hej igen
En riktigt skön kväll för träning.
Jag skulle gärna haft med Dixie och tränat lite agility med henne. Men hon kan inte sitta i bilen medans jag har kurs. Inte i denna värmen.
Vi tränade lite innan och lite efter istället. Dixie har varit helt slut idag. Ett tag trodde jag att hon var sjuk. Hon kom inte när jag ropade och ville inte ha köttbullar. Men det var nog bara värmen och så tog det nog ganska hårt med träningen igår.
Men när jag kom hem nu ikväll så var hon med på noterna. Tränade dirigering som jag är jätte nöjd med. Sitt-Ligg-Stå på avstånd.
Och hon gjorde rätt på sittet. Utan att flytta bakdelen. Ligget blev ibland en bugning eftersom hon nyligen har lärt sig det.
Måste få bugningen på stimuluskontroll så hon slutar erbjuda den frivilligt. Får träna in det imorgon. Det är snabbt gjort.
Sen måste jag också börja om på fotgåendet. Hon har tappat både fokus och position. Hon tycker det är jätte tråkigt och sån attityd kan man inte ha. Hon ska ha rätt gnista och jag ska jobba med att få fram den så hon tycker det är roligt att gå fot. Annars blir det aldrig några höga poäng.
På torsdag börjar lydnaden igen. Målet i höst är att få ordning på fot, jobba med avslutet i inkallningen, fortsätta med apporten och jobba bort mitt dubbelkommando på läggande och ställande under gång.
Och så ska vi fortsätta med dirrigeringen och rutan.
I sommar hade jag även tänkt att Dixie ska lära sig slalom i agility och kontaktfältsträning.
Ena stunden känner jag att jag ger upp med agilityn, för hon springer ändå bara runt som en dåre.
Andra sidan så tycker jag att vi lika gärna kan fortsätta, så får vi variation i träningen och om hon någon gång får för sig att sluta springa som en dåre så har jag ju påbörjat träningen.
Men ja, just nu känns det lite tungt med dessa rus. Men hon var precis likadan i lydnaden innan. Och det har blivit mycket bättre. Bara nått enstaka rus då och då.
Så det finns hopp. Och så kan man ju alltid hoppas på mer fokus efter nästa löp.
godnatt
Barbetvalpar!
6 tikar och två hanar varav två bruna tikar och resten svarta.
STORT GRATTIS!
Om ca två veckor väntas ännu en kull barbetvalpar på Gotland efter Amande och Caravaggio!
Sådan matte sådan hund
Då skrattade hon och sa att Dixie är precis som jag.
Att jag också alltid blir sur och arg när jag inte förstår, men när jag väl lärt mig är det hur lätt som helst.
Det är ju verkligen inte bra om jag har min hund som spegelbild. Men jag har känt det många gånger att om jag skulle vara i hundform så skulle jag varit Dixie.
Både fördel och nackdel. Jag vet ju hur jag fungerar =)
Med bilen går det fortfarande dåligt. Vi har beställt nytt lås. Problemet är nu bara att få bilen till verkstaden. Men det blir nog en bärgningsbil. Usch.... Undra vad det kostar.
Men jag får vara glad att det inte hände på fredag på Gotlandsfärjan. Det hade varit värre.
Jag skulle egentligen till starnden idag, men jag har så ont i magen. Så det blir vila inomhus. Kanske är det bättre imorgon.
Dixie har inte ätit på 4 dagar. Så typiskt. Nu hinner hon bli smal till utställningen. Hon som nyss var så fin och lagom.
Men jag är inte orolig för det annars. Hon gjorde samma sak förra gången i sin skendräktighet.
Ikväll är det valpkurs igen. Får se vad valparna tycker om värmen =)
Skön kväll
Bilen står fortfarande kvar orörd. Det gick inte att starta med extra nyckeln som vi hoppats på.
Vet inte vad vi ska göra?
Det har varit en otroligt varm dag. Det var 28 grader när jag skulle åka till agilityn och solen stekte och ingen vind. Jag var inte arg när jag åkte, bilproblemet hade jag släppt just då.
Man kan ju säga att man var stekt på banan och plaskblöt av svett.
