man förlorade en hund. "Man ska klappa på dem man har kvar". Den mening har jag aldrig glömt och det har jag verkligen gjort de här dagarna.
Jag har ju såklart åkt på årets influensa, så jag har inte haft så mycket annat att göra än att klappa på Dixie och Lucy.
När man är sjuk och har tråkigt, då plötsligt kommer man på hur mycket som helst man vill göra, bara för man inte kan.
Men en sak som jag har ägnat mig åt är att studera alla tävlingar på SBK tävling och planerat vilka tävlingar som vi ska delta på fram till juni.
Såhär kommer vår tävlingsvår se ut (om någon nu skulle vara intresserad :P )
Mars:
7/3 Lydnadklass 1 med Dixie, Falkenberg
April:
5/4 Rally mästarklass med Dixie, Rönne
12/4 Agility med Lucy, Landskrona
19/4 Rally mästarklass med Dixie, Halmstad
25/4 Rally mästarklass med Dixie, Burlöv eller Osby
26/4 Rally mästarklass med Dixie, Helsingborg
Maj:
1/5 Lydnadsklass 2 med Lucy, Helsingborg
2/5 Rally mästarklass med Dixie, Söderåsen
14/5 Rally mästarklass med Dixie, Hässleholm
17/5 Rally mästarklass med Dixie, Rönne
23/5 Rally mästarklass med Dixie, Olofström
Det blir ju ganska många tävlingar med Dixie, men så får det bli om vi nu ska lyckas komma med till SM.
Kollade just på kvallistan och just nu ligger vi på plats 20 av de 50 kvalplatser som finns, så vi är fortfarande med, men jag vill gärna försöka förbättra oss ytterligare, samt tävla mer för träningens skull.
Det är verkligen inte lätt när man har tre hundar man vill tävla i tre olika grenar. Det finns helt klart för få helgdagar på en vecka. Alla tävlingar krockar med varandra och man måste hela tiden välja vad man vill prioritera.
Nu har jag valt att prioritera Dixies rallytävlingar och därimellan får Lucy köra en agilitytävling och en lydnadstävling. Timja har jag inte ens fått med i tävlingsplaneringen, men hon får nog vänta tills i höst när allt har lugnat ner sig lite.
Jag ser fram emot våren nu!
Den jobbigaste dagen
Idag har vår lilla Selma fått somnat in.. Nackdelen med att ha hund är att de inte lever så länge och det är väldigt jobbigt när dagar som den här kommer då man ska åka iväg och ta farväl av sin älskade vän.
Sandfonz Bella Donna som Selma heter i stamtavlan var den första hunden som jag köpt själv.
Hon har varit min lilla maskot, kelgris och läromästare.
Selma har varit med mig på väldigt många kurser, allt från vardagslydnadskurser till agilitykurser och var övningshund både på min instruktörsutbildning, rallylydnadsinstruktörsutbildning och hundmassör utbildning.
Hon har lärt mig så mycket och det var hon som väckte mitt stora intresse för hundträning och även för utställning och avel.
Hon har varit så tillgiven och en riktig krutgumma!
Hon har överlevt flertalet hundattacker som vi alla trodde skulle sluta riktigt illa, men hon har hämtat sig från allt.
Nu på slutet så hade hon kronisk ögoninflammation och öroninflammation, cushings sjukdom, tandlossning (trots borstning) och flertalet tumörer i kroppen, men hon höll ändå skenet uppe.
Hon var ändå pigg och då är det inte lätt att ta det tunga besultet att låta henne somna. Men vi visste att det inte skulle bli bättre, vi visste att det inte fanns någon bot och vi ville inte vänta tills hon var så dålig så hon inte orkade med något längre.
Selma skulle fyllt 13 år i år och vi får njuta oh minnas alla glada dagar vi haft tillsammans med henne. Hon har haft ett mycket lyckligt och kärleksfullt liv!
Selma valp
Selma 8 år
Selma 12,5 år, (fotot från idag, precis innan vi ska åka till veterinären)
Hejdå min älskade lilla hund! <3
Lite roligt och lite hemskt
Igår startade vår agilitykurs upp igen som jag och Lucy går. Hon var så lycklig när hon fick möta sina kurskompisar igen och när hon insåg att vi skulle träna agility. Söta hund <3
Igår tränade vi på tysksväng och jakosvängar och det gick faktiskt riktigt bra. Och vid sidan om tränade vi på slalom och kontaktfält.
Lus var hur duktig som helst och väldigt glad och taggad. Det är så bra att vi har agilityn, för det känns verkligen som vi båda behöver den tiden tillsammans och det är där vi är som mest samspelta.