Men Dixie verkade inte särskilt besvärad av värmen. Det var full fart och mer därtill.
Det var lite nytt för oss idag. Provade A-hindret och gungan. Det var inte några problem, föruom att vi verkligen måste jobba med kontaktfältet på A-hindret.
Kontaktfälten på balansen var jag faktiskt riktigt nöjd med idag. Inte alls nån katastrof.
Sen skulle vi prova ett tolvpinnarsslalom med hjälper.
Först förstod inte Dixie vad hon skulle göra- och när hon inte förstår så springer hon och skäller på de andra hundarna.
???????
Varför hon gör det kanske någon klok kan svara på, för hon får ju inte ut något av att göra det. Det är bara ren frustration.
Men efter några försök så förstod hon och då är det inga problem.
Det är verkligen så tydligt när hon springer iväg att hon inte förstår vad hon ska göra.
Jag tycker ju hon borde försöka igen......Men men, en dag kanske jag förstår.
Tränade även bakombyte. Och det gick bra. Dixie är ju så fruktansvärt snabb, ibland undrar jag om det finns lite greyhound i generna.
Själv behöver jag inte gå till gymmet heller. Det är världens motionsrunda för mig.
Det är en helt fantastisk kväll. Och hos mina föräldrar i Svalöv finns det nog ett av Sveriges finaste och bärrikaste bigaråträd. Jag ska gå ut och äta lite nu.
ARG!
I en vecka ungefär har den varit lite krånglig med att starta. Alltså med själva nyckeln. Den fastnar i ett låst läga, typ som ett rattlås.
Men efter typ tre försök så har den gått igång.
Igår var den seg som attan och jag satt i tio minuter innan den gav med sig.
Och idag så försökte jag ett tag och den gick igång. Jag körde till affären. Och när jag kommer ut från affären och ska starta så är det HELT OMÖJLIGT. 30 minuter satt jag i värmen och har nu blåsor på fingrarna av alla försök.
Jag fick ge upp och gå hem med packning och hundar och allt.
Åh så arg! Jag verkligen hatar när bilar inte gör som man vill.
Min pappa ska komma snart. Men biljävlen står nog där den står. Kl 12.00 skulle jag ha varit på verkstaden för att få det fixat. Men det ser mörkt ut just nu.
Vi får väl ringa nån låssmed. Hoppas den är fixad till ikväll för då börjar nya agilityn.
Dixie verkar vara i en hopplös period just nu. Känns som vi är tillbaka på ruta ett.
Är otroligt busig och busögonen lyser mer än någonsin.
Eftersom den inte är någon bra dag så känner jag på mig att jag kommer li jätte arg på henne om hon springer rus ikväll.
Hoppas jag är på bättre humör tills dess.
Lördag
Dixie var inte så laddad på spåret, men det var nog värmen.
Men hon tog det. Gick ganska mycket med hög nos och virrade faktiskt vid vinklen vilket hon inte brukar. Men hittade hon sin klöv.
Idag hade jag fördel av värmen när jag skulle få henne att släppa klöven.
Det går ju inte att hålla klöv samtidigt som man måste ventilera ut all värme =)
Efter spåret var det raka vägen till agilityavslutningen. Vi fick göra en liten bana. Och jag kan erkänna direkt att vi har tränat alldeles för lite. Dixie blir osäker och så fort hon blir det så springer hon och gör annat och skäller.
Men det är ju inte lätt. Jag har inte en chans att hinna med henne och när hon är före mig vet hon inte vart hon ska och då gör hon lite som hon vill.
Men med träning så tror jag att det kan bli bra. Vi har ingen brådska. Det får ta hur lång tid det vill.
Hon tycker ju det är roligt. Ibland lite för roligt.
Egentligen skulle vi behöva gå om grundkursen, men nu ska vi alla fall börja fortsättningskurs på måndag.
Det kommer bli bättre med måndagar. Vi har så fullt på helgerna annars.
Men vi måste träna på kontaktfält och slalom för båda är katastrof.
Ikväll kommer min vän Sanne hit. Blir roligt. =)
Om en vecka är vi på Gotland och ställer ut både lördag och söndag.
Ska bli trevligt att komma dit. Mest ser jag framemot att få av all pälsen efteråt. Detta blir sista utställningstillfället på ett tag.
Slappa dagar
Det är härligt med sommar.
Jag har ägnat mig åt att göra Selma riktigt sommarfin. Jag har badat och borstat henne och gett henne massage.
Dixie fick också en halvkroppsmassage imorse.
Hon har verkligen börjat gilla det. Förrut har hon inte riktigt stått ut mer än 5 minuter. Hon blir för varm.
Jag har faktiskt hittat lite spända områden på henne som vi ska ta itu med. Och hon har varit som en igel på mig hela dagen.
Imorse såg vi att Selma hade ett blodigt sår på huvudet. Jag kan absolut inte förstå vad som hänt. Jag badade henne igår kväll och då fanns där inget och hon kan inte ha hittat på så mycket annat och det sitter mitt på huvudet så är tveksam till att det skulle vara som hon kliat sig.
Det var den vita pälsen.
Har tränat lite också. Selma har tränat sina konster. Hon kan många fler konster än Dixie och hon är bättre på lydnaden också. Hur nu det är möjligt då vi aldrig tränat lydnad.
Dixie har tränat sin platta och backa. Gick bra
Hade tänkt träna våra problem ikväll- fotgående och inkallningen.
Men jag väntar tills det blivit lite svalare.
Kanin=belöning
Så idag använder jag kaninerna som belöning. Jag började med att hon skulle ta ögonkontakt i en halv sekund (vilket var svårt i den situationen)
Som belöning fick hon gå fram till buren och lukta en stund.
Efterhand blev ögonkontakten längre och längre och sen kunde jag be om sitt och ligg och tass.
På detta sätt fick vi båda vad vi ville ha och båda blev glada.
Vad gäller targetplattan så har jag insett att jag aldrig riktigt lärt Dixie att stå kvar på den. Bara att stampa. Det är slikknad. Men det börjar hon förstå nu.
Det kan ha varit en av årets finaste dagar idag. 27 grader och strålande sol. Blir inte mycket bättre.
Fast om man ska träna hund så är det inte bra väder. Hundarna blir både varma och trötta fort. Men vi har väldigt många bra "träna-hund-dagar" annars! =)
Kvällens träning
Skulle prova vår träning på rutan utomhus. Det gick inte så bra. Hon apporterade sin targetplatta.
Provade även lydnadsklass 2 hoppet, men även där hoppade hon apporterade sin platta och hoppade tillbaka. Det var iof väldigt gulligt, men inte det jag ville ha.
Så nu är det bara fokus på att stå kvar på plattan och att den inte räknas in i alla konstiga saker matte lär Dixie att hämta.
Hur ska hon veta det? =)
Men så är jag där igen. Anders Hallgrens "klassiska fel". Och mina klassiska fel är att jag tränar för länge utan paus och har för bråttom. Och jag vet om det. Och jag märker det själv att nu borde jag nog sluta, men så går det så bra och så är det så kul.......... Hoppas avbytaren kommer snart.
Men rutaträningen gick ändå väldigt bra. Hon gjorde några fina ställande även utomhus.
Har ett annat tips som jag ska prova istället.
Vi båda har i alla fall fått ett lyft nu när det blev nyinlärning.
En lekdag med hundarna
Vi började med att gå en lång promenad i det fina vädret.
Jag lärde Tilda hur hon ska gå och agera när hon håller i Selma och möter en annan hund.
Tilda är sedan förra sommaren livrädd att möta hundar med Selma och vill gärna lyfta upp henne så fort hon ser en hund eller vända håll. Hon är rädd att Selma ska bli biten.
Selma märker ju Tildas rädsla och skäller på den mötande hunden.
Men idag kunde Tilda passera 1 och 2 och 3 och 4 hundar utan att Selma gjorde det minsta.
Och allt vi gjorde var att Tilda fick ändra attityd och tänka på ett annat sätt. =) Roligt att se att det fungerade! Selma skäller nästa aldrig när jag går med henne, men hon har gjort det tidigare, innan jag visste hur jag skulle göra.
Sen har vi lekt. Tilda har tränat freestyl med dem, och vi har lekt kurragömma. Det är verkligen fördel med två hundar, för de taggar varandra. Vem kan göra den snabbaste snurren? vem kan hitta matte först?