Det är vi ju inte alltid i lydnaden ;)
Jag har köpt ett par fina salomonskor som jag ska ha och springa med på agilityplanerna i vår! Jag längtar tills det bir lite varmare och torrare i marken så jag kan få prova dem :)
Innan agilitykursen så höll jag min kurs "satsningsgruppen" som är en tävlingsinriktad kurs i lydnad och rallylydnad och jag är så imponerad av deltagarna där som har gjort enorma framsteg med sina hundar. De är verkligen så himla duktiga och det är så roligt att få vara med och följa deras utveckling!
Men allt var inte roligt igår. Igår ringde jag det jobbigaste samtalet jag någonsin ringt. En stor tung klump i magen.. Måste ha annat att tänka på tills nästa vecka.... :(
Yes!
Igår var det dags för agilitytävling med Lucy i Halmstad Hundarena.
Jag var verkligen inte sugen på att åka dit, för det kändes som jag visste hur det skulle gå. Vi har inte tränat på flera månader (förrutom att vi känt på hinderna en gång nu i veckan) så det kändes som det skulle blir en stor flopp igen.
Väl på tävlingen var jag väldigt lugn och inte så nervös som jag brukar. Hade inga förväntningar alls. Vi började med agilityklass och banvandringen kändes bra.
Det var extrem hög ljudnivå i arenan med alla taggade vallhundar, så Lucy fick vara i bilen för att få lite lugn och ro innan det var dags.
När det väl var vår tur så taggade hon igång så fort hon såg banan och det kändes väldigt bra under loppets gång.
Hon kom in med för hög fart i slalom så där fick vi ta om = 5 fel, men resten av banan fortlöpte felfritt. Fina kontaktfält fick vi också till. Där var väl någon väldigt vid sväng, men annars så var jag riktigt nöjd!
Första gången som vi inte blev diskade. Det var ju mitt mål detta året :)
Näst på tur stod hoppklass och där kändes det också bra på banvandringen. Och väl på banan så kändes det verkligen som vi var ett team. Lucy gjorde det hon skulle och jag var noga denna gång med att förbereda henne för slalom så hon hann sänka farten och hon satte det! Hon satte även resten av banan och vi fick till vårt första nollade lopp!
Det trodde jag aldrig, så jag var så himla nöjd!
Det var verkligen en seger för mig!
Vi var väldigt nära att få vår första pinne också. 9 pinnar delades ut och vi kom på 10:e plats. Endast 15 hundradelar skiljde det på tiden mellan border collien på 9:e plats och Lucy. Så det var verkligen nära!
Men det spelade ingen roll, för för mig hade vi redan klarat mer än jag vågat hoppas på!
De 12 bästa i varje klass fick priser, så vi fick en hundskål, tuggben och godis med oss hem :)
Vi kom på en 10:e placering av 66 starter, inte illa! :)
Med på tävlingen var även de två barbetsystrarna Dollie och Skrållan och det gick riktigt bra för dem också. Skrållan tog pinne i agilityklassen och alla nollade i hoppklassen.
Barbeter kan! :D
Lucy, Skrållan och Dollie
Tänka om!
Det blir ju sällan som man har tänkt sig och just nu blev det inte alls som jag har tänkt mig.
Dixie har börjat löpa och det betyder att vi inte får lov att tävla på söndag, å jag har fått stryka oss.
Det känns riktigt surt, eftersom vi verkligen var på G och har tränat för tävling nu.
Men det är inte så mycket att göra åt den saken, löp är löp och det har en förmåga att komma när det minst passar.
Så nu har jag fått tänka om. Jag har suttit och kollat tävlingar en stund och tyvärr finns det inga lydnadstävlingar inom den närmsta tiden som passar oss.
Vi får helt enkelt lägga lydnaden på hyllan igen och övergå till rallylydnaden. För där måste vi snart komma i form.
Jag har räknat med att hinna med ca 10 tävlingar innan kvalperioden för SM går ut i maj och tiden går snabbt, så jag känner redan nu att vi får börja ta tag i rallyträningen. Man tappar fort när man lägger saker "på hyllan", så det krävs repetition för både förare och hund.
Så nu blir det rallyträning igen framöver för Dixies del!
Lydnaden får vi ta upp igen i höst.
Lucy fortsätter såklart med lydnaden, men hon tävlar bäst utomhus, så jag väntar tills både träningar/tävlingar kan komma igång ute innan vi börjar med den aktiva tävlingsträningen.
Trevlig läsning!
Nu äntligen har jag fått tag i både Härliga Hund och Brukshunden!