Och så har Dixie lärt sig att hämta 7 olika saker och lägga i en låda.
Jag har stirrat mig lite väl blind på att allt ska vara så perfekt i lydnaden och glömt bort hur roligt det är med sådana här saker och "meningslösa" trick.
Nu har jag inspiration igen: Dessa trick vill jag lära Dixie:
-Hoppa hopprep
-Dribbla en boll i mål
-Att be
-Och att kunna namn på olika föremål som hon ska hämta till mig
Ikväll ska vi nog träna lite på Bialitt
Måste bara tillägga....
Tränade skick på 4 meters håll och hon sprang rakt in och ställde sig på kommando.
Provade även läggande och det var inga problem.
Jag har tränat Selma också. Selma fick också prova rutan, men det gick väl inget vidare. Hon sätter sig alltid och det är inget jag orkar lägga tid på nu.
Hon fick även träna apportering framför Dixie så att Dixie ska bli mer peppad på den. Och planen funkade idag.
Dixie ville väldigt gärna ta sin apport och tog fint och höll fint.
Ska snart tala om vad vårt nya trick ska bli.................................
Vad är detta för period?
Jag är trött och har ingen motivation och tycker att vi står och stampar i träningen hela tiden.
Och det beror ju på mig.
Jag saknar klickerträningen och den glädjen med nyinlärning. Jag använder ju knappt klickern i lydnaden längre, eftersom det inte är nyinlärning. Bara i fotgåendet som inte är riktigt bra än. Och några andra detaljer i moment.
Men oftast blir det utan.
helst skulle jag bara vilja börja om med allt från grunden. Gör om gör rätt.
Men det skulle väl vara otroligt om man lyckades med allt från början på sin första lydnadshund.
Man lär sig.
Nä, jag måste hem och läsa i alla mina böcker och få inspiration till nya utmaningar som vi kan träna in.
Men jag får vänta till jag inte har känslan av uppgivenhet i kroppen.
Var ute och tränade uppletande och apportering av föremål innan. Gick ganska bra, men jag gjorde det väl en gång för mycket så det blev springa rus med föremålet.
Sen har vi tränat inkallning med targethand framför kaninburen. En liten utmaning. Men det gick 90% av gångerna. Misslyckades en gång, då vi var lite för nära. Men några repetioner till så kommer det gå.
Nu ska jag åka och kolla på mammas och pappas nya hus som det får idag.
Jag är fortfarande skeptisk till att de har köpt ett sånt supermodernt nybygge. Själva är de omoderna.
Midsommaren
Firade i sommarstugan med släkten.
Lilla Blanca var med och det gick jätte bra. Selm var lite sur i början och ville vara för sig själv. Uppskattade inte Blancas tappra försök till att busa. Blanca var med även dagen innan och då var hon lite rädd för Dixie.
Men det var hon inte nu. Dixie tycker det är jätte roligt med valpar och försöker leka. Men hon är lite stor ännu, så det kan bli för hårt. Men sålänge man håller ett öga på det så går det bra.
Dixie blev jätte dåligt på natten och kräktes väldigt många gånger.
Det blir ingen mer klöv för hennes del. Hon har aldrig reagerat på dem innan, men det måste ha varit det.
Sen var hon slö hela dagen och åt inte. Hostade och verkade må illa. Jag blev ju rädd att det fastnat något i magen.
Bara tanken på operation och alla dessa månaders vila gjorde mig sjuk.
Men det verkar ha gått bra nu. Hon åt igår och är piggare igen.
Tyvärr så missade vi agilityn då jag inte vågade anstränga henne när hon inte mådde bra.
I veckan ska jag börja träna på lydnadsklass 2 momenten. Inte för att jag tror att vi kommer komma dit inom det närmaste, men för att vi ska få lite nytt och att det andra inte ska bli tjatigt.
Hoppet har vi börjat lite med, sen ska vi träna rutan och fjärrdirigering. Där tror jag vi har ett problem. Tur att man lär sig av sina misstag.
Trevlig kväll!
Viltspåret idag
Så vi packde väskan och begav oss ut. Som tur är var det mest uppehåll när vi väl kom fram.
Dixie har varit lite låg några dagar. Hon är väl också i sin skendräktighet för hon beter sig märkligt.
Hon ville inte alls följa med idag och hon höll fast vid att jag skulle åka själv. När jag går ut genom dörren brukar hon komma och se vart jag går. Men hon kom inte, utan låg och sov vidare.
Väl framme var hon inte alls lika laddad som hon brukar. Hon var bara lagom.
Men hon tog sitt spår, vinklar och bloduppehåll i vinkel och störande moment gick bra. Men raksträckorna går inte så bra.
Hon hinner göra massa annat. Kolla på alla andra intressanta dofter som finns i skogen. När hon har snurrat ut och tittat så återgår hon till spåret. Och när hon väl tar det så gör hon det jätte fint. Hon kan spåra och hon gör det bra när hon väl gör det. Men dessa små extra turer måste tränas bort. Har fått tips av Anita hur vi ska göra.
Men roligt tycker hon att det är och hon är jätte trött och nöjd efteråt. Hon åt upp hela sin klöv idag.
Klöven är ju en otrolig förstärkare för henne, så då tycker man ju att hon borde ansträna sig i spåret för att komma till slutet fortare.
Ikväll är det "avslutning" på vår lydnadskurs. Jag gillar verkligen lydnaden. det passar mig väldigt bra med redan skrivna mål. Och att man har något att kämpa för.
Egentligen vill jag bara fort ut på tävling och klara av klass 1 så vi kan börja med klass 2.
Men det kan ju ta en evighet. Kan hon bara sluta tramsa med inkallningen så har vi kommit en bit på vägen.
Nä, nu får jag sluta sitta här och filosofera. Har massa annat att göra.....
Åhhhh
Jag hade tidigare skrivit ett jätte långt inlägg. Sen bara försvann det och jag orkar inte skriva om.
Har haft valpavslutning idag och de var så duktiga.
De är mycket bättre på inkallning än vad Dixie är. Jag blir alltså galen på detta. När ska hon lära sig????
På en vanlig vardagsinkallning lyssnar hon inte alls längre.
På lydnadsinkallningen sitter hon kvar och kommer fort, men springer förbi. Jag blir galen när hon bara springer förbi.
Jag har all lust i världen att skrika på henne, men jag håller mig. För det blir bara värre. Jag biter mig i tungan. Sen kommer hon oftast ganska fort, när hon sprungit till det hon tycker är bättre.
Men antagligen vet jag alla svar själv. Bara att jag inte har följt mina egna råd som jag alltid ger till alla andra men själv aldrig kan lyssna på.
Och just när det kändes som tyngst alldeles nyss så fick jag hela canis inkallningsträning skickad till min mejl. Gissa om den lästes noga.
Nu har jag stor lust att bara börja om från början, eftersom någonstans har det gått snett.
Som vanligt har jag 1000 reserv idéer om hur jag ska göra.
Negativt
Skulle gå till bilen och hittar inte hemnycklarna så jag kan låsa. Leta och leta, tillslut hittade jag dem i en annan ficka. Hann bli av med bilnycklarna ett tag också. När jag ska köra iväg startar inte bilen.
Inte alls. Det har aldrig hänt. Får tillsist igång den lite, hinner köra en meter sen slocknar den. Åhhhh....
Efter en kvart går den igång på riktigt.
Det var den dåliga morgonen.
Sen har det varit neutralt under dagen. Tills jag fick problem med att datorn låste sig och blockerade program hela tiden.
Tänkte sedan gå ut och träna lite med Dix.
Ska träna mycket på inkallningen. 2/3 delar går bra. Stanna kvar och farten. Men inte ingången.
På 5-7 meter går det bra. På 10-15 meter hinner hon få upp så hög fart så hon kommer i hög hastighet och vinkar glatt:
"Hej matte! Jag har så hög fart så jag hinner inte stanna hos dig"
Istället vänder hon 10 meter bakom mig och kommer sen och då har hon oftast glömt vad det var vi höll på med.
Ny plan måste tänkas ut. Det kan väl inte vara så himla svårt. Vi måste också träna på inkallningar med störning. För det märker jag att det behövs.
Apporten har återigen gjort framsteg. Kanske sitter den snart.