Och jag har precis unnat mig lite rolig läsning.
I Härliga Hund finns det en rasspecial om Barbet där jag och Lucy är med. Det står inte helt rätt i artikeln, den blev lite vinklad, men jag anade det eftersom raspresentationerna skulle handla om hundar som inte fällde.
Det låter som jag förespråkar barbet som en allergivänlig ras, men det gör jag inte. Och jo, barbet fäller, men det döda håret hamnar inte på golvet, utan fastnar i pälsen och bildar tovor om man inte borstar bort det.
Min pappa som är allergiker klarar av mina hundar utan problem, men min bror som också är allergiker klarar inte av dem, så det beror på vad man är allergisk mot, det sa jag, men det tog de inte med artikeln.
Men så är det väl alltid med tidningar. Roligt i alla fall att vi fick vara med!
I tidningen Brukshunden finns en lång artikel om vår käraste träningskompis Emelie Tuvesson som var så himla bra skriven av Jenny Wibäck!
Den handlar om deras vinst i Rally SM 2014 och vägen dit och jag blev så rörd när jag läste de fina orden som Emelie sagt om mig!
Träningskompisar är otroligt viktigt och jag kan vara så stolt som har den bästa! Utan Emelie hade jag aldrig kommit såhär långt, det är en otrolig glädje att kunna dela träningar och tävlingar tillsammans med någon!
Jag känner verkligen att jag är lyckligt lottat på den biten!
I eftermiddags var jag på Bialitt och tränade lite med hundarna. Det blev lite agility med Lucy och där kände jag verkligen hur ringrostiga vi var. Men vi har ju inte tränat på 2 månader, så kanske inte så konstigt. Det konstiga är att jag har anmält oss till tävling på lördag när vi inte är bra nog... Men jag känner att vi måste ut på tävlingar och öva öva öva på att tävla i agility, för det är verkligen det svåraste jag stött på inom hundvärlden.
Så jag förväntar mig 2 diskade lopp, men hoppas att tävlingen ska ge oss lite mer erfarenhet.
Sen blev det lite lydnad också. Idag var Lucy duktg, inga pip, men nu hade hon iof kört lite agility innan och fått springa av lite energi. Tre klockrena rutskick och en tyst fjärr! Det var inte fyskam!
Dixie fick köra en kort platsliggning och sen massa fritt följ med fokus på att få till bättre vänstersvängar. Vet inte om de blev så mycket bättre, men roligt hade vi :)
Nu ligger båda hundarna trötta och nöjda vi mina fötter! Gud vad jag älskar mina lurvar <3
Tävlingssäsongen är igång!!!!
Idag drog tävlingssäsongen igång för vår del.
Men denna gång var det jag och Dixie som tävlade lydnadsklass 1. Vi vilar från rallylydnaden ett tag och växlar till lydnaden en liten stund.
Det var inte vår debut. Vi debuterade 2009 i LK1, men då var Dixie ung och omogen och hade enormt mycket spring i benen och klarade inte hela platsliggningen.
Därför bytte vi till rallylydnaden och sedan dess har vi varit fast där...
Därför var det spännande idag för att se om vi kunde ta revanch i lydnaden. Jag var väldigt nervös och på lottningen drog jag numret ingen ville ha, start nr 1.
Men jag hann inte bli så nervös, för det fanns det inte tid till. Det var bara att gå in och köra.
Och VILKET program vi fick till!
Platsliggningen gick klockrent och resten av programmet flöt på bra.
Såhär blev våra poäng:
Platsliggning: 10 p
Tandvisning: 10 p
Linförighet: 8 p
Läggande u.gång: 9,5 p
Inkallning: 10 p
Ställande u.gång: 10 p
Apportering: 10 p
Hopp över hinder: 8,5 p
Helhetsintryck: 10 p
Detta händer nog bara en gång att vi får till det såhär bra. Sex stycken 10:or!!!!
Ja, vilken revanch det blev!
Och det bästa av allt var att allt kändes så himla bra under programmets gång. Hon gick så himla bra och jag är så nöjd och glad och lycklig!
Det blev ett 1:a pris och en klassvinst dessutom av 14 startande ekipage.
Återigen en barbet i topp på prispallen :)
Vi vann en lergök (???) Vet inte var jag ska ställa den. Det blir väl i någon hylla där den kan samla damm ;)
Det var många "kändisar" på tävlingen idag som bjöd på riktigt fina program. Bland annat våra kära träningskompisar Emelie och Lycka som tävlar elitklass som gjorde ett riktigt fint lydnadsprogram!
Nästa helg är det dags igen! :)