Min gamla klubb
Så är det nån som vill köpa ett hus så finns det ett här!
Selma har varit bättre idag. Tog en kvällspromenad med hundarna upp till min gamla brukshundsklubb. Det var sig likt. Det var ingen där, men vi tog ändå en liten runda på den öppna planen. Det stod ett lydnadshinder mitt på banan med alla plankor i. Dixie går fram till det och ställer sig 2 cm ifrån. Sedan tar hon ett skutt rakt upp i luften och hoppar över från stillastående. Helt av sig själv. Flera gånger gör hon det. Hon är så rolig.
Trodde inte hon kunde hoppa så högt.
Sedan sänkte jag det och då var den en liten vit krulltott som tittat på den stora krulltotten och som också ville hoppa. Och det hoppades hejvilt. Selma hoppade och kampade och hoppade och kampade. Varje sekund av den ivern gör mig så glad för den är så sällsynt.
Just då kändes det inte som hon någonsin varit sjuk.
Imorgon är det ny vecka igen.
Agility
Dixie var väldigt laddad och det blev lite extra rundor. Men jag tyckte ändå hon skötte sig hyfsat. Snabb är hon i alla fall. Och roligt tycker hon att det är. Det är huvudsaken.
Men gud vad svårt det är med alla regler och tekniker och allt. Jag kommer aldrig lära mig det. Men det gör inget.
Det är mycket bra träning i alla fall och roligt har vi och det är huvudsaken. Och vi hade inte direkt tänkt tävla i agility så det är ju inte bråttom med att lära sig allt.
Det där med att sitta kvar vid starten är inte Dixies grej. Hon blir riktigt sur när jag säger sitt. Hon svarar typ:
"Sitta!? Är du inte klok, jag tänker hoppa de här hinderna nu varesig du följer med eller inte" Har verkligen inte tid att sitta.
Höga protest skall =)
Men vi skulle behövt träna betydligt mer. Jag får bestämma en dag som vi tränar på innan jag har kurs.
Jag och Britt lyckades också idag få ihop alla kurser på veckans få dagar. Det finns ofta en lösning på allt.
Stackars Selma hade tre anfall igår och ett i morse. Hon är skendräktig också, så vi vet inte hur mycket som beror på det. Hon har varit piggare ändå, jämfört med igår.
Regnet har gett med sig, äntligen.
Nästa vecka är det midsommar och Daniel kommer. =)
Ett aggressivt regn
Aldrig tycks det sluta.
Jag vill inte gå utanför dörren.
Är i Svalöv för tillfället. Selma mår inte bra. Hon har gått ner i vikt, och fick nyss ett litet anfall. Hon har en blick som hon aldrig haft förr. En hjälplös blick.
Det gör så fruktasvärt ont att se sin hund må dåligt. Vi vet inte vad vi ska göra. Veterinärerna vet inte vad de ska göra.
Ögonen fylls med tårar med tanke på om hon nånsin blir bra.
Om bara någon kunde säga vad jag ska göra, så hade jag gjort det.
Tävlingen
Och hur gick det då? Jo, jag är faktiskt nöjd. Det gick över förväntan.
Det som förvånade mig var att hon låg kvar på platsliggningen, med nya hundar, på rätt avstånd, rätt tid, utan att snusa och låg hälften av tiden med huvudet ner mellan benen. Det var bara YES!
Tandvisningen var också kanon.
Här kommer bedömningen:
Platsliggande: 10 p (YES)
Tandvisning: 10 p (YES)
Linförighet: 7,5 p (är ändå nöjd)
Läggande under gång 8,5 p (Jag gör dubbelkommando med kropp medvetet, men det ska tränas mer på)
Inkallande: 0 p (Hon stannar kvar och kommer i bra fart mot mig, helt plötsligt får hon för sig att springa en bit till och bajsa =/
Ställande under gång 7,5 p (Även här gör jag dubbelkommando, + att hon tog två steg)
Apportering: 0 p (Avstår då vi inte riktigt är klara)
Hopp över hinder: 10 p (Maja glad)
Helhetsintryck: 5 p (bajsunge)
Det blev totalt 134,5 p vilket motsvarar ett tredje pris och så blev det en andra placering. Det är ju inte svårt att gissa vem som vann! hahaha. Grattis till Gunmai och Liza! Igen.
Det känns skönt nu efteråt att vi klarade att genomföra en tävling, fast jag var så rädd. Min lilla vovves första tävling med alla moment och på okänd mark. Jag måste helt klart vara stolt.
Nu ska det tränas. Inkallningar på långa avstånd, och bort med mitt extra kroppskommando vid läggande och ställande. Och självklart bättre fot.
Det var jätte roligt att vår lilla lydnadsgrupp var med. Det kändes skönt att inte vara ensam, utan att vi hade varandra som stöd. Annars hade jag ju aldrig åkt dit.
Och det blev inga direkta rus på planen heller. Fast mellan momenten var Dixie bara tvungen att springa till domaren och tävlingsledaren och fråga varför dem stod där och tittade.
Pussar till världens bästa Dixie!
Spårning
Först provade vi ett litet viltsvinsspår. Det gick bra, När Dixie fick syn på viltsvinsskinnet blev hon först skeptisk och visste inte om hon skulle våga fram. Men sen insåg hon att det var guld som låg där och tog hela skinnet i munnen som sitt byte,
Under fikan så lyckades hon även sno åt sig skinnet ur Anitas väska. Och hon var inte villig att byta sig ifrån det.
Sen var det dags för det andra riktiga spåret. 500 meter ungefär med två bloduppehåll och 4 vinklar.
Det gick också bra. Hon hittar sin älskade klöv. Det är samma sak i viltspåret som på söket. När hon vet vad som komma skall, så har hon bara en sak i huvudet. Inget annat finns just då.
Men det händer att hon kommer av sig i spåret då och då, men hon löser det själv.
Sen gick vi en runda, jag, Anita och Elisabeth och hundarna fick springa. Dixie började med att dra ett snabb varv, men sen var hon ganska lugn och sprang inte och lekte så mycket. Gick och nosade i sin egen takt.
Jag blev förvånad. Kunde det möjligen vara så att HON var TRÖTT?
En härlig runda blev det i alla fall. Och nu har jag en mycket trött hund som sover på min fot.
Får se om det blir någon tävling, det kanske skulle bli mycket dåligt väder.
Så liten och rädd
Själv sitter jag här och är liten och rädd för tävlingen imorgon. Jag förstår inte varför jag ska vara så rädd. Jag försöker komma på det värsta som kan hända. Och det är kanske att hon sticker av planen. Eller reser sig på platsliggningen och drar upp alla andra. Det kommer hon säkert att göra nu när det är nya hundar. Jo, det är nog det värsta. För då har vi förstört för alla andra också.
Vi tränade ikväll och då gick det väldigt bra. Fotgåendet och inkallning och ställande och läggande. Det gick så bra som det kan bli för oss just nu.
Apporten är det bakslag på just nu. Det går inte alls.
Resten har vi inte tränat ett dugg. Men det får gå som det går.
Jag har ingen tävlingsrutin och är inte säker på vad som är det bästa att göra innan tävling. Men jag tror att jag ska träna, för hon brukar alltid gå som bäst i slutet att träningarna.
Jaja, bla bla... Imorgon bitti är det i alla fall viltspår först. Det var ett tag sedan, så det ska bli kul.
Nu ska jag lägga mig och titta på Beck-film som jag säkert sett 50 gånger. Alltid lika bra!!! =)
Idé torka
Det går inte alltid att tjata de gamla momenten. Men vad ska vi göra då? Läste i min trick bok och fick några bra förslag. Jag måste köpa en rockring. Det var obegränsat med trick man kan göra med en sådan.
Igår fick jag träffa valparna på valpkursen för första gången. Så ljuvligt söta som bara valpar kan vara.
Fick också reda på att jag tydligen var anmäld till lydnadstävling imorgon på annan ort. Oooops.
Det kommer ju inte att gå, men varför inte prova?
Det måste sista-minuten-tränas idag. Inkallningen just nu är bedrövlig. Det är bara farten som fungerar. Men hon får för hög fart så att hon inte hinner bromsa vid mig utan vänder 10 meter bakom mig. Hm. Ska se om det går att rätta till idag.
Måste nog genast gå ut och träna. Hejdå
Hemma
Det var jobbigt att köra hela vägen från Norrköping själv. Så långt har jag aldrig kört själv. Jag är rädd för att somna vid ratten. Det har nämligen hänt en gång och det vill jag INTE ska hända igen, så att köra långt gör jag så sällan jag bara kan. Men jag klarade mig hem i alla fall.
Igår blev det ingen utställning i Vänersborg. Det blev ju ändrade planer med Daniels jobb så ifall att vi skulle åka till Vänersborg hade det blivit 70 mil och sedan ytterligare 45 mil för mig att åka till Helsingborg. Det blev för långt. Och det ger ju inte så mycket så att det var värt. Hade vi fått ett cert till så spelar det ingen roll, för nu behöver Dixie bara ett cert till, till championatet och då måste hon vara över två år.
Men 4-5 ska vi i alla fall till Gotland och ställa med 4 andra barbeter tror jag det blir. Det blir kul!
Ikväll återgår jag till kursverksamheten. Massagekurs står på schemat.
Jag har ju glömt att kommentera fredagens tvkväll i Talang 2009. Jag hoppas ni såg Emma Willbland och Frida Binettes nummer med sina hundar. Det var väldigt bra och kul tema. Tyvärr gick de inte vidare. Folk förstår inte hur svåra saker det egentligen är verkar det som.
För övrigt är jag helt slut efter Norrköpingsveckan. Skönt att vara hemma, men tråkigt att vara ensam.
BIR
Jag är nöjd =)
Hon skötte sig bra förutom ett litet försök till rymning när domaren skulle känna där bak, men hon kom sen tillbaka och lät honom känna färdigt. Typiskt Dixie att få små infall =) Men hon stod bra och sprang fint.
Fina Dolores var också med och fick 1:a och Ck.
I stora ringen åkte vi såklart ut. Men ett tag trodde jag att vi skulle ha en chans när inte am. cockerspaniel och eng. cockerspaniel hade kommit till uppsamlingsringen. Men de kom i sista stund och fick såklart placeringar.
Nu är vi trötta! Min fina Dixie ska få grillkött ikväll =)
Dräktigheter
Axa i Lerberget och Amande på Gotland!
Hoppas allt kommer gå bra. Om ca 1 mån blir det barbet-valpar =)
Skärgården
Dixie sprang ett glädje varv och kastade sig i båten direkt när hon såg den. Sedan stod hon och njöt när vågorna träffade henne i ansiktet. Hon älskar att åka båt.
Vi gick i land på en liten ö där hon fick springa på klipporna och bada. Hon kör fortfarande med sin speciella badstil- att ta ett jätte hopp ut i vattnet och sedan försvinner hon helt under ytan.
Perfekt sätt att sköta sin hund inför utställning =)
Det kan väl inte bli bättre. Jag kan tänka mig alla stackars klippraser som knappt får gå ut inför utställningarna.
Nu börjar jag verkligen få träningsabstinens av för lite hundträning. Jag smider planer hela nättrna för vad som ska göras när vi kommer hem.
Norrköping
Igår åkte vi ut med båten med Daniels morfar och fiskade ströming. Vi fick flera kilo. Alltid roligt när det nappar på kroken =)
Underbar dag. Sol och helt vindstilla.
Idag var det inte lika fint. Mulet och regn. Jag passade på att fixa en liten sommarfrissa hos frisören, kunde ju behövas.
Ska nog shoppa lite kläder imorgon. Det har jag inte gjort sedan i höstas och det kan verkligen behövas det också.
Dixie har semester och är fri från träning. Och jag märker att det är bra. Hon liksom tigger om att få jobba. Annars brukar det vara jag som tigger om det =) hehe
Men hon kan gott få längta ordentligt. Hon har fått visa sina konster för familjen här. Hennes bugning är riktigt fin nu och den bjuder hon på först eftersom den är färskast i minnet.
Hon har bliit attakerad idag av en fågelmamma. En unge hade trillat ner från boet och när mamman såg Dixie flög hon rakt ner mot henne och skrek. Flera gånger. Dixie förstår ingenting. Kanske vill fågeln leka? =)
Hejsvej